Norrländska Korrespondenten – 19 november 1867, sida 2

gifva svar om sju dagar. Patronen måste nöja sig dermed. När det upptäcktes att myndlingen var borta, blef stor uppständelse i huset: patronen dundrade och svor, fru Krak grät och jämrade sig; unge Karl hvisslade och slog sin rapphönshund. Slutligen fick patronen ett bref från henne om hennes företag och beslut att gifta sig med Johannes Florman, men han svor en dyr ed på att han skulle använda all sin lagliga makt och alla möjliga medel att hindra en sådan omesallians? mellan en rik, vacker flicka och en fattig magister, som vore skuldsatt öfver öronen. Om icke annat hulpe, så skulle han inlösa nägon af Flormans utelöpande reverser, och bysätta honom för lifstiden. Först skulle han med otjenliga medeb åter hemföra rymmerskan Adelaide. Då Faste hörde detta, ansåg han som en pligt att lura gubben och förkunnade ändtligen att han fått reda på Schmiedtes ande och talt med honom. Patronen frågade ifrigt: nå, hvad sade han? — Jag har icke träffat honom sjelf, men han har genom en annan ande låtit säga mig att han icke ville yppa hemligheten för någon annan än för patronen sjelf: vågar herr patron försöket 7? Gubben snusade, skrufvade på sig