Norrländska Korrespondenten – 22 oktober 1867, sida 3

amhällets fromma och upplysning at vända allt det märkliga och tänkwärda, om finnes öfwerallt i wårt lands natur, olklif, historia och hushållning. För att å mara angenämt och för det allmänna verffam, äfwen på lediga stunder, fan ju n sådan wettig tjensteman på landet ef: er lust och fallenhet wända fin håg till tågot af dessa mångfaldiga föremål för anfe och meddorgerlig werksamhet, fom innas i hans omgifning. Har han t. er. ärstild håg att werka för upplysningen sand de arbetande ftånden, kan han sätta ig i spetsen för bildandet of en foctenolsamling, eller, om en få nyttig invättning redan finnes, i fin mån tillfe att ven flitigt begagnas, äfwensom befordra pridningen och brutet af nyttiga folkskris. er, t. ex. Läsning för Folket, Arrhenii märre skrifter i landthushållningen, O. Eneroths anwisningar i trädgårdsfföt eln, hushållnings-fällffapernas skrifter, irsberättelfer m. m., hwilka ypperliga trifter wäl öfwerallt torde finnas, men udrig nog kunna framhållas till flitigt uf. Emellanåt bör Han till lärarens och barnens uppmuntran besöla folkffoan, och ffulle det — till uppmuntran för illmänheten, skolans wårdare och barnens öräldrar, att oftare öfwerwara och tillse underwisningen — wara gauska nyttigt, om skolläraren wille i dagboken anteckna ulas besök i skolan. År wår tjensteman en upplyst hushållare, som will meddela sitt högre wetande åt andra, så lan han draga menige man till möten och förtroliga samtal eller ansprålslösa föreläsningar om åkerbruk, skogshushållning, bo: fapsffötfel, gödningsämnen m. m., och söta bland dem bilda ett freatursjörfå tringsbolag. Hau bör i allmänhet och städse lära fortet att hushålla med Guds gåfwor i naturen, såsom att wid fiskeri uppmana menige män att ej störa fisken under lektiden, ordna bolag för salterier, uppsöla förlorad fiskredskap o. s. w., Mid jagt och djurfångst se till att man ej må jaga i förbjuden tid, afstyra att ej frid lyst wildt på olaga tider må förtäras, isynnerhet mid s. k. bättre folks bord, bilda föreningar för jagtwårdens uppe: hållande, och särskildt göra follskolans lär: jungar uppmärtsamma på det skadliga uti att bortplocka äggen för nyttiga ffogsoch wattenfoglar, samt förmana dem att aldrig oroa eller döda någon enda af fmår foglarne och mindre djur, fom mest lefwa af stadliga maskar, kryp och frön, hwilka eljest otroligt tillwäxa, störa naturens ord ning och få blifwa stadliga för menniskan. Ar tjenstemannen åter älskare af trädgårds skötseln, få kan han blifwa hågen hoå foctenfolfet för fruftodling, träds utsättande wid wägar och boningar, samt förmå det att inom sig stifta ett planteringsgille, och bör han i allmänhet och städse uppmana en hwar att deltaga i ortens hushållningssällskap, bewista dess möten och utftällnin gar famt till fin upplysning begagna defs skrifter, äfwensom att wisa den bergade allmogen och andra den stora fördelen af att hålla fina söner mid lanosthrukeskolan. Utom många andra nyttiga fomhällsinrättningar bör han befordra stiftandet af en stilda brandstodsföreningar inom häradet samt att för länet föfa inrätta en land: post (jåsom t. er. på Gotland), hwarigenom man beqwämt lan brefwexla med alla ställen i orten, nästan utan någon kostnad, utom posfföringen till ffiftesgårdarne emellan eller blott till nästa socken. — Om wår tjensteman på landet är df wertygad om den allmänna nyttan af lår neinrättningar, penningars spridande eller sparande till den onda dagen, lan han understödja sådant samt förföka att in.