sendtlig mån lagens skydd. sr han jortorulare, få har ban rätt att eförkränkt bibehålla ett område af 40 acred) jord, twå häftar, nödiga for, får, swin, jord: bruft: och slsöjd-rerskap, sänz och gånar fläder, möbier och hnageråd, samt föda för 6 månader. Av deremot ren fiuldsatte handtwerkare, för ban behålla alt för fin familj och sitt arbete nödiat, och afstar åt freditorerna cusast det som fon anses för öfwerflöd. Sådan lag och får dan sed måstle ofelbart werka wälgörande. Man twingas att rätta munnen efter matsäcken, wid brist på en onaturligt utfwäfwande fretit, och sålunda uppfome ner, låt wara genom umbäranden, en tryngad siällnina, der wilja, helsa och krafter räcka till. Den mycket bemedlate fon berraga, lika få wäl som ben fattige, och vet är menniskan, ide det gots, fom hon råkar med större eller mindre rätt innehafwa, man bör egna sitt förtroende, Sådan grundsats mic ter och sporrar hederskänslan, eanar fia att ur poliswerlden draga fram ett bättre slägte med mindre behof af cellängelser och fattigbaracker, men med ett marfame mare och sundare kretitsystem, fom ide är och alstrar bumbna i stor slala. Unds slörd, förutom rotfrukterna, är bär redan inbergad och har gifwit aodt resultat. Wåra farmers äro ifrigt jysselsatte med att låta en mängd ångfartyg transportera sitt öfwerflöd af fir österut, och nästan hwarje timma på dygnet ser eller hör man ångbåtar, följra af en eller par lastprämar hwardera, plasta fram till sitt mål. Jnbargninnen sörsiggär ice på som ma loja och liknöjdg jäti, fom mångenstädes i Europa. Troftningen sker, nästan omerelbart efter flur tad afmejnina, Ute på fältet, och allt tetla werkställes med få stormande fart, att det måste ses för att funna fattas oc) tros. En olägenhet följer dock häraf, nemligen att nägra utsären årlinen gå förlorare mid hwarje farm, dels i följd aj brörfin och dels genom bristen på ut: bus; ty få äro te torpare i Swerne, hwilla ide hafwa bättre byggnader, än eu former här, 27 å andra fivan månaen farmer i Amerila icke är hugad att byta itenemi med en brukspatron i Ewere Så hafwa båta länderna sina fördelar och olägenheter, och det är gansla wisst, att mån en emigrant, owan wir Amcrikas natur, seder och brut, har swart 3.. llart för fig sjels, om han med fin hilresu gjort ett lyckligt wal eller ej. När han tänter på det gamla swenska samiljelifwet, den swenska tonft: och flöde fliten, trefnaden i hemmets nejd och annat mera, så förekommer honom Swerge få afuntswärdt, få lyckligt, fom det fan wara Under ofet af ett inrotadt herres och tjenstemannawäldes förbannelse, — retta land, fom ännu efter sextioårig fred står på den grad af meusllig odling, utt det Vböga och tärande ogräfet för: qwäfwer fäten. Sannolikt är det denna uppfattnina af swenska förhållanden, som mest bidragit til cen eojörlätliga alömska, ja till tet föralt, hwarmet, tywärr, måns gen jwensk bär talar om ett fosterland, fom tock eger heliga anspråk på te sinas färlef. ) En acre S swensåa kappl. I