rlet war i fredags afton anstiftadt ett wärligt attentat, i ret att omkring 30 manspersener unter wilrfint uppförande samt hotelfer mot egaren förfökte att medelst kastande af wedträn fönverflå machinen. Genom tilltallande af polis aflänsnades wåltewerkarne men onträts fates i grannskapet, der de åter samlat sig och öfwerlare högljudt om utt nå tillbaka ech förföra machinen eller, om vet ide lät sig göra, tänta eld på egen domen. Först efter en timme lyckades tet polisen att skingra ven ftrianve folle hopen och åsterställa orrningen. Fem af uppwiglarne äro ertappade ech en, fom öppet sörklarcte att wertlippninggs machinen berde förstöras, tege i förwar. Eit pelisferhör war i tiedans reran med dem hallet och stulle ytterligare fortjäts tas. Det är naturliatwis näringe-asund fom wållat vet betlagliga attentatet, bwarom rylten länge nått säsom tillernatt; ty betlugliat är tet i Jannina, alt man ännu ej sta hafwa sommit till insiat rerom — oech denna insiat safnas tywärr hos älven mer k. biltate — att tet är i menssligbetens eget intresse, som naturkrafterna förrätta allt grojt och bes tungante arbete, fom fälunra tyftes af menniskorna, för att förma tem att söka mera lätt och förärlante. Örwergången uti bet nu förewarante fallet synes också ej wara för arbetesökarne särdeles måns lia, tå årliga werteonsumtionen för EStods holm är beräknad titt 120600 famnar, men tå werhunaeriet kan under året bes arbeta på fin höjd 6,000 famnar eller 20 famnar på ragen, ywartan ett stort fält ännu återstär till det kroppsliga wedhumninasarbetet. — Eelsinghargs Nra tidning. För någon tid jetan nämnde att en ny hd ning wid nomn Hafinagboraspoften hate utfommit på lita ewanliaa fom ber synnerlina wilfor. En breislrijware från Ståne till en unnan titnina stiltrar nu entreprijen och ress utgåna på följande jätt. Det sörsta numret war retan tryckt och färtiEat att utaå i allmänna rös relsen, tå justitiastatamiutulerns ombur på platsen lare wan trne på hela upp: lagan, fom fär ha utgeort ett par tre tu: fen exemplar. Lettryckaren MN Jöng: fon, bes bwilken titninaen trydteg, ba: te ej utta it nåvit tillftäntebref att få utgifwa Helfivaborgepeften, säsom ren nya titninaen tallares. Mumänbeten Hi: der rod ej nänen mirare förluft revaf, så wira ten ide spelulerar i ullänt ska tot: teriaffärer, för bwars stull titromaen tyckts ba marit berätnat, enär ten inneböll nå ftan entast letteriannenfer. Det war annate libarala miltor, ten erbjöd 50 öre för detta och bela nästa årg årgång ech siunle denna jumma efs erlänuas ;örrän wid 1868 ars slut. Det tär likväl ej bafswa warit meninaen att uiftela tic: ninaen i stadan, utan i stället unter ford: omslaa ute bland böntrerne. Men vet hän: ter så iblant, att när man will Inra bönder, bränner man fig sjelf på finn: rarna. — En wildsint sälle. Från Halm: stad skriimes: Den 13 tennes på e. m. försökte slaataren Swen Kjellaren här i staden att i fin slagtarbod å Fretrikowårn affårda en sin yrkesbroder, flag: taren Jchannes Jönesen, på ungefär samma sätt som han gemenligen brukar göra med fina oxar. Efter en om en bagatellsak uppkommen ortwexling, fate tade nemligen Kjellgren wid faadra tilfälle en brerwid henom stärnde slagtarebila, lyftate ten i bögsta huag och lät ten falla. Jönsson lyckades tot i tet afdörande ögenblidet böja fia med froppen nånet åt höger, få att bilan träffre entast bang wenstra sita, i siället jör hufwutet, hwilket i annat fall helt säkert bluwit ärcesatt af ret bwassa och tunga mortrwapnet. Jöneson fick emeds lertid noa af, enär han genast nödaares intaga sängen. Kjellaren har blifwit stämd till h. w. rirbug-rätt att stända till answar för sitt beleende. — Suwenst