sen lolt bewalas wil — bewakas så, att intiviternas arbetsamhet såsom före förjnings om icke förkofrings medel, nå stan krossas medan ve — ven ene fom den duMjre — uppfånga den myndiga to: nen wid ferel-luntorna och wilja lefwa litjom dessas egare samt derföre se meds ten till egen bergnina fly fina händer. Klimatet är hårdt; en rad af härda år lemna ännu idag en ten bittrafte erfarenbet af följderna af en öfwerda: vig skoge-afwerkning Om skogarne icke sköflate i såran afsigti, är dock denna följd få naturlig att ven reran på före hand lunnat tagos med i räkningen; och lifwäl är iasiaten teraf få föga allmänt utbredd, att vägen kraftigare hämmande åtgärd från wederbörantes sita näppe ligen torte komma im förrän möjli gen när bet år allteles för sent, när fälten utan skydd blilwit lemnade till ref åt ten förhärjande nattjrosten. — Cå naturligt är åtminstene tetta, att ingen borte förunrra fia öfver on för: frufen och tetalt förstörd störd. ÅÄr ide skogen ven wän och melnan det tal som hintra windarna att från fälten bort föra wärmeaftralningen? Låt Westerbettens naturskytt, skogen, untanrötjas, för lag, förwandlas tilhattingande mynt i penninge-menuiffor nas händer: låt aan: dra sit an staten sänka myror? och dita fält, om fån säkar, bwad fom är ret mest räm ebärande och för lundet nyttigu kapitalet: cn stårnde serddande fog eller guldet i iapitalistens händer? Säa setan, ide northen är dömrrott fryja oc swälta, römt att åta nödbröd, laf, mosja od bark. Will man förföka nortrbond förmåna att uthärta? Det har mångaen gåna blifwit sagt: Norrland göres obeborliat genom skogsförödelsen. — Wilthman rå först erfara detta, innan arminiftratio: nen och lagstiftningen såwäl i detta fom alla andra affeenden gifwa salen en ans nan wänt nina2 Det förhärrade — om erdet får bru: kas — klimatet, när tet omctelbart är alster af en oblid natur, är sälert icke så egnart att nerslå arbetarens och ine newänarens mor, som tå, när tass bor skaffenhet, mera ån af nvaturförballans ben, är frugten, naturliaa slutföljcen af penninge-menniffons allt annat än på nästan tänkande egoism; och vå, under dessa betraktelsor, i ersarenheten af för sterjortend oblita flimat, uf te eana lantsmännens yjwersitteri, teras fom borde handla såsom landets färer, of wäld i lanstipningen, af allt annat än jemlik et inför lagen, linser emiaratio: nen, linger Amerika nära till hands. Och sätert är för mangen kraftig och arbeteför medborgare tanken på — Amerita, lunananre. — Amerita! Det är Amerila som ger arbetaren sin rätt, som öjwar jemlilhoten inför lagen, bwitfet allt tarriterae F) i Swerige. Hwem och hwad är få orjaken fill Rtmwane dringen? Apropos utwandrirg är en wik elit konstapels afwilante från orten sösem utwandrare numera ett soraliat faktum. De mer denna emigrant förtnippade cm stänrigheter, falla till ett om än altrig få litet witrörante. Mocket anlitad och mycket ombetvorr bire han tilliälle att medelst incasse-nypt raa förskaffa fia en, enligt arrktet, föra eller saminsen ritöt Dare ler start reskasja. Jbland sådana uppe drag förtjena mäbänt a särsliltt att omnämnas re henem af ett par handlande härstäres anförtredda, 4 Vv genom bwilka han lär ha inkasferat emkeiva 2,000 rov imt. (Ferti.) ) Baggbösemåle är wäl et bland de många för Påfår årdet rähsärdigande exempel!