De ordinarie utgifterna för militär: wäsendet tynga så mycket swårare på nationerna, icke endast derföre, att de återkomma årligen, utan äfwan derföre, att de äro ofantligt stora, ja, wida större än de flesta af wåra läsare ana. Antalet af soldater i Europa, mari: nens inbegripna, uppgår till ej mindre än 4 millioner, fom årligen fofta 3 mil: liarder eller 2,000 millioner francs. Räknar man widare, att en hwar ar dessa unga, kraftfulla män, med 300 ar: betsdagar om året, funna producera ar bete i wärde af 21, francs dagligen, få gå, genom det europeiffa soldatwäsendet, årligen vtterligare 3 milliarder förlorade, fåledes 6,000 millioner årligen, oberåts nadt de wissa haljwa milliarderna, som bewäpningens förbättring lräfwer, och de milliarder, som ett utorytande frig sordrar. IF dessa milliarder betala mi alla wär redlige andel, ehwad det ena landet ger mer eller mindre än det andra. l Men ide allenast på ländarna, ntan äfwen vå follllasjerna fördela fig mill tärutgiterna. Man är ofta stott på höjs I derna och sänner lila få ofta en ogrumsad glädie i de låga dalarne, när man fan påpela on fatt, fom till fitt utscende och sitt namn hufwudsalligen tucks drabba de rifa och wälmående. Men ssdattens namn angår endaft dem, hwilsa ligga nt skatt; ej dem, som weriligen betala den. En wärd lågger ut näringsskatten, ani talisten förmögenhetsslatten: men i merte ligheten betasar gäf:en, fom bor hos wärden, den förra, och individen, fom be: höfwer vpenningar, den sednare. OM ra samma sått går det med alla slatter. Hwarest de mest sällan direlt utläggas, men sålrast och oftast i wertligheten ut betalas, är i de lägre llasserna af det arbetande follet, som ej är i tillsälle att aflasta bördan på andra, ännn lägre stående. Så betala wi alfa, rifa och fattiga, neutrala och krigförande, militärstater och fredliga, hwar sin lott i de 6,000 millivz nerna, fom årligen i Enropa offras at higets gud. Hwarje familj af fem per: soner betalar med 100 francs fin andel i sfumman, få mucket föfrare, desto djupare, den sociala ställningen är, som den itls tager, och ju mer den är i behof att förs tjena mycket och gifwa ut litet. Arbetets fraft är werkligen mältig af stora under, eliest hade den längesedan blifwit förlamad af herrarne af fabeln; men om få skall bushållas i Enropa ännu några år, fom hittills, få måste en all män fattigdom blifwa slutet på wisan.