hufwudstaden lära befinna sårant slic, att eljest oförklarliga dröjsmål i trandvorten derutaf förorsakas. Enligt telegram anlände Chapman d. 18 dennes lyckligt och wäl med en omiärs derlig last. — För skeppsrederier. I Gefle P:n läses: Enliat cirkulär från hör Nuder Offor c:o, en i London warante mät: larefirma, fom afslutar ve flesta AUAaNDs befraktningar, har förslag till peruanska regeringen blifwit af hrr R. H. Beddy Å co i Lima framstälrt, att met billiga wilkor åtaga sig unter 5 följande år fartygslastningar med guano wid Cbin: cag-öarna på halfwa antalet lastningsdagar mot hwad hittills brukligt warit och i uppgjorda certepartier blifwit ftir puleradt. Antages detta förslag wunnes för fartygen en stor besparing i tid och kostnader. Wanligen hafwa tillförene för dylika lasters intagande åtgått tre månader oc) terutöfwer, alltefter fartygets storlek. Förslagets antagande skulle dessutom också göra slut på vet af nus warande lastningsentreprenörer bedrifna prejerisystem, att, ehuru förhållandena på platfen tillåta lastningarnas fullbordande på fortare tid än i certepartierna såsom ultimatum faststäldt blifwit, qwar: hålla fartygen på lastninasorten till fir sta dagen, eller nörga dem att med fänne bara uppoffringar friköpa fia från ett för lastens intagande obehöfligt antal liggetagar. Förslaget är af en sådan wiat för en betydlig del af Sweriges sjöfart, att resultatet af vet gjerda an: budet ide fan annat än med stort ins tresse motses af wåra skeppsrederier. — Efterföljanswärdt. Från Finland strifwes, att Senaten lärer i dessa dagar hafwa ingått till Kejsaren med hemställan om, att Fångarna i landets samtliga ftraffanstalter och häkten under innewarande nödår måtte få bespisas med bröd affam manblandadt råg, torrs och Hafremjöl, i stället för med rent rågmjöl. Utställning of fwenjfa induftrial: ster i Paris. Man har bringat å bane ett förslag, hwilket, om det komme att utföras, onekligen skulle tillskynda den swenska näringefliten ett gort handtag. Steen går ut derpå, att anordna en per: manent utställning af foenffa invuftris alster i Paris, till hwilket företag en Hr G. Josephsson utfärdat inbjudning. Det är tlart, att förslagets förwerkligande skulle bereda wårt lands industri en af: sättningsort, hwarpå man hittills, eller rättare sagdt till def werldsexpositionen börjares, ide wågat tänka. — Garibaldi är den mest populäre man i Jtalien; han saknar fin lile, trotsar all analys, gäckar alla sannolilbetens beräfningar och dess lagar. Han fynes fremmande för wår tid och wåra seder. Man skulle lunna anse honom för en gengångare från Heroernas tidehwarf. Hans historia är en saga, och ingen fäns ner honom fullständigt; den, fom mill för: söka beskrifwa honom, skulle ega en Saint Hilaires elter en Alexander Dumas pen na. Aldrig har i en riddareroman eller en spansk dram hopats få många skenbart omöjliga äfwentyr på scenen, fom omkring denne fabelaftige man. Han föddes i Nizza år 1807 oc egnade sig först åt sjömannayrket. Wid 20 års ålder deltog han i en politisk lomplott i Genua, fstraxt derefter finner man honom såsom officer i beyens af Tunis tjenst: derefter i Ames rila, först såsom kustfarare i Nio Janeiro, sedermera såsom eskaderchef i Montevideo mot Buenos Ayres och partichef mot No sas; straxt derefter såsom härförare i Lom bardiet och Tyrolen, deputerad i Turin,