jubla mer än klaga, bjuder dig att med tacksamhet erkänna de stora välgerningar dig blifvit beskärda, heldre än att knota öfver inbillade oförrätter. Tänk så: lifvet är ej en blomsterströdd bana, på hvilken vi kunna vandra utan att sära våra fötter, tvärtom en pröfning som vi skola genomgå innan vi nå det rätta målet, fadersfamnen, der sällheten först väntar oss. IIvad här vi njuta är en nad, som bör egga oss att na fullkomligheten, sa nära det är oss tillåtet, ej förleda oss att pocka på lyckan, att fordra hvad som endast är en gunst. Var nöjd med din lott, gör ett gagnande arbete till ditt lits uppgift, älska dina medmenniskor, men framför allt den hulda varelse, som upposkrar sig för din sällhet, räck din nödlidande like en bjelpsam hand, och Guds välsignelse skall ej saknas dig. Förnöjsamheten är lyckans moder, oskuld och dygd dess skötebarn! Engelen försvann och jag vaknade i samma ögonblick genom en kyss, Men dessa ord stå med eldskritt inristade i min själ och jag skall aldrig mer öfverlemna mig at dessa känslor, som alstras af missnöjet och hvars ovilkorliga följeslagare äro sorg och slutlig förtvislan, En varm kyss och en ljuf omfamning beseglade detta löfte och sedan den dagen herrskade lyckan oinskränkt ide unga makarnes hem.