Det sakta susandet i deras kronor var det enda buller som störde den dystra stillhet, hvilken utbredde sig öfver detta ensliga ställe. Tvenne öppningar bildade ingångar till denna af naturen sjelfuppförda berså. Från dessa öppningar ledde två gångstigar, i nästan hvarandra motsatt rigtning, af hvilka den ena förde rakt upp mot karaktersbyggnaden och den andra, med många krökningar, utåt de straxt bakom parken varande egorna. — Och ni har ej nämnt ett ord till grefven om vår kärlek, inföll vår hjelte, ängsligt afvaktande svaret på denna fråga. — Icke ännu, käre Theodor, hviskade Anna med en lugnande blick ur de sköna blå ögonen, icke ännu, ty jag anser tiden dertill icke inne. Man bör, som ordspråket säger, ej flyga åstad i ogjordt väder, ty sådant kunde medföra skada. Min far har dessutom på den sednare tiden varit så besynnerligt stämd, att jag icke vågat röra vid det ämnet så alldeles oförberedt. Förr om qvällarne har han alltid efter slutade göromål på sitt arbetsrum tillbragt nägra timmar i salongen under muntert samspråk, men på de sista dagarna har han varit njugg både på ord och besök. Om han någon gång kommit in till mig, har han straxt aflägsnat sig igen, sedan han