och få fnart den pyfsdamror m en applad sran bade onblit, jurymän och vivaliz serante ungar , alt lag de den aldrig skulle upphöra. Efter några ögonblicks paus börjades 7Brudeferden i Hardanger, det undra täftingsnumret, med samma uppmärlsamhet åhördt, lila förträsseigt utsördt och om möjligt ännu mera stormande emotaget. Der stampades, klappades, skrels och burrades ÅU t. Till och med das ol lef ille. Segern mar med ett caporop ute ord få fullständig som möjligt. Etrart derefter bjöd juryn jilence, för att uppläsa fin dom. Efter några fmärre priser, som tillföllo åtskilliga föreningar, alltefter fom de tillhörde fina olila Ddivisioner, fonuno ändtligen tes enfants de la Belgique, fom hörde till divifion fu pericure första guldmedalien och till fit myivifton dexcellence, les dtudiants DUp: sal, avec Unanimite et acclamations la grande medaille FOr de Imbiratrice, fom sjelf skulle komma att öfwerlemna denjar nma till de lyckliga segerwinnarne. Deför regåcnde pristagarne helsades med bravo och handklappningar, men nu bröt åter jublet riltigt löst och ännu en ihållande applåd smattrade genom salongen. Studenterna sjelfwe woro naturligtwis glada öfwer den, om ej prccist oförmodade, dock temligen owissa utgången, helst i i detraltande af de högst oaynunfanuna förhållans den, hwarunder fåren maste uppträda. En trång plats, på hwillen de måste packa ihop fig, lågt till talet, en tryckande hetta, eu tre timmars mwäntan oc) publifen alls deles inpå fig samt slutligen anföraren pla cerad på golfwet, få att hälften af de fjunz gande ej funde fe honom, hwartill för öfvigt fommer den för putiten helt och hals let nya arten af mufit, fom wida skiljde sig från hwad de öfriga presterade, hwiltet allt natnrligtwis war i gennin franfyft smak. Segern blef detta oaktadt så fullständig man möjligtwis kunde fordra och belåtens beten allmän. Efter tonfertens flut Oc qåäfwo sig de flesta studenterna till Case Suede för att blöta fin seger och ända till tl. 4 på morgonen fortsattes skålar, tal och sånger. J Dagens Ryheter läses: Upsalasångarne ankomma först i dag till Malmö. J afton ämna de bewista eu bal i vund. Yå lördagseftermiddag tor de de derifrån anträda resan till Stodholm, dit de således kunua anlomma om föndagsafton, dereft de refa med snälltäget. Jnbjudarne till kollationen å Hasteldacten tilllännagifwa att de först i dag skola tunna bestämma tiden för den nog hastigt annonserade festligheten. F Foltsäångföreningen och Allmänna fangs föreningen i Stockholm ämna emottaga itus denterna med fång wid deras bitlomst. Från Vund skrifwes i tisdags: Härftaådes har den glada nyheten utgjordt de fednare dagarnas förnämsta samials sämne, och i lördags e. m. utgjorde den anled ning till samlande af åtslilliga glada lag i wärt enda sommarwärdehus, Novilla, der Ups salasängarnes seger framlallade många tva ster för dem, fom få lyckligt representerat den swenska sängen i Paris. Telegram till Paris lär äfwen hafwa afsändt 8. Mrenffa tidningen Moniteurs feuitletonist Theophile Gauthier skrifwer för den 2 d:8: De swensta fångarnas sedan flera dagar bebådade ankomst Har ubpfvttt wårt samwetsgranna senilletonistab jjerta med glädje: wi sågo, just när fällan för framz stallningen af nva stycken höll på att uts torfa, denna från Polen uedstigade fnös hwita masfa nalkas oss för att utbreda någon sriskbet för wåra ögon od wåra borttonstlade öron. Hon föreföll of all: deles omgifwen af en poetisk dimma: wi wäntade of en felt of att få höra desfa melodier af en mild och enlel timbre, detta älskwärda och böjliga tungomål, som icke har någonting af det tyska idiomets härd het, utan klingar fåfom den venetianffa dialelten. Wi skulle fattat oss lyckliga att så helsa w altomna dessa sympathetiska gä ster, som det gamla universitetet i Upsala jänder of, dersa aflomlingar af den wilda Odin, nu sör tiden fredliga orpheonister. Tywärr hafwa mi ite