ifwit att någon froerstock intommit uti rmansjågarne i öfre rael Andersson, har tare och borde fåles de märten, fom åfits es i beslag för tror itlinen ma nämnas, wittnena förklarat kräfta rittigheten af opgifterna. Witare tomma att ega tum stol. . Wärtet å I flotia station befintliga gar och tomter upp: slut till 7,331,500 wärtet å de 5 fleppas hörande inrvättnin0,000 rer. rsaladt af ett annat. bistute mamsell Laurenkan Wennergren, n blef få djupt gris utaf den mörrares n hemkomst fick ett fär en timme efter n röd. irvode. Tidningen ttar följande: Såsom anska ÅQsculapernas ktan jag omtala att vare lätaren toktor summa af 24,000 rdr) för att operera d. statsrådet Lager: lidit och för hwillen ykande, fött bot hos e tirurg. Så förs sansminister än är, nfett fina egna finans start åderlåtning, ty i återtom statsrådet kholm, twifwelsutan ut Sweriges Nelaton, esson, hwilten, ehuru skicklig fom Parijers og försynthet att ej ål i fina patienters irriet Aygnesd, hwilran wit sjöfartens ide å Oland och af ora ansträngningar W. Lindbergs meka: bolm blifwit repareört aas till Lonron. g vä ett wågstycke. wer Atlantiska oceas blott war 21 fot esättning den ames matros och en fund. Amerikanare utföra wan begaf fig på refa England på en båt, fot lång i tölen, 22 f, 7 fot bred och 2 mmet — således ej wanlig Norrlands: T. Ford. On: resan g meddelas följande: lemnade Baltimore r att hafwa anlöpt utligen denna bamn, började sin resa till Ramessu, du har möjlighet finnes, er någon verkligr dig: Der verkmaste mrilioheten 2W 2ee3Z3 2—ä——— 2 0 ner: Gould, kapten, Shering, syrman, Armstrong (den räddade), och en pojle wid namn Murphy. På aftonen den 5 Augusti tantrade båten af en swår brott sjö, men reste fig genast; likwäl förlora des wid detta tillfälle oljan, så nödwändig för att fe styra nattetid, samt wattens förrådet. Besättningen högg nu sönder ballastborden och all den inre bellädnaden, för att få ljus i nachterhuset. Swåra stormar från EB. och ORD. rasade, och en swår motsjö måste betämpas. Måns dagen den 19 Augusti sattes lurs på Cort; men tl. 10,30 min. e. m. gick en swår sjö öfwer båten, fom derwid fantrade rund och förlorade ballaften. Gossen blef ins snärjd i riggen och båten låg nu med för len i wädret, på hwillen de hängde fig fast. I denna belägenhet, och gång efter annan fpos lade i sjön, förblefwo de till dagen derefter om middagen, då de fingo figte på en feglare, hwillen de tycke Höll ned till dem. Deras hopp lifwades nu: men de odferverades ide — och seglaren förswann. Styrman Shering uppmanade då sina olyckliga tamrater att bedja med honom, hwiltet de också gjorde, hwarefter ftyrman: nen skalade hand med dem alla och tygte fin hustrus porträtt; sedan tycktes han blifwa wansinnig, bet taptenen i benen, föll slutligen från tölen och förswann. Sednare på aftonen bad gossen, att de stulle göra hononom fast; hwillet de gjorde med hans bälte; men kort derefter bröt eu swår sjö öfwer båten och spolade dem alla i sjön, gossen fjönt genast, och straxt derefter fapten Gould, under utrop: Gud hjelpe min arma hustru och min fomilj! Armstrong lyckates komma upp på fölen igen och höll fig qwar der till fl. 4 f. m. den 23, utan det ringaste hwarten att äta eller dricka, då han blef observerad från skeppet Aerolite, kapten Alleyne, från Liverpool och räddad. Polacken Kerczowsti, fom sökte mörda ryske kejsaren, skall deporteras till Nya Caledonien. DÅ ban ven 11 Sept. anfom till Bagnon i Toulon, blef den graa och aula drägt, fom cellfångarne bära, aftlärd honom od) utbytt emot lifgtids fängarnes röda tröja och) gröna mög: sa. Den olyckline blef derefter förd till Bagnons smerewerkstad, der cn tung kerja blej fastsatt i en maesiv jernring kring hang wenstra fot. Detta syntes ej göra något intryck på honom; han res ite fia burtiat upp från den nerliggande stälning, hwilten fångarne må undvers kasta fia, och toa luant länken i fin ena band, på ret att den ide måtte släpa efter honom, Hans hufwud war enligt fängelfe-realementet rakart i fyrkanter, få att hwarannan fyrkant är fulltomligt stallin, hwarannan förferd med hår af omkring en half tums längd. Oattadt den wanprydande operationen och oaktadt ven fränstötanre lläterröägten, kunde man deck fe, att ren unge Berezowski hade något distinguerart i fin perfon och ett behagligt och intelligent uttryck. En af sångwaktarne, fom war owetande om att bang fingrar blifwit skarare. wid attens tatet, frånate honom, hwad fom fattar des hans hand. Det fom från pilftos len, swarare Berezowski lugnt, men REVIR vv pe MV Vv VE Anv te ra de tio fångar, fom woro ankomna på samma gång fom Berezopski, blefwo lag: da i jern, höll hau sig afsires i ett hörn af smetjan, utan att tala till någon. Han skall ide, fåfom det wanliatwis fer, blifwa sammanlänkad med en annan fånge, men deremot fastsatt i wänggen i något af fångelfeerummen, tilltess han nästa månad fan afaå til Nya Caledenien. — Päfwen, den stackars mannen, som är nog olycklig att lefwa i en tid, bwilfen, för att begagna ett bildlikt uttryck, wuxit honom öfwer hufmuret och ler åt hang gudomliga wärdighet, har i fin betryckta ställning ven 15 sistl. Augusti strifwit ett bref till kejsar Napoleon, hwari han antyrer för honom de faror, fom bota den heliga ftolen, och erinrar honom om, att det är Frankrikes pligt att skydra påfwerömet och icke låta förstöra ref reran genom revolutionen få förminskate werltsliga matt. — Arme päfwe! Det är minsann icke så roligt att representera guromen i materiali8mens tirehwarf samt, för att funna hilla fig uppe, nödgas stödja fig på thro: ner, som tyckas hota att ramla inom en ide få aflägfen framtid. Fredskongressen i Geneve. Kongressens egentliga förhantlingar öppnares måndagen den 9:dte dennes, men reran flera dagar förut hade en stor maesa Schweizare och främlingar sammanströmmat till Gengve för att wara närmwarante mid Garibaldis ankomst, fom wäntares inträffa lördagen på aftos nen. De ovationer, för hwilka ban wid i alienska gränsen warit föremål, hade till följd att han först fl. 6 på eftermidragen ven 8 anlände til Genäve. Han hade från Domo WOsjola i Pieniont till Sion i Wallis färrats med ertrapost. Äfwen i kantonerna Wallis och Pays res Vaurs erhöll hjelten från Caprera på alla stationer ett entusiastiskt mottaganre. Kovaref-fomiteen hade farit henem till mötes till Villeneuve. Der helsate honom ropet: Lefwe Rom! bwarpå ban swarade: Lefwe Gensve, intelligensens Rom! Komiteen hade från början ämnat från Villeneuve föra honom på en ångbåt öfwer siön; men underhantlingarne strandare i sista öpgons blicket, jam man tror på skugarärslan bog tirettionen för vet franska ångbåtgbolaget. Sälunta såg sig tomiteen, fom bare till ortföranre James Fazy, nöd satad att begagna jernwägen. Kl. 5 efters uittagen rörde sig en imposant procc8sion med flyganre fanor genom staden till bangården, dit bantåget anlänre tl. 6. Den fyrspända med blommor allteles öfwersallare wagnen, hwari Garibalti ätte, behöfre en god halftimma för att tillryggalägga den forta wånen från bans gården uppför Rue de Montblanc til Fazyska huset, hwars första wåning war fälld till generalens förfoganre. Jublet war obeskrifligt och hurraropen wille altria taga slut. Hällar och wagan dros ges nåstan af felkmassan. Garibaldi ord upprätt i wagnen med blottart bufwur Öfwer den röta skjortan bade han kustat en grå kappa och ftödre fig på en YE E: Å1 YELTULE INED 0efteryudt Ile lig wärdighet och behag, lugnt wändande sig från ven ena fivan till ten andra och leende upp ända mot te öfwersta wWwånins garne. Man spånde ej hästarne från wagnen, men denna syntes nästan buren af ve massor, fom omgäfwo ren. Man kysste hästarne och hjulen, förritarne och latejen, och bar Garibaldi, som ännu är rast och liflig, men mätte stör ja sig på en fäpp, ur wagnen uppför trappan till de rum fom woro anwisade honom, Från Fazyska husets balkong talade först Fazy och Wessel å tomitcens wägnar några ord, som rod dränktes af vet wäl: diga bruset från folkmassan. Derefter talade Gåribalti fort, mer stark betoning på orten samt klar och wita förnimbar stämma. Följande skall ha warit det wäsenrtliga innehållet af hang tal: Det är ej första gången jag bar att uttala min tacksamhet till Scdweiz ärta folk. År 1848, vå mitt olycktiga färers nesland war untertryckt af tyranner, war ret här, på denna frihetens heliga mark fom wi, i aft förklarare lanvefiyttingar, funno en fristad. Ja, jag är skyltig en rjup tacksamhet åt detta ädla fell, åt Rousfeous ättlingar, åt Tells föner, fom i alla tiver gifwit skydd åt rem, hwilka blifwit martyrer genom fin hängifwenhet för fosterlandet, och fom erbjura alla werldens demokrater en tillflyttsort för deras rårplägningar. Lifliaa bifallsrop) Det storartade mottagande j egnen mig, dessa bifalls-yttringar, alla tessa bewis på sympati göra mia dristig. J skolen möjligen tyda att Garibalti förer ett mindre höfwislt språk. (Nej! Nej!) Dock, jag är ffylvia eder sannin,: om jag på venna heliga mark i något affe ende wanställte henne, skulle jag anse mig begå ett helgerån. Ty är det ide bärifrån, är vet ide från ten republikanska staten Öentve fom sanningen utgått för att likasom erra glacierers watten sprita fia öfwer hela jorden. Det är Geneves befolkning, fom rilktat de första slagen mot tenna pestböld, fom kallas påfiwes dömet; vet är härifrån de stötar utgått, fom först skakat denna hemliahetsojulla matt, af hwilten Jtalien alltför länge livit. (Bifall) Det är dessa Gendves inwånare jag vu uppmanar att fullborda hwad de hafwa börjat, att hjelpa oss att i grund nergöra ven matt, fom de få walrsamt skatat. Wi måste trosfa widundret och wi wilja göra det. Men wi behöfwa medwerfan af alla werlrens demokrater. Wi byaga wårt hopp på er ech på alla fria mån i Europa ... Garibaltes röst wittnade om att ans siränaningen tröttat honom. Han gjorre ett uppehall i talet för att hemta sig. Sevan utbrast han: Miwdl, tycken j att vet liager någons ting ehöfwiskt uti hwad jag faat? Ett vänande nej utaick ur alla bröst. Talaren tog åter till orra: våt mig tå fortsätta, låt mig anbec falla er eu sak: endrägt ... Detta före wånar er! Ja Garibalti anbefaller erer enträgt, emetdan enträgt bog Helwetiens foll betecknar allmän enträgt öjwer bela nad, som de buro, kunde de ej dölja det ringaste och hade rentaf mäst bära det stulna i händerna midt framför konungens ögon. Också hyste RaMacen obg Jan KS ernått, ty då Ramessu efter några veckor, tillika med sin ledsagare, ater en gang inträdde i skattkammaren, — sigillet var orördt som vanligt — stan— Å an Ä — Van . hotep sade lugnt: Detta var första försöket, ett andra skall måhända lycbättre. Han lät stryka sanden slät och fortsatte ständigt med lika ifkas Ive es Ct endräågt ut ett skydd, och wi åro alla intresserade deraf, och om någensin ert fädernesland blefwe hotart, stullen j finna mig wid er sida. Jag skulle komma för att dela farorna med Wilbelm Tells söner. Men Carl ten vjeriwe ffulle ide nu måga krånka Helwetiens frihet. Har ide Schweiz, då mindre starkt än ret i dag är, emedan vet war Mindre fritt, trotjat Preussens wunmäktiga hoteljer, hwilket såg fig bes röfwas Neuschatel just då det stod i be grepp att uppsluka twå konungariken samt jag wet ide huru många hertigdömen och hansestäder. — Det mottagande jag här rönt bar gjort mig glärje, tillade han, jag skall siärse bewara minnet deraf i mitt bjerta. Wid sjelfwa kongressen Höll Garibaldi följande tal: Jörcder! Jag will göra några tillägg till programmet. Jag berömmer mig af att wara ett barn af Schweiz; jag är i mitt hemland, ty jag betänner mig till tet republitansta Schweiz grunrsatser. Def oafhängighet är mig tyrbar och hwarten jag efter mina wänner skola föra något fom fan kompromettera vet. Men när mina barn fråga mia om de skola kasta sig i sjön för att rärda en drunknante, äfwen om te ej tänna honom, så swarar jag: Ja, rärten honom! CSås leres: ingen egoism! Wi måjte til hwad pris fom helst rärta hwad som stär att rätda. Jap beklagar att i mina artiklar myc fet är srämmande för programmet, men jag bar ej ten äran att länge få stanna bos er, och jag mill rerför här säga allt: 1. Alla nationer äro syskon. 2. Krig emellan vem är emöjliat. 3. Etriviabes ter emellan dem skola slitas genom fon arcesen. Jag går händelferna något i förwäg, men wi skola lägga grunden för att störta omfull absolutismen och på hennes spillrer uppbygga rättwisan och rätten. 4. Kongressens merlemmar skola wäljas af re temotratiska föreningarne i ve särstilrta länterna. 5 Hwarje leda met bar blott en röst. 6. Pafwerömet, den förcerfligaste af alla sekter, förttarag uttömtt. (Ofantligt jubel; alla resa fig från sina platser och utbrista i stormande bifallsrop.) Hwem skulle jag säna fans ningen om ide er? 7. Guts religion antages af konaressen, och alu hennes metlemmar förpliata fig att utbreda henne öfwer hela jorren. 8. Gurs religion är sanningens och förnuftets relinion. 9 Uprenbarelsernas och ofunnighetens presterskap utbytes mot audomens, snillets och förnuftets presterskap. 10. Utbredning af allt hererliat folts sedliga temetrati. De serligt förterfware folten ba alla upphört att wara republikanska. 11. Guts-religienens utbrednina genom uppfostran och underwisning. Demokratien allena fon genom despotismens omstörtanre göra slut på kriget. 12. Staf wen har rätt att betämpa fina tyranner. Det är tet enta tillätna triaet Konaresfen måste wälja en allmän, permanent fomite. -Hivad religionen bes träffar tror jag att alla en gång skola bi enfe mer mig. Zaa är säker på att ingen enda ibland er kan skilja ven velidel, sade Amenhotep och lät i största hemlighet af den kungliga vapensmeden förfärdiga stora saxar af metall, hvilka, likt våra räfsaxar, voro så