mördad i Finland. En bledia bragt omtatac af finfta tivnins ganne hafwa pasjerat i Helsinafers nats ten till ten 8 September, i vet fältwär beln mid gartes bataljenens fjerte tom pani, Hetrbera, i närheten af bataljenens trädgärd anträffats blötante ech illa sargad af två tu föuag, tet ena i bale fen, det andra i breulet. Jcke tån tters ifrån, inne på en gårt wit ffarpffyttes gatan, fanns lingante en annan mange person, med ett vjupt tuifsär i rstruren, oc) inenfäntres wara machinisten wir lite teratur sällskapets tryckeri Jobanssen. Några frår af brottets upophofomän lunre ide genast upptädas. Den mör tate Jehangson war swensk nntersåte, omätring 30 ar gammal och ogiflt. Here bera mar wid lif, ehuru utan sank. Wid anställra efterspaningar blef aernivgse mannen till tenna broad fönrdogsförnuddagen ertappad och är timmearmanuen Erif Eritejen Dracka eller Sjöbrom hån 9) terjeppo by i Nytarleby secken, 22 är gammal. En gång sunnen, erfände ban genajt sig nara den, fom hade giswit knijehungen åt säwäl Hetr berg fom Jo: haneson. Han bare på lörtadeqwällen, efter att bawa erbåtir sin wecdoarbitae lön, i säuskap med twänne antra tfter: botturska timmermän begijwit sig ut jör att rea fin; hate gatt från tet ena når ringsstället till tet andra, trudi öl o. a. cc) fått sin ett aus. Han hare res tan skilt fia srän tamraterna, vå ban, wirpassal. I på morngenen, inwit siakettet tll gartesträtnärter, ståtte tilljame mans förn mer en ardtetarl Henritte fen, med hwitten han tom i hantacmänpy, ech struxt repa met jältwäbeln Hed: berg och machinisten Jobanejon, hwilla twänne ainno ttusammans. Slagemäl uppsted, sterbottningenarroa ester sitt lants fed turjwen from, och med tenna i wenstra banden aaf hun åt Her berg ett bung i halsen och ett i oxeln, ät Jo: banssen ett i bröstet, nära hjertat, ett i magen och ett i anmen. Den unge dråparen är i sitt nylira tiluskand af ett b.skerlint, stiula wäjente, belänner med storsta eppenhet aut och har sitt Yttre et minsta tycke af en afsiatliarbrotteling. Hetberas tillstånt är lyckligtwis bättre och man bar hopp om bang wwctere säende. — Slut med krigen. En hel mängd menniskor ifriga efter förtjenst sträswa äns — — — —— A—A— nu att ästadkomma wapen, hwilla skola åstadlomma ewig fred på jorden ... der igenom att te utöda alla stridbara män Till detta slags wapen hörer den under: bara kanonen fulfprutan, hwarmed man gör försöf i Frantrite. En fransk lande ortstidning skrifwer om detta ämne: Förfök med den nda bronslanonen det frultanswärdaste wapen fom hittils är uppfunnet, fortsättas i Mendon. Ingen länner dess mcelaniem, utom ve mtilleriof: ficerare, fom leda sörsölen. Kanon, ams munition och ratroner transporteras i ftora lådersäckar, och proven anställas bat om ett högt plank. Allt hwad man wet, är att detta wapen på ett afftånd af nära en swensk sjerdingewäg sänder er weriligt regn af tulor emot en skiswa, fom är 7 set hög och 3, fot bred. På detta alv stånd gå alla tulorna genom en jernplåt af 6 liniers tjocklet. Symwerje fanon fljuter 20 skott i minuten, och 2 man äro till: räckliga att transport:ra lanonen med Pus tröner och allt tillbehör. Nyligen blef detta skjutwapen rigtadt mot on trädgrupp på 2,500 alnars afständ. From få mi nuter mworo alla träden nedmejade lilsom ett födesfält, rer man fötter en ångnieje ningemaftin i gäng. Fem eller fer man wapnade med en fadan maffin, ffulle wara i stånd att innom några minuter förftöra ett helt regemente. — Befolinirgen i Rom uppgår till 215,575 prjenr, hwaraf ungefär 7400 tartinater, bistepar, vrestar, munkar och nunncr, Jjå ott bwar 29:ue menniska i Rom arv un tt. m ap unrtliga stantet. Clarysajttarres ellmärna