blifwit inviterade MN Ner A wesentatiou, som i aår aafs å dra en mycket sandblandad, utaf hwart och ett af dessa ämnen, om ren skalletrifwas; fattas något eller några of dessa ämnen eller äro till i för stor mänad, lider plantan. Efterföljande korta föreskrifter, grundade på hwad förut blife wit i allmänhet anfördt, anser förf. i nånen mån fauna wara en wäaledning den mindre erfarna blomster-älskaren. Allmänna reglor för krulwäxters ffötfel. Näring. Första wiltoret för frutwäxters forttemst är tillräcklig oc pads sande näring. Följaktligen bör plans tan hafwa en passande jord, fom innes håller de för densammas näring erforderliga beständsdelar. Hwad jordarten angår bör märkas att wäxter fom bafwa hård wed, styfwa oc smala blad, såsom Erika, samt föröfrigt de nyrhotänrdffa och nord amerikanska wäxterna, böra förses mer fåran lös jord, fom uppkommit aenom förruttnade plantor (ljungjord, löf: jord), men deremot ide aörfel. Plantor af saftfulla wäxter fordra deremot cn lerhaltig jord wäl blandad med grof sand, utav görning. De flesta lökwäxrter fors lös dock när Amaryllis och fordra dock en leraktia jord. för rante jord; några såsom Tuberofer Till alla te öfriga är en närande och frist mulljord tillräcklig. Krukans storlek och form bör alltid stå i förhållande till wärtens storlek och rotens beskaffenhet. Det är ett allmänt fel att man gifwer sina krukwäxter allt för stora krukor, hwiltet har till följd att jorten utsättes för att blifwa otjenlig till näring för wäxten, derigenom att den blifwer fur eller förslämd, till följd deraf att icke rötterna funna noga snart genomtränga och hålla densamma i mwertsamhet. J allmänhet skadar en något för liten kruka mindre än en för ftor. Wid omplanteringen, fom bHheljt företas ges i Mars, är vet wigtiat att plantan kommer ur den gamla krukan med så mycket fom möjligt oskadate rötter. Af jordklimpen borttages den yttre jorden försigtiat, och de rötter som blifwit ffadare afskäras. Plantor, fom hafwa tjocka, saftiga eller enkla rötter, såsom lökar, böra deremot icke beskäras. — Wid in: planteringen i den nya frufan bör man forafälliat iakttaga utt jorden kommer wäl emellan rötterna; detta ästadfommes derigenom att krukans botten stötes mot planterings bordet eller något annat fast föremål. Jorden bör deck ide tryckas allt för hårdt intill plantan och ej heller för löft. Jnnan jorden sylles i krukorna lägges några krukskärfwor öfver hålet i botten på desamma på vet att jorden icke må genomtränga wid wattningen. Efter omplanteringen böra plantorna er: hålla skugaa, en fuktig atmospher samt en fin öfwerspritning. För alla plantor med saftfulla och köttiaa rötter är stark wattnina, omedelbart efter omplanterinz pen, höajt skadlia. Watten. Plantan mottaner fin näring i form af wätska eller i flytande tillstånd genom sina fina suarötter; en fåran frams bringas genom jordens blandning med watten; utan watten skulle plantan dö. Mycken försigtighet måste ialttagas mid trukwäxters wattning. Man får ide utan hänsyn till årstid och wäxt gifwa plantorna för mycket watten; öfmwerdrifwen wattnina är ännn skadliaare än ti werdrifwen näring. Plantor, som hållas i rum, hwilta uppwärmas betyrliat om wintern, äro i behof of jemförelsewis mera watten än de hwilka under samma årstid nå på ett mindre warmt ssälle, emedan uttorkningen tilltager i samma män som temperaturen stiger. Wid wattningen lagar man så att plantan får så mycket watten på en gåna, att detsamma fan genomträngaa jorden och komma alla rötterna till goto. Om mine tern bör man ej wattna med kallt mat: ten, utan låta vet först ftå någon tid i samma rum fom wäxterna, i ändamål att det skall få en passande temperatur, hwilken dock ej får öfwerstiga 10 graders wärme. Wärme. En af de större fwåriabhe terna mir öfwerwintring of krukwäxter liager hufwudsakligen i att hålla en lagom temperatur. Man bör söka att Hålla denna få jemn