en ändamälsenligare hushällning med fin ffog och till en större besparing med densamma, huru mycket mera har man ide vå skäl att påpeka för särdeles den ide behöfwande, utan winningslystne, att wäl wårda fina skogar. Genom uraftlåtenheten häraf uppstår icke blott ett i wårt flimat odugligt akerbruk, utan ger anledning till misswäxt, hwaraf följer hungersnöd. Norrlänningen har fått, betröfligt nog, i 6 årg tid erfara detta. Ty sedan skogarne blifwit delwis utrotare i Norrland, har ide akerbruket mes lat gä; frost och misswäxt räcka hwarandra handen och nu stå åter ett hundra tufen utan bröd.