Norrländska Korrespondenten – 7 januari 1868, sida 4

förrel funna de anwånras till gedselhemånad wed erhålles af topparne och as träd som måste fållas för att komma till det lämpliga timret. Den wed, som behöfwes under nästa winter, bör nu huggas. Transporten af torr wed är betydligt lättare än af sur wed och stor förlust i wärme uppftår genom att ide anwända torr wed. Det är skadligt att röra skogen på fklera ställen. En plan för skogens afwerkning bör derföre fäljag, få att man under flera år i rad håller på i samma trakt. IF den trakt fom blifwit utsedd tid afwerkning böra företräreswis sämre och undertryckta träd borttagas, tilldess endast stora till frösbilvning lämpliga träd äro qwar. Dessa qworlemnas till tess färden är werkställd och de unaa plantorna allmänt uppkomma hwarefter de stora träden ofördröjligen böra borttagas, så att icke de unga plantorna skadas. Samling af frön försummas wanligen. J år, vå klagan öfwer bristande arbetdförtjenst är allmän, torde wara skäl i att häråt egna uppmärksamheten. Kons ften är icke stor och fan med lätthet bes reda, en god biförtjenst. Från träden nerfallna kettar duga ide. Till tall-frö samlas twååriga kottar af grägrönt ute seente, som sitta på förestående årets skott och på hwilka fjällen ännu ide öpp: nat sig. utan äro tätt slutna och ide wisa mörk rand wid fjällets kant. Ut: tlängningen kan ske genom att fylla en säck till hälften med kottar och upphänaa den i taket nära spiseln. Sedan fjällen öppnat fig, skakas säcken dugtigt hwars wid fröen utfalla. De kunna derefter frånskiljas med em wanlig hänterissel. Granfrö utklänges på samma sätt, rock fordras dertill mindre wärme. En tuns na tallkottar lemnar omkring 3 skålpund frö och grankottar något mera frö. Tal: fröet betalas wanligen med 1,50 pr stålp. och granfröet med 75 öre. Då uttlängningen med lättbet fan ske i hwarje stuga och kottarne dessutom lemna ett godt bränsle, fan såtan frösamling wara ganska fördelaktig under denna årstid. Hästarnes skoning bör noaa efterses, så utt den är i fullgodt skick, hwarinenom hästarnes arbete betyrligt undterlattas. En slöskodd häst kan icke draga stera lass och blir lätt förderfwac. Hi aenom derföre skor, förserda men stalate hatar och gräf eller tag i tän! Jngen tid lämpar sia bättre än denna till kalthemtning. Den torra osläckta talken är jemförelsewis lätt. Arsförrådet bör derföre anstaffas nu, om ide fjöfommunifation fan göra sommarhemt, ningen förtelaktigare. Pa wår toltjote tiga jord är talten aj storsta mist. Dy jorden bör äfwen nu töras och tompester beraf beredas. De bera göras så jseta och starka fom mejlint, på vet att arbete och transport må bliswa lönande. Med garne, uppsamling arp urtn m. m. bwars wid de funna ersätia hatmen, Jom tan unwäntas till feder. De höga sädespriserna sörswåra one wändantct of får nu kreaturen. Latunardten måste rod finnas ec) lanttbrutarens uppgift är, att ur tensamma taga det mesta mojliga jör att salunta erhålla en billin görset. Ulan tenjamma blir arbetet fäfängt och han tan wara säter på, att, om han ide ät fin jord staffar tiuräcklig nödning, bereder ban fin undergang. Angeläget är terföre att bereta satana latugarteprotutter att te tunna betinga höna priser Diwariges nom landtbrukaren sättes i tillfälle att till utfotringen anwanta tyrare soder, eller traftfeter såsom oljelakur, förd m. m. Refultatet af gödexsäncningarne till England har hittills wisat, att vet ide lönar utt ditfänta halj Jeta exar. De maste göras sulljeta; och wåra wans liga oxar äro alltför swårgörta att i magert ätilistand tunna betalas tillredde ställante för uppfödaren. Wi tillstyrka derföre alla, fom upp öda treatur, att anstaffa falfwar ar god race. Stunas den it intöpepris är en obetyrlighet i jemförelse med ret resultat fom termed fan minnas. På re flelia herregårdar finnas sörbättrare treaturs-stammar. Från tcesa böra tringliggande uppjötare söta anstajfa talfwur ti for butnat jör hela tantet. Om ret är mojligt bör torthornoblod anwäntos, rå vet är fraga om att uppföda treatur till görning. I