Norrländska Korrespondenten – 28 januari 1868, sida 4

reran på de fartyg, Swerge tillhöriga, som äro med omsorg byagde och utrustade. Högre frakter erhålla de alltid, och ofta framför många andra föfante. HÖwad lär man fig den eller den flickskolan; der underwisas wäl framförs allt i sådane ämnen, fom kunna blifwa lärjungarne till nytta i det praltiska lif: wet? — höres någon fråga. Och war ret blir härtill stundom jakande, men lanske lila ofta heter det: Der under wisas wisserligen i fogde ämnen, doc endast några få timmar i weckan; men eleverna få i stället läsa få mycket mera religion, de få lära fig både Schartaus latekes och bibliska historien med de wackra berättelserna om Potifars hustru och den badande Susanna; de kunna en stor del af wår pfalmbok utantill, ja till och med de flesta af sjelfwa Dawids pfal: mer, — är icke det en underwisning sem heter duga ? Åh jo, ifall de skulle ordineras till prester. Men kunna de ide äfven fitt fäderneslands geografi; weta de ide t. ex. i hwad landskap de bo? Nej, det fan wäl hända att de ide weta; men de fänna det fom bättre är: de weta hwar Jerusalem är beläget; de känna Bethlehems läge och Iordans floden och sjön Genczareth och berget Sinai m. m., m. m. — Såå! men af fäderneslandets hi storia känna de wäl åtminstone hwilka personer som mest werkat för detta lands lyda oc ära, hwilla föredömen af fofterlandslärlek oc dvgd de hafwa att följa? — Jy, inte synnerligen mydet, men ni fon få er i baden på att de meta att Goliath mar fer almar och en twärs hand lång och att den lille David flog ihjäl honom med en slungsten — ja, de känna till och med att Zephanja war Kufi fon och sonsons sonson af Hiffia. — Bättre wore wäl då om de rätt och slätt kunde skrifwa och räkna bra, hwarigenom de möjligen kunde försörja sig, om de i en hast nödgades afbryta sin skolgång. — Påkna och skrifwa, säger ni — ÅH, di skola wäl inte bli några bokhållare heller --nej, bättre upp! Så barockt föreståcnde resonnemang än fon låta, har det tywärr dock på ett och annat håll fin motswarighet i mert ligheten, om än de fnäfma bigotta Åfig: terna ej alldeles få oförtäckt uttalas. Wissa skolföreständare eller folföreftånderskor arbeta endast på ati göra fina lärs jungar till öfwermenskliga warelser, hwilka famla i molnen, utan att ega något fot fäste på jorden. — Dessa stackars ma relsers höga flyogt kommer derföre utan twifwel lätt att ändas så, som flugans då hon närmar sig ljuset, der wingarne swedas, att hon ej widare förmår med dem höja sig. MM