Norrländska Korrespondenten – 29 oktober 1867, sida 2

något annat ätbart att. stilla hungern med stan det ringaste siydd mot de alltjemt öswerspolande sjöarne, sågo de tre männen dagsljuset åter frambryta. Med swigtadt storsegel och stagfock fortsattes färden, misserligen efter kompass, men utan sjökort, som bortspolats af sjön, tills fram på eftermiddagen, då winden plötsligt syrang om på nordlig och nordwest och rasade med nästan ännn större häftighet än förut, hwarjemte sjöarne blefwo kradbare och tortare samt tölden skarpare. Hoppet att tunna nå något land, som nyss förut närdes af de stackars menniskorna war nu helt och hållet förswunnet. Man måste åter wända; ty att kryssa war omöjligt, sedan det wisat fig att fartyget, fom alltjemt öfmerspolades, wägrade att gå öfwer stag. Möre tret inbröt ånyo och utåt hafwet måste färden styras, alltjemt under brottande med de rasande elementerna, fom ej gåfe wo hwarlen sig sjelfwa eller fartygets besättning ett ögonblicks hwila. Utmattade af ansträngning och hunger ledo de olycktiga en brännande törst. Mter gjor des tet förfök i lajutan att finna något att stilla hungern med, då de till fin stora glädje patraffade en krula med lingon, af hwilta de äto och fom för ögonblicket nästan släckte den olidliga törsten. Den 5 frampå förmiddagen, efter trenne dygns försatelser af mat oc dryck samt nästan stelnade af löld, fom fyrffeppet Grundtallen i sigte oc) åter sattes nödflaggen till. Denna observerades nästan ögonblicktigt af den för sin walsamhet cd) rasihet of få mänga nödställda fteppsbrutna högt tofordade besalhafwaren på detta fyrstepp, tupten J. A. Råberg, fom genast utsänoe en bemannad båt, inbere gade till fyrfteppet den ramponerade fartosten och upptog de nära döende ffeppebrutna, hwilla han försag med torra Hä der, mat oc) dryck samt skötte om dem på bästa sått. Ejter att under ett dygn på syrsteppet hafwa återhemtat sig och sedan de af tapten Råberg erhallit någon proviant och ett lärl watten med fig, de gufwo fig lapten Nilsjon oc hans befättningelarl jamt den medföljande ynglingen åter på wåg söderut på fitt illa tilltygade och i marwatten fiytande jartyg. Winden, fom ännu stod nordlig, hade de darrat och sjögangen mar mindre. Det lyckades nu sapten Nilsson att komma in i Oregrunds skärgard, hwarefter resan fortsuttes till Stockholm. Söndagen den 20 på aftonen upptom fartyget pa ftröm men, bogseradt af en angftup, fom på traffat detjamma i skårgarden. — Wackert föredöme. Söndogen den 20 d:s insamlades under en bönestund inom Malmö stads östra soliskola ett be lopp af 73 rdr 16 öre af barnen och dess lärare för att tillställas de nöolidandes barn i Norrland. En wacker gåfwa, fom bewisar både hjerta och walgörenhet. — SEtorartad wålgörensget. En Stod holms-korrejpondent till Åstg. Corresp. berättar att enledrottningen slall från årets början tid efter annan till fattiga i Swerige och Norge ha bortgiswit en summa af omtring 100,000 rdr. — Götheborgs arbetare-förening har, enliat 7Götb.-Pa, distuterat följande punkter: aAr förbrufninaen af bränwin ffarlia? — J hwad ajfseende? Och om så ar, huru fon ven lättast moetarbetag? J riskussionen deltoro: doktor Herlund, lektor Blomstrand, brr Ståblbera, F. OD. Strömman och Jsberg. Till diskussionen bidrogo för öfrigt voms prosten Wieselaren och dr F. A. Larsde fon genom skrifwelser, fom nyplästes af ortföranten. Sammankomsten befwar rade emellertid första frågan med: ja,