töflingsfjut: uing i Stoåyolm. Denra töäsarngasijutning afslutades den 20 bennce. TCen 22 oes mid midvagstir ven utecluccs betontugarne sör wisad trufiJdl erhot. Prismdelningen siedde på Vadugårdsgårdtet, ur man för detta ändan di ku siumtincen as Erbacten uppfört en estrad, over Öwilten ett större talt war upp: spanot. Till följd ar martens sluttuing, utgjorocs ingången till taltet of en Hope pa, ojwer hwitten mar anoringad CU ILACter deforation, bef:zäenoe af rilsswapnet oms gifwet af qwenska flaggor. Lswer tältet wajade de swensla och norska fanorna. Pa omse sidor af trappan, aswensom i de twa sramre börnen as eskraden, siodo tolonner af gewar, meltan hwilla löpte tran: far ar erto,, oretccnoe det hela en inipos jent och wader andud. Framsör denna estrad uppmarscherade skarpstyttecorpsen med musit i fpetsan hort ester fl 11 på f. m. och bitoade syriant. Ejterhand samlades de till högtiven inbjudna personerna, och tt. 12 anlände chesen för landtsörswarsdepartementet, ge naralmajor MN. Aoclin, ridande och) åtfölja af 2:ne generalstabs-ofsficerare. Sedan han he set starpstyttecorpsens särskilda bataljis ner och derejter uppsligit på estraven, upp: stämde musiten Luthers torai 7IHar Gud är of em waldig buorg, en skarpstytt af 9:de sompanict sramasteg och Höll en tort bön, och derejter spelades melodien till sista pjalmen i wår pjalmbot. Ordföranden i EStoxhouns ffarpiytteförening, kommendörlapten A. Egerström, öppnade sesten och redogjoroe för den af: sentade prosskjutningen. Eter en helsning till samtlige närmarande, bland hwilta märltes generalerra Bjlörnstjerna, Hazelius od Lagercrantz, ssateråden Carlsson och Bredberg samt on ledamot af norska statsräd afdelningen härstades, tommendanten v. Troil, lands: hyding Stråle, m. fi. högre och lugre civila embetömän och militarer, stalloe hr Cgerström till skarpsiyttecorpsen söljande or: Ärr slarpstyttar! Af lärlet till for hlerlandet dess ara, frilet och sjelsbestånd, woro ni de sörsta medborgare, som under en tid af oro friwilligt stallde eder i fris garres leder: för detta äro ni förtjenta af landemäns tacksamhet. Matte dessa leder blijna djupa och i farans stund for: stärtas af hwarje wapensör frenft man, hwar ch en ojwat od) försedd med det yppersta wapen — då är Emwerige trygs gaot! Priswinnarne framträdde nu och bildade twå leo inom fyrtanten, och till dessa böll lrigsmmistern, före prisutdelningen, ett tal, hwari jan betonade det förfojters landets framtid och sorjswar betydelsejulla i den sest, fom nn firades, och uttalade sin glädje öswer, att tanlen på folterj.rz dens trygghet manat ja många att lära fig handtera gewaret och sigta pu pricken; till redan wunnen sliklighet häri lydöns slade han dagens pristagare. Matte ni — ja ungefär asslutade hr Abelin sitt tal — mätte ni, hwar och en i fin ort, uto-eda håg och tärlet för dens na manliga dugd, som i jur fulla och wide fträcttafte utoning frall bliswa för föder: neslandet ett sullt betriggande förfwar på samma gång, fom det blir fullt nationelt! Ester wertstalld prientdelning, defi erade skarpsåyttecorpsen bataljonswis för generals majoren Adelin, hwil en derejter på flat: ten bitom E. backen tog afsked af truppen. Corpsen aterwanse nn till staden och in rydte wid 2:tiden på Carl Kills torg, der den aftadades ar öfwerbesälhafwaren och upptösus. Stocthorms ssarpsiytteförenings — belör ninspenning i sitiswer utdelades, jemte far: stiloa priser: sor uppnadda 43 points, till slarpsty:ten af Götedargs förening brfgus laren D. T. Abrenberg, 1:sta priset, ett dryckeshorn, skäntt af h. m. ronungen; till dito aj bito, notarien ÅA. W. Klacfon, 2 dra prifet, en drykestsanna af file wer, stänt of