Norrländska Korrespondenten – 29 november 1867, sida 2

ädla friheten och skaffa dig logis på söder, hvilken förändring af vistelseort de ironiskt förmodade böra bekomma vederbörande väl. — Fördömdt! Att jag också skulle hafva en sådan f—d otur! Vet du, von Schreiben, jag har här nyss förlorat dubbelt så mycket, som jag är skyldig Moses. — Ett beslut måste fattas. — Du har rätt; men min öfverraskning är så stor, att jag icke förmår tänka. — Jag skulle vilja råda dig, att försvinna genast. Du är visserligen icke, bjuden till Marieholm förr än Midsommardagen, men hvad gjorde det, om du infunne dig ett par dagar förut. Res dit och afsluta dina affärer der, så kan du sedan lefva i lugn för dina björnar. — Ditt råd är godt. Jag följer det. Säg Sabelbalja huru det förhåller sig med den här saken och hvad som blifvit af mig. Jag aflägsnar mig i största tysthet, utan att störa deras upptag. — Farväl med dig. God lycka i ditt förehafvande. Följande dag tidigt på morgonen, medan Stockholm ännu lag försänkt i sömnens famn, begaf sig grefve Warghjerta på sin friarefärd till Marieholm,