Norrländska Korrespondenten – 10 december 1867, sida 1

19 2 Utrikes. Ryssland. Man will weta, att oenighet har uppe stätt i oden ryska tejsarfamiljen. Game malryssarne, ywilka med bwarje dag få större inflytanne på Rysslands politik, ba förmålt ftorfurft-throuföljaren att benära att preusfiffa gefant tens före ställningar i och för beskyrtanret af ty skarne i Ofterfjöprovinferna tillbafowisacedv, och till tenna ätgärd skall ftors surst Coastautia ha flutit fia, medan tejjaren sjelf och storjurstinnan Helena ide tölja teras sympati för Preussen och Tystland. Tysttand. Ett telegram från Berlin till Weserzeit. uppaifwer, att Frankrike wägrat erlänna Preusfen som presidentmakt för norctysta förbundet. England. J anlerning af ve rör detomwam, som i Manchester aftunnats öfwer Fenierna, har ett högst eget dokument utsärdats, nemligen ett den 16 Nov. dateradt cirs lulär, undertednade af ten WBFeniffe uts riteeminisern i Dublin, br RR. AS. B. 5. BLWET?G.r Innehållet är Uude stan lita märtwärdiat som underskriften. Wi anföra söljante ur slutet: Pos tadarne i Siberien, bwilfa man åtmins stone tilläter lejwa och arbeta, äta och vrida tUsamman, äro lefwante mars tyrer. Den Fi ste pelitiske fånnen, fom i tystbet och obemärtt rör af hunger och löld i ve endgelska fängelsernas afs föndrare celler, eler wrirer fia under den engelffa piskans burflänoning, ans ses icke förtjena nuttwisa, medlitande eller barmhertighet. England har ännu ide (cirtuläret är rateract ren 16:de) offentligen mörvat re irlänrare, hwilka bliswit dömra för politista försecljer; men em så sker, få är iaa bemvndigad fsörtlara, att war regerina för hwarje Justittemert, hwartill ret aör fig ffyldint, skall tana en högt ståente enael8s mars lit, ech ni ållgges fäfta uppmärte sambeten pa, att aädet är England till hwiltet man måste rikta förebråelsen härför, vå tet bar tillämpat mordpolis tilen under sin nuwarande strid med Jrland ....