ofsicerscorpsen wid tonuns gens Swea Uigarves-regeuente; till dito aj Stockholms förenings 4:de lompani, tapetseraren B. J. Lunogren, 3:oje prifet en oryckestanna, stanet af auditör August Dtanche; fär 4I points, till 4 stottar; för 40 points, till 5 syttar; hwaribtsano till starpskytten af 3crriopings förening, tygwamndaren Å. J. Carisson, 12:te priset, 15 specier ap insantade mes del sor 59 points, till 7 styrtar; jor 38 points, till 6 sivttur. Belöningapenning i brons utdelades, jemte särstittea priser, för 37 points, till 7 flyttar, hwariolano till skarpstytten ar Norrropings Jorening, wagumutaren A. Melin samt 26 te priset, ett alvngsge war, skantt as k. lUarmästaren C. W. Vrtuck; for 36 poiuts, till 7 styttar; sor 35 points, till 12 styttar, hwaribland skarypskytten af Ner. tepngs förening, swarfwaren I. Löfs gren, 44:de priset, 4 specier af insamlade medel, for 34 points, till 13 skyttar, bwaris bland ffarpfiytten af Rorrlöpings särening, both. J. Törnqwist, jemte 63:dje prifet, en berfot-tompafs ar gutv, skänkt af handl. C. W. Littic: för 33 points, till 10 ffyttar; för 32 points, till 10 fryttar; för 31 point, till 21 flyttar, hwaribland af Norrlöpings förening snickanen J. Å. Wallin; för 30 points, till 17 syttar, hwaribland af Norrlöpings jörening, botlållaren S. W. Rundstedt. Omiring 500 medlemmar af Stockholms skarpslyttesörening samlades på aftonen a Blå Porten, till en ksollatien, hwartill de från andra orter hitkomna skarpskyttar oc ftere notabiliteter woro inbjudne, till ett antol af 120 perfoner. Mufit utfördes under loppet af aftonen af skarpslyttarnes egna musilcorpser, och mellan fiälarue utsordes sosterlandsla sånger. : Kommendören Egerström franförde mälz komsthelsningen till dufterna, och öfmerbes sälhaswaren majaer An aLrcrona soreslog den wanliga ffulea för torungen. Kapten W. von Franden för slog en sfål sor trigsminis:ern. Generalmajoren Abdelin bfwarade denna slål i ett mycket anstucnoe tal, deri han utwecklade jua ajigter om natwnalförfiwvarets oronande i rittningen aj allmän folts bewäpning. — Oct bör ide lemnas ooms förmalöt, att den nye trigsministern, då han nu sör första gangen i deunra befatte ning uppträdde offentligt, gjorde ett myc set Jördeluttigt intryck. Dottor Sohlman söreslog pristagarnes stål. Vataljonschesen widv Kalmar och Möre förening, hr Gethe, tackade å deras wagnar. Kapten Erman böll talet för gåsterna och vet wann mycket bifall; yn nerhet mottags med lisiigt bisall den ffmnts samma sintistrosen: tact för att Ju tom hit och tog ör EV (afscende att fa många bland lan s visefrar jtuttarne tagit priser). Hr Gethe jwearade ytterligare meo eu fal sor Stockyolms sturpstyttar. Om armeresormen. Få reformer t40 Swerige hafwa wadt ja mycket motstånt och omtalat Jäå mänga Puder fem den om arintvrdus nisattonen. Wiccun tet tenserdatida Pure tet strun thaner på tetJbörålöCtrategaumila, wiu tet uttta liberuta tiu och med tue lusta indtetuiage be: tet cch bäjera heta fsomwuret pa skarpstyste tå erna. Wi tv utt baca hastwen kila orutt. Ått ätet gamlu syplemet ej ur ttdfrets -åance Jsuumuttcsette Jortäuungar ur tutet tvivel untertastatt. Our man ej obetingaet wall lästa fia wit intynet of en sramtaende geusat, hwilltan pajtår, art, med woar Samt c:guntsaäften ev ficute fal funna undertufwa lantet på etrolmt tert atid, gaj bet sista prenepustt dvar sla triget cf jä mänga och Hera lärtomar, att wi maste påantta Tent, om wi witja behålla war sjeljståntiahet. Detien narer ejulier nasl bewapuntn en, hurtten är unter Qt lritik utan äfwen ejnn arne samt sjelsaa synemet. Ått återtgen tapla aut tet gamla över bord iunan man hav user alt ersätta Tel led, wore en änau ör.s