En dröm. Berättad af Rolf Frid. (Forts. fr. n:r 97). Ur denna sinnesstämning väcktes jag af en glad och lifvad säng, som uppsteg ur en ung flickas oskuldsfulla hjerta. Jag förtjustes deraf, och till och med gubbens hänloje försvann, lemnande rum för ett uttryck af tvifvel i de vissnade anletsdragen. Sängen kom från ett annat öppet stående fönster vid samma gata och, som om det gällt lifvet, styrde jag kosan dit. Jag befann mig i ett det alldranättaste lilla rum, bebodt af en ung och strålande flicka, hvars sysselsättning synbart var att med sina händers arbete förskaffa sig sin torftiga utkomst. Hennes sång var uttryck af en inneboende glädje och hennes små flitiga händer accompagnerade den med sitt flitiga arbete. De doftande blommorna i vattenglaset, den friska sommarluften, de små saglarne i buren, hvilka qvittrade i kapp med henne, allt öfvertygade mig om att här bodde lyckan! Med ett tälamod, som föreföll mig beundrandsvärdt, arbetade hon så ihärdigt, att jag höll på att förlora tålamodet. Hennes tog dock äfven slut och med en otålig åtbörd, som