fom möiliagt, icke för låg frufwärter få, att de, efter deras ftörre eller mindre fordringar, blifwa utsatte för mer eller mindre inwerkan af folljufet. Luft. Då det år bekant att frisk luft är lika nödwändig för plantan som för diuret, är det följaktligen gifwet att brist på luft är af menligt inflytande på plans tang wäxt och frodinhet. De plantor fom hållas i boningsrum, äro framför andra utsatte för brist på frisk lust. — Ju renare luften kan hållas i rummet, ju oftare den kan förnyas, desto bättre trifwas krukwäxterna, få att deras frotiga märt fan betraftas fom redan ett kännetecken på frisk luft i rummet. Frisk luft bör derföre flitigt inskaffas derigenom, att man öppnar fönsterna så mycket årstiden det medgifwer. Men det är icke nog med att plantan erhäller frisk luft, den bör äfwen hållas ren för damm, så att icke detta tilltäpper porerna på dess blad, hwarigenom den blir oförmögen att injupa den friska luften. När plous tan står i den fria luften, bortdrifwes dammet af winden eller bortsköljes af regn etc.; de plantor deremot, fom hållas inom hus, måste afputsats med en fin pensel samt sköljas med watten medelst sprutnina. Många blomfjter-åtffare bruka ofta ställa ut sina wäxter mid regnmwäver, för att få dem rena. Ehuru detta wid wissa tillfällen fon wara tjenligt, tan det dock ej med fördel anwändas för alla plantor eller wit alla årstider. Ett mildt, warmt wårregn är mycket mälgös rande för de plantor, som ej behöfwa en hög temperatur, men deremot är ftörtrean och tallt höstregn alltiv slartigt. Sjöfartsun derrättelsor1807. Aug. 7. Hulda, Burström, afg. från Newyork ull Falmouth eller Cork via Philadelphia. — Miunet, Engstrom, afg. från Newyork till Livorno. 14. Isola bella, Göthe, anl. tul Pillau fr. Liverpool. 15. Solid, Altin, anl. till Newyork från Rio de Janeiro. 20. Nordstjernan, Boström, anl. till Antverpen från Kyloörn. — D. Wikström Junior, Engelbrechten, anl. till Hull från Umeå. — Hebe, Vancelow, anl. till Lissabon från Söderhamn. 21. Örnskold, Aspgren, alg. från Havre till Hernosand. 23. Svea, Bylund, an). t. Bremen fr. Bahia. Magdalena, Nernst, anl. till Grimsby från Umeå 24. Flygarson Son, Lindström, afg fr. Hamburg till Suodsvall. 25. Helios, Landergren, afg. från Cronstadt till Newyork. 29 Joh. Bergman O:son, Lindstedt, afg. från Dahlkarlså till Cadiz tör ordres. 30. Depdin, Norberg, anl. till Rouen fr. Hernosand. Jnklarcrade: Sept d. 3, Fredrika, Ulleberg, Holland, barlast; Wänstapen, Lenlund, Finland, vikmalicr; Moses, Dessen, Montrofe, barlast; Maria, Andersson, )antes, dito; Söreningen, Chriftenjen, Holland, dito; Preciosa, Haloorsen, Penzance dito; Sjofna, Vergh, Aberdeen, dito; Sverre, Shorne, Holland, dito, Sandöen, Dljen, Nisöer, dito; Actif, Leroij, Granville, dito S:t Paul, Vonenard, Lilnkirgue, dito; Kong Sverre, Walloe, Köpenhamn, dito; Emanuel, Pedersen, Portsmouth, dito; Enigheten, Tellef en, Ångland, dito; Stella, Hauff, Arendal, dito; Gyda, Ändersen, Shoreham, dito; Chriftia nia, Christophersen, porismouth, d dito; d. 4, Az malia Hillman, Dahm, Memel, dito; Oberg, Hallgren, London, dito; Söstummeren, Gerner, Choreham, dito; Picter, Dyberg, London, dito; August et Edward, Gerloff, köpenhamn, d dito; Swerge, Andersen, Arendal, duo; De förenede Brödre, Jensen, Trondhiem, sill; Adler, Konved, Korsöer, barlast; d. 5, Theodor, Harder, Köpenhamn, dito, Trident, Zeplien, dito, dito. Utflore rade: . Sept. d. 3, De Beurs v. Amsserd dam, Tofte, Harlingen, träwaror; Agil, Jörgensen, England, dito; Sejostris, Criden, Holland, dito; Emanuel, Walloe, dito, dito; Union, v. Barm, Flensburg, dito; d. 4, Minna, Radnann, England, dito od) jern; nichard Cobden, Stibolt, Holland, träwaror; d. 5, Jäclot, Fremwurst, Enaland, dito; Carolina, Estlund, Havre, dito; Lina, Behrns, England, d:o; Gebroeder Janzen, Andreasen, Holland, dito; Le0nard, Sjöberg, Skilffjör, dito; Anna Fanny, