ken i Östersötland inträffade nyligen att en fon till rusthållaren Gustafsson, bwils fen åsåg en suggas grisar, vå han erbjöd deras meter en smörgäs, fick fin ena hand afbiten längs med hanclofwen af tet reflystna djuret. — Från Marstrand har underrättelse inlupit den 30 Ottober, att derstädes eu eldswåda under häftig storm rasat från midnattstiden till tl. å vå morgonen och att 19 hus nedbrunnit. Eden utbröt i guldsmeden Nordströms hus miotemot badhusparlen. Postlontoret nedbrann, men der sörwarade penningar och handlingar räddades. Alla husen woro jemte lös egendom asfurerade. — Lyx. Från Paris skrifwes: Rläte ningetygerna för wintern wäfwas med filjwers och guldränder eller perlor. Härtlärslar och hattar blifwa med blad ech blommer af puld: och filjwer-tya. De små runda hattarne blifwa morerna hela äretom. Någet alldeles nytt, nemligen förttären, tomma att begagnas. — Man läser i Vandstrona tioning: Den mest iogonen fallande orsaten till fattigdomen härstädes, och på alla ställen, är — drvycfenffapen. En af nutidens mest berömde humanitets preditanter, ones rilanaren Theodor Parter säger, då han refonerar om orsalerna till sattigeomen oc sedan han afhanolat några suoana: SHärtul tommer try. tenstapen, denna den fattiga tlassens digervoc. Jag tanner ingen lust att supa mig full, men, om jag bestandigt wore olycktig, Jrujen, hungrig, naten, få att jag ide tånoe jöljaerna af att kanta Guos lagar, om jag fran barnoomen warit omgifwen af de daligaste exempel, missattad af andra mennistor, ett wämjeligt föremål i deras ögon, ja, ide ens attad af mig sjelf, tan jag lott fatta, att rusets tilljatliga galenfiap stulle wara en tärtommen njuturng. Den fåt tige är brunwiussaljarens byte. Litjon lejonet uppåter wilkasnan i ven tevreista wilomarten, få juga i det moderna sumhallet branwinssaljarne ot) brunmwinsbrännarne märgen ur de sattigas ben. Jag hör aldrig tolas om eu jtor förmös genhet, som blijwit samtad på handel med priforthcer, utan att tania på be hujtrur, som haurigenom dlijwit entor, de barn, som bliuywit berojwade fina forälorar, de luder och mödrar, hwitia orydenslapen bragt till wanara, orott och undergang. Historien om det forsta romisutet, jom tom till nya Cunglano, arv allmunt belant. Det jorde nagra och Jyratto mun injor domstolen. Historien om he jua tan ide bliiswa synnerligen battre. — Evwcrige pa horulu turutställuin gen i Yaris. Paaa tioningar, Mulom Vykomtttur du jon, va Putte, le Pays och te dotey, innehalla mer eller minore utförliga anmälanden om denna utstalning, fom synes hafwa wactt på samma gang uppmartsamhet genom det torftiga utseenoct hos mara tuttmwexter fran höga norden, fom derjemte bennoran öfwer hwad mensilig ootingaflit tunnat åstudtomma i denna wag under ja mi gynnanoe naturforhallanden, litjom sjelpwa utstallningens ritevom och anoroning winna erlannanve. — NMuhcter från nordyslsexprditionen. Fran alhtransia noropoötestuen tus ten Hall har inlupit en siriswetse, catcrad JupuljeBay, wid oa uttoppet of Suv Jon-Day, den 15 Älugusti, uwaruti ban