nas af efterföljande bref, ordagrannt så lydande: Sundswall oh R—ö d. ?57,, 1867. Till Tymästaren m. m. Carlsfon! Stockholm Artillerigården. Wid Hans Majestäts resa genom MRorrland år 1858 hade jag den förmåhn att personligen så samtala med honom om en of mig uppfunnen frigs: etter ffjutlonst fom sedermera lärer af artilleriets officerare hafwa utarbetaes. Denna skjutkonst bestod deruti att nedgöra fienden på nära håll till chabrak och elände. — Och afsigten med dessa rader är nu att hos H. H. förfråga mig om denna frigstonft wertligen blifwit gillad och utarbetad, och att i så fall erhalla den belöning för uppfinningens rot, hwartill konungen kan anse sig befogad. — Jag tar mig den äran att dessutom anspela på en sträng, fom för wår Nå dige Konung kommer att ljuda fom en fiol nemligen att i samma stund jag får medlen i handom få är jag bejpetjad på att till patriotismens nytta och gagn, till fäderneslandets båtnad och abstraktion tjena H. Maj:t och Kronan genom en mängd andra uppfinningar i frigsanftalter neml. modell af ett pantsarwerk (un: der 1 skålp. några torn) som skulle fäfta8 på hwarje gewär — när gewäret är laddadt i aktern så kommer en tillsättning i förn som skulle ögonblickligast rafistulera hela den fientliga armeen; fe dan detta blifwit proberadt så lan det appliseras på infanteriet och flere sorters instruttioner. — Hwala, och allahanda upphittningar till djurfångst skulle på samma gång lunna wisas modeller till — t. ex. ett nytt ot att lägga på landsens fyrbenade oxar — man frågar huru fan detta wara möjligt då få många tankar swäfwat deromtring men den då jag sjelf har praltiserat detta ok i sådan ordning oc) infört en oxe om 2 11 år och fett nyttan och wärdet deraf och helst fom detta oket är i sådan naturbeskaffenhet att halssenan ej bör på minsta wis ffa das eller sträckas såsom med den gamla inskärningen alltid praktiserats. Till landtbrukets nytta och obstruttion har jag i 30 år fabriserat den säkraste guanostonit hwartill modell också skulle tunna med: sändas när medlen influtit för den andra tonsten. — Widare påminner jag mig slutligen att qwinnor i allmänhet eller få kallade allmänna qwinnor ijynnerhet i städerna dagligen beswäras af fin gamla befwärliga konst — i ffurnings-affeende — och då de derföre måtte gå på måna har jag derutinnan haft mycken beräkning och uppfattat en dragmaschin fram oh äter, hwilken 2:ne qwinnor tillsammans eller en man och qwinna skura och rengöra efter fig för mindre wärde när en drag: maskinkonst blifwer framdragen hwiltet för det billiga prisets skull jag tunde åtaga mig att stå menigheten till ffurningstjenst. Slutligen och som jag äfwen har en fiskonst att fånga lax i stridiga strömmar od) den inråttningen skulle drifwas i jar dan ordning att lita fermitet som tulan går ifrån sanonmynningen — glömmer ej hufwudkonsten bland alla smatonsterna — herr generalfältygmästare — sa skulle en noteman på en enda menut dra no: ten till lands och alla wattnets fistar uti noten sålunda artibuseras. Andock underligare är mina funderingar om Stod holms ström hwillet jag i särskilt betän