Norrländska Korrespondenten – 22 november 1867, sida 2

En tragedi ur lifvet. Croquis af —g. (Forts. fr. n:r 92). 2. Det var en vacker, men varm dag straxt före midsommaren. Fröken Anna hade till värn mot de heta solstrålarne iklädt sig en schäferhatt och stod nu i begrepp attföretaga en spatsertur. Det syntes, som vore den fullkomligt afsigtslös eller som föranleddes den blott och bart af begäret att njuta den herrliga naturen. Huru härmed sig förhåller, få vi erfara framdeles. En dunkel och skuggrik park af vidsträckt omfång, i hvars medelpunkt hufvudbyggnaden reste sina väldiga massor, utbredde framför henne sina otaliga, slingrande gångstigar. Efter ett par minuters eftersinnande, beträdde han en mycket smal stig, som knappt kunde upptäckas, undangömd som den var af sekelgamla träd och unga buskväxter. IIon gick framåt, men stannade ofta i en stållning, som man brukar observera hos den som lyssnar. att moln af missnöje lägrade sig ändtligen på hennes panna. IIon kände sig sviken i någon hemlig förväntan. Ufter många afvikningar ät höger och