på portarna af riksbanken, gör fig till regel att konseqvent utsuga rikets filfwermynt, och fömereljt förswåra mynt wärdets upprätthållande. Bedrifwes åter tenna rörelse blott för en enskild mans räkning, för att derigenom förtjena på ffillnaden emellan de swenska och danska speciernas silfwerwärden, torde den förtjena det blifwanre bankoutskottets och riksdagens beaktande. Sevan wi hunnit utröna, om wåra privatbankers in rättning möjligen fan lemna tillfälle till sådana förfoganden med verag fedelcir: kulation, att derigenom fan uppstå ett så ritsförrerfligt förfarande, fom det härofwan påpelade, skola wi till ämnet återkomma.