ma mig. Grefven sänkte hufvudet. — Vålnaden skall ej mera återkomma! — sade han efter en paus. — Min nådigaste grefvinna! jag ber er om ett ögonblicks uppmärksamhet, för en angelägenbet, som Angelo lade mig på hjertat. På en vink af Stefanie försvann Fanny. I samma stund hon var utom örren, antog Henriks utseende och hälhing den liflighet, som han mödo