Article Image
giösa frägan från den politiska. Weten j hwem fom mar den närmaste orsaken till Krim kriget? J templet i Jerusalem finnes olott ett altar, wid hwilkat den romersko och ten ar-fiska proten wexelwis läfa messan. En wack. taa fell tet teeja berrar in ett väta och sloss; re mwände fir till fina kejiare, och så slaatates 200.010 menn skor för twå swurtreckars uväl sostnadt. Man fan ej hjelpa menslliabeten utan att störta prestwältet. Firtelenaressen slutate på ett aanska stormigt sätt och tet mar hardt nära att krinet genast ssulle utbryta bland srers wännerna. Garibalris rent kristlina fot fer ansåaes af en rel inbitna katoliker wara ett fullftörtande af deras religion tillita med bäfwet ömet. Ett untt sätt att förwara Potatis. Metoden att of klöfwer oh andra grö na mårter bereda få kallad surlål till der åt kreaturen har länge warit anwänd. På Ryssbylund i Kalmar län hafwa une der flera år äfven rofwor blifwit beredda till surtål på få fött, att de om höften skäras i skifwor, wäl packas i högar samt gen om ett tjockt jordlager hälla afstängda ifrån luften. På få fött belandlade Hhafwa rofworna fulllomligt motftått förruttnelsen och hafwa kunnat förwaras till långt fram på wåren, äfwen om de på höften före upptagningen warit frusna och åter upptinade. Dessa rön gåfwo Direktören L. Doffman (Vang) anledning att, då hans botäter i fjol woro mycket angripna af röta, försöka med samma metod. 140 fot po tatis twättades samt skars i tunna skifwor, hwarefter de utspriddes på ett ant lager halm af 5 fots bredd och erfoderlig längd. Slifworna packades i hög på fam: ma fött I m brulas för potatisens förmavande I och anwändes en fot salt till hela förfötet. Sedan blef högen betäckt med ett tunnt lager halm, för att förhindra jorden att intränga, fam itt dere uppå 2 fot jord. J November wunderföftes stacten, och befanns potatisen hafwa undergätt winjurjäsning samt att före ruttnelsien bade afstannat; treaturen åto den fyrade potatisen med den frörfta bes görlighet och befunno fia derefter fonners ligen wäl. Direktören L. Hoffman (Bang) sände ett prof af den syrade potalisen, Iufttorkad, till landbrulsalademien, fom öfmere lemnade det till Def agrikulturlemist pro fessor A. Mälfer, Pwilken, move ställd kemi isi undersöfning, afrtiswit sitt utlåtande öfver detsamma, derwid miteordande få wäl beredningsmetodens ända: målsenlighet fom det företedda furpotatisprofiwet: stora foderwärde samt fynners liga lämplighet till bostapafoder. Genom efter behandling med watten skulle det kunna beredas äfwen till tienlig menniskoföda. J sitt lufttorkade stick kunde det med fött bet förwaras, snart sagdt, huru länge fom helst, om det magasinerades pa ett tort och fuktfritt ställe: och är sålunda den af hr Hoffman (Bang) föreslagna metoden att förwara sjuf (i förruttnelsj inbegrwen) potatis uf synnerligen stort wärde, fan sörtjent att allmänt fölias de år, då tatisfförden hemsötcs af den få wöta är härjande torr och) blött t DÅ potäterna i år tyckas mycket angripna af s an, an en somma att försöra oe deras förwa wetenstap intyga me het, få bör man nn i troende för densamma; ålerst ir tillämpa den. Härwid må ifonnuerhot orin: ras, att man måste sorgsaällit utestanga all luft, man måfte arta fia att från af den halm, fom begagnas till täckning, ej oms ma att sticka ut genom jordlagret, ty derigenom skulle luften winna tillräe till po fatisen Sfufle högon efter äsningen swa Urnlit för: att rätt jig. Under hwalfwet löpte trenne tjocka rör, fom förse Paris wattenledning med watten. Det största lommer från floden dHuefe, fom levererar det bås:ta wattnet, men fwiliet ocfå fortskafsas den längsta mägen. Dernäst förde ett rör sörmedelst Canal S:t Oureq Marneflodens watten in i ledningen, och slutligen det tredje bemtande sitt innehäll dirett ur Seinen, för att, när de ösriga ej slogo till spanns, solla bristen. För hwarje 50 meter leder en lucka upp till det fria, för att lemna a och dager fan unt för öfrigt för att begognas som ned ängar för arbetarne. De tf illiga benåda ir, som mi pasferade, ledde dels till tvärgatorna dels direlt upp i nybragda hus, hwillas egare welat for sta vå sig denna beqwämlighet hwarwid staden låter utföra arbetet och debiterar lostnaderna på huscgarne. Dels genom förffildt inrättade mefar niska wagrar, dels genom fördämningar uphsamlas den fasta orenligheten och forts skaffas, på det strömmen må tunna flyta ledigt och gångarne ej i tidens längd måtte gro igen. Här och der steg wattnet öfmer de på begge sidorna anbragta trottoarerne, få att karlarne fom drogo mag: narne måste wada i smörjan upp till inät, och Ändå har en sådan karl, hwars mans liga arbetstid A är under natten, endast 7 Ha 3 och högst 4 francs om itgs net. Då starla frormar och orsaner ute bryta, eller under häftiga wattuflöden i Seinen, stiger wattnet äfwen i kloakerna. Här och der anbragta plåtar angifwa salunda huru högt wattnet wid olita tider stiait. Under den stora öfmwmerfwänningsperioden förra Året, hwarom tidningarne hade få mycket att berätta, steg det uns derjordiska wattnet sålnnda under vatten mellan den 8 och 9 Avril cirka I och en balf aln öfwer fin wan liga nivå. Den 24 Maj 1864 lär det på on qvarts time me ha sligit till öfwer tre alnars böjd, efter hwad plåfens plats och datum nutmi sar. För att undwila att de arbetare fom öro nere i gångarne wid dvylita tillsällen ej werrasta, gifwes mid en ofwan jord utbenten orkan fem ståtar i ett horn, hwars ssarpa ljud ila gångarne utåt och ertsät. tas från stotion till station. Detta är signalen att genast guipa till flylten, och på fem minn ter öro ella afläganade fran dan wi nn pas sjeret under fela Rue Rivoli widgade sig mid Madeleineplatsen — lanalerna. Wagnarne sunde nu ej längre oanwändas untan man on fiyttades i båtar, fom sisaledes drogos framåt af avbetepers f sonalen. Det stora antal gång besölte de underjordiså wersteg troligen hwad man förnt warit man mid, få att de disponibla båtarne ej räckte till, hwarföre ett stort antal måste promencra på de cirla alnsbreda trottoar rerna wid ianten af den ingalunda lockande som nu på en id qå ång arne öfz foden. Utåt I beta Boulevard Malesherbes gingo mi sålunda i halsskymningen i en lång gårmarsch. a ett ställe fade mattnet äter stigit ön fina da bråddar. iude mi vina fom, om ån ot) om råge tietta mår mand ingatuna lan kallas behaglig. Place de kabörde, tätt St Mn infortan, 1 mon sy wid en bastant in tot ta lrater till ett förnyadt underj sät besät, fam las man åter Tockan I på Place Chatelet, för att gemensamt begifwa sig af till Barriere AEofer och netstiga i tatalfomberna. blifwit begagnade till sådana byggnader som dels ej hunnit blifwa färriga och dels nyss blifwit färdiga innan de ramlat. Sedan prof. Pasch i mera än ett år warit sysselsatt med undersöfningen af de fleste i wårt land bekanta kallstenssorter, blef slutligen resultatet: att med undantag of några bituminösa kalkstensbollar, på träffade mid gräfningen af Borenshults slus sar, han icke funnit inom Östergötland några kallstenssorter tjenligare eller ftarsare till såwäl manliga fom mattenmurningar, än i första rummet den mid Bergs lanalstation, dernäst Ombergs och Fohlhagens, hwaribland Ombergs tjenligast till jordbruket. Tillfölje af dessa resultater begagnas numera till kronans större byggnader, ej hwitkalt. Till def mindre byggnader fom t. er. boftällen, begagnas sädan fom är lättast att anskaffa. Pasch söger i sin berättelse: Ö lands laltsten har närmaste litheten Eser. götlants och Nerikes; Kinnekulle rödbrus na lemnar med tilljate af alunfliffer ett förträffligt mwattenmurbrut. Af den brända fallftenens utscende fan man äswen osta sluta till dess qvalitg, ty ju mera def färg närmar fig till hwit, desto sämre plär den wara. Ett oeftergifligt wilkor wid all mur: ning är att anwända nybränd slalk, helst osläckt, litasom att den behöfliga sanden bör, om den ej är jordfri, wäl renskölja?. Till källarmurar oc) sådana fom äro utsatta för fuft, bör en afpassad del aluns skiffer tillsättas. Ju grusigare och ju längre kallen warit utsatt för luftens åwerkan, ju odugligare är den. Dessa iakttagelser förbiser troligen mången kaltköpare, om bättre pris ton å sådan erhållas, än på nybränd och god wara. Den swenska liknöjdheten att ej wilja tillegna fig nyttiga hushållsrön, wisar fig båst derigenom, att så mången under hela sitt lif hast för ögonen murar fom trotsat ärhundraden, utan att skaffa fig reda på hwilla kallsorter fom till dem blifwit begagnade. G-I-h. Till salu finnes: Smågrisar bos Mjölnaren ÅTA boende hos fru Höalin wester i staden. rutt ( Grönsaker, sorter, af utmärkt beskaflenhet, får ar Hvwitktäl a 8 idr stocken samt Kål: rötter till 4 rdr tunnan etc. etc., om ortres jemte remigfer insännas till lrärgårtsmästoren J. Gechl, Stockoolm. yllewaror, bestående af: Amier, flera sorter, Meössor, Magsördlar, Tröjor, Strumpor, m. m. försåljes hos undertecknad till nedsatta, förcelcs billiga priser. C. E. Rofengren. Giktringar af P. O. Helsunds tillwerlning, försäljas jortsarande i tommission hos C. E. Rofengren. Tyfkt Fönsterglas, sorterart lager, hos 3. Synnergren. Jotogen gor beskaffenhet, i parti och fal 4. af utmärkt F priset 25 Sockrade LIngon-, Hal Lörsbärs-SII i Vinfabriken och i Butikerna uti Hrr Edströn och Undertecknad. nufacturing Com) till fabrikspris Si krade med 17 särs på alla Verldsexp land, Frankrike c kunnige erkända varaktiga n med efterstygn, I hållbara stygnen, stig söm och är inrättningar, Kantningsoch h Litt. 4. Machir såso söm, lätta skrädd kanter m. m. N makare. N:o 2 d:o för Skräddare, N:o 2 d:o Imp makare. N:o 3 d:o d:o för Vagnsoch Seldons-arl Alla försäljningar ske med fuliständig garanti ningen koetnadsfritt behandling, Machinen åtföljes af en fullstå som är fullt tillräcklig för inlärandet al Priskuranter och öfriga upplysningar öfver hvae nas gratis 2. C. Undertecknad realiserar mot extra kontant sitt stora wälsorterade Tapetlager. Simpla Tapeter fr. 25 öre t. högre priser Ordinära dito fr. 40 öre 1 Å Slang: dito fr. 58 öre Carl Fibimai. Hvetmjöl, Benmjöl. Cichoria af Malmö fabrik. Stor Rorges Sill, Tjära, Thimothey och Alsike i kommission hos Olnn Å Ajrell. Ett stort och väl sorteradt lager af Färdiggjorda NANSKLAÄDEH. såsom: Xtterrockar af flera sorter, Bonjourer af kläde, Promenadrockar af korderoj, NOTgOnTOCRKar, Kavajer af kasinett, hamptyg och randiga tyger, från 8 rår till högre priser, Byxor af korderoj, kläde, svart satin, mollskinn etc. etc., från 6 rdr till högre priser, Wästar af olika sorter, från 4 rdr till högre priser, Mössor af kläde och korderoj samt Halsdukar hos F. C. mv. Barthel. Girfa 100 dussin wackra fotografi Ramar, till vet billiga öre stycket. J parti lemnas 20 e rabatt uti Joh. Nubergs Galunterihandel. Historier ufi bettrvceriboren En mocket nössam och rolia biftoria e om Ulspegels märkwärriaa lefnadsöden i främmande länder. Pris 124 öre, uti boftryderi2. Å Mile uppköpes så Norrmalm, I grens gård. Ut Ett un nu genast, m dare hos EÅ magasi att hyra mare meddel Twer som kunna d boten. (6 hwitmö wecka frå Wattenkuran båt tillrättask dergällnina d. boentre i Wa (6 föravh L Thorera endet mellan lig wedergäll inlemnar de handeln. a obekant P ten 26 GC undertecknad ror imt, uta Olof Pehrs och Mjelle. upplysnina, revers, erhä af egaren Ödanen Ar tappadee Kopparslagar stra bron en ror rmt fam erhåller bete lan göres i 3 örliden T J aatan wel fom eaaren I

27 september 1867, sida 4

Thumbnail