11 1111 ( ff EEE TID 0 47 TLA etyrelje, frö wi att en sammarfatining faden skall unrerlätta uppfattningen af en närwarande pelitiska ställniagen i Jsalien. Retan arefwe Cavour bare inlertt för: sandlingar med franska kabinettet om ett ättre ortnance of konunasriket Jtaliens örhällante till Rom och Kyrkestaten, än et, fom åstarkoms 1860, och vet mar räsendtligen Caveurs utfalt till en faran raktat, hwillet begagnates 1864, tå te talienska unrerbandlarne, ridraren Nigra ch) marquio Pepoli, änyo wände fia till essar Napoleon och hans utrikesminister Drenyn re Lhuys om afslutandet af en fwerenetemmelse, hwars hufwur söremal var att få slut på ven fronffa ocupatior ren af Rom. Förhandlingarna mellan Italien och Frankrile påginaos från den 17 Jnni till den 15 September 1564. Franska regeringen förlsarare fia princi: vielt wihin att utrymma Rem, men fore rate biftamra gurantier för, att Jtalien fulle respelttera påswenå cafhängighet och Nyrtestatend interitet; det war om dessa riarantjer, four an liflia unterhandling ördes, unter bwillen Drouyn de Lhurs flera gånaer gaf tilllänna sitt misstreente till itolien ska reneringens assigter. Om: sirer undertecknares den 15 September en trattat of följande innahåll: 1) Frank rike äåterkallar sina trupper från Rom, men blott efterhand, alltefter fom våt: wens arme erganiseras; såsom den sista serminen för utrymmandet bestämmes slutet af 1866; 2) påfwen organise or sin arme efter eget aoetitfinnande af fri: williga från ve katolska länrerna, utan att Jtalien får göra någon inwändning reremot, reck så, att ven ide anwändes såsom angrepposmedel met Italien; 3) påfwen förpliatar fig att upprätthålla luqnet inom sit: lant; Jtalien mäste för fin tel ide blott afhålla fia från alla angrerp på Kyrkestaten, utan ffall äfwen förbintra alla fremmante wältfamma ongrepp mot samma matt; 4) Ita: lien slal träda i underbandlina med påfwen anagenre öfwertagandet of den andel af stateskultden, fom faller på te med Jtalien förenade förra våflina provinz serna J ett särskiltt tilläaa of traftar ten bestämres witare att redgcringssä?et ffulle från Turin förlängas till Flerene, hwaruti franska regeringen såg en Ytters ligare borgen för Jtaliens uppriktiaa afsinter. Denna tenventien, som sålunda skulle utgöra grundu alen för tet frame tiva förbållandet mellan Kyrfostaten och ret nya Jtalien, stod emellertid redan från första början på swaga fötter och bar i Jtalien aldria betraktats annorlunra, än fom en öfwergånasstation på wägen til Rom. Neran 14 raaar efter trattatens afflutandre talade Dreuvn de Lhuys i en note till hofwet i Florens om itesienska regeringens underjorriska bemöranden; oc tå italienska gesandten bäntyrre på möiliaheten af, att tiden kfunde uppenbara påfnedömets oförmåaa att hälla fia uppe, eller att en rebolution utbröte i Rom, swarate franska reaerivaen, att i sådant fall förbehölle bon fia fullfomlig handtinasfribet. Strax eiter te franska truppernas bortmarsch från Rom börjace påfwen klaga öswer, att de revolutienära agitationerna togo öfwerhand i Rom; i en allelutien till kartinalerna ten 9 December 1866 ber skyllre ban Jtalien rent ut för att bryta traktaterna. Det aaribaltistiska partiets agitationer emot September konventionen började redan 1865. Avon oo oo oo