(ade fig i midten. Detta oaktadt gafs operan utan afbrott. Jmpressarion blic: fade gång efter annan mot tak och dör var för att fe efter om ej stormens tjut stulle fatta af, men med hwarje ögon blick blef den mildare. Den brusade, då nade och hwisslade; en och annan sint plåt började att lossna och flå lös mot tafet. Stormen for upprepade gånger genom husct; kulisserna wacklade och midt i Miferere förstummades musiken af stormens tjut. Nu gällde det att komma hem. På hyrwagnar och palanliner mar ej att tänka; lycklig egaren af en egen wagn. En och annan behjertad man sprang ut i stormen; ända till fnäna mar dade man i matten och smuts; för många lyckades det att komma hem; andra fom bodde längre bort måfte snart flylta in i ett räddande hus och kommo omkring tl. 6 på morgonen utmattade åter till fina förskräckta hustrur och barn. Operahuset blef illa åtgånget. En del af tafet ftörtade in medan artifterna ännu woro qwar der. Wärre gick det med en annan, temporärt på Meidan, Kalkuttas stora öppna gräsplats, uppförd engelsk teater. Följande morgon fanns ide en stock stäende qwar af densamma. Det war blott en enda hög afspillror, och gint: plåtarne lågo milslångt kringkastade på Meidan. Ehuru fyra personer sofwo då teatern störtade tillsammans, kommo de dock med lifwet derifrån. Men återwändom till stormen. Om fring kl. 10 på aftonen började man öfwerallt i husen att barrikadera efter igenspila dörrar, jalusier och fönster. Der detta blifwit försummadt behöfde på sina ställen tre eller syra man all sin kraft för att hålla tillbaka en dörr eller ett fönster, mot hwilken stormen rasade. Att man derwid skar sönder händerna mot glasbitar, fick man icke bry sig om. Här ryckte stormen bort en port, der en tat ballustrad; der åter störtade ett stall till: sammans och begrafde både hästar och wagnar under fina spillror. Hufen ffa kades för de häftiga windstötarne, och ofta ffådade man mot uret för att fe om den fånga hemska natten ännu ide more öfwer. Kort efter tl. 2 på morgonen tycktes omå dret något lugna fig. Stötarne woro ännu häftiga, men uppehållen emellan dem woro längre. Omkring kl. 4 på morgonen upphörde stormen od) man börs jade rälnade efter, hwilla skador man lidit. Liksom i de kinesiska farwattnen anmärkte man här att de ftarfafte mind: stötarne woro åtföljde af blirxtlika ljusfenomener, utan att något ljud af thors dön hördes. CTHHAAS A fre (Aan ffa Wwån.