ordentligt draghull på en ration af 10 a 15 skålpund hö, 2 skålpund hafregröpe samt vårsädshalm efter tillgång. Om man något granskade den utfodring som vanligen bestås till dragoxar om de skola vara i tullt brukbart skick och kanna arbeta hvarje dag, så torde man komma till den invsigt, att på någon knappare utfodring skulle man icke kunna föda någon dragare. Utgående sålunda från den synpunkt, att hästens utfodring atminstone icke blir dyrare än oxens, skola vi vidare granska och söka utveckla: hvilken blir den billigaste dragkraften för jordbruket, hästen eller Oxen? Det är en allmän iakttagelse, gjord såväl i England och på kontinenten, som äfven i vårt eget land, alt i samma mån jordbruket utvecklat sig till något bättre, har hästen såsom dragare uttränet Oxen. Man bar alltmer kommit till den erfarenhet, att man med hästen verkställer på samma tid 40 a 50 procent mera arbete än med oxen. Det är naturligt, att der arbetspriserna äro höga, måste man hafva en vinst uti att begagna den dragkraft som lemnar på samma tid den största efsekt. Men Lilkoret för vinnande åf denna störse effekt i jordbruket, såsom vid plöjning och hörtningsarbeten m. m., är att jorden är lagd i större täckdiJade fält, hvarigenom man kan draga full nytta af i ästens hastigare drifvande gång, då deremot samma arbeten, utförda på mindre åkrar, sönderdikad eller stenbunden zkerjord, äro förknippade med så täta vändningar, att fördelen al hästens mera lidande gång icke här kan göra sig fullt gällande. På större rutor kan man emellertid med ett par hästar plöja 1 a 1 tunnland på sommardagen, då man med ett par oxar endast kan plöja 3 a högst 1 tunnland pr dag Är afståndet från skörden till ladorna långt, hinner man med hästar 30 proc. mer än med oxar, I alla vinterkörningar, med undantag af skogseffekters utkörning ur skogen med djup snå, hinner man med hästen vanligen 50 procent mer än med oxen, helst om det är bar vinter eller hårdt väglag. Alla här gjorda jemförelser framställa : toda och starka dragare af båda slagen. Jemför man den mindre hästen med den mindre oxen, blir ej skilnaden i arbetskraft af någon betydenhet. Det vanligaste inkastet man gör mot användning af hästar är att man af dem erhåller minäre och sämre gödsel. Som man dock vid öfvergång från oxar till hästar kan minska dessa senares antal med så bör alltid ett större antal kor eller gödoxar ete. uppställas, för att tillvodogöra det besparade höet. Stallgödseln måste ock k ändamålsenligt behandlas, så att den ej får brinna ihop för mycket, utan bör den alltid blandag med dyjord, halm ete, och der dessa ämnen saknas bör man genast utföra gödseln eller åtminstone blanda den med den från nötboskapen erhållna spillningen. Man anmärker vidare, dels att hästen vid inträffande olycksfall eller vid hög ålder icke har något köttvärde i jemförelse med oxen. Vi vilja i detta hänseende anlita kalkylen, för att komma till något synbart resultat Låtom oss antaga den ofvan angifva erfarenheten, att hästens arbetskraft är 30 procent större än oxens. Åtta häsar skulle då motsvara arbetskraften af toll oxar. Vidare att djuren börja sin verksamhet vid sem års ålder, samt att utfodringskostnaden för hvarje djur är lika, Vi vija då först tillse hvad de atta hästarne kosta pr år. Åtta hästar kosta i inköp. efter ett pris af 230 rdr stycket, 2000 rdr. I åkerbruket kan hästen, om den ordentligt skötes, begagnas till fyllda 20 år, Sedan unnlveninovoen stjoit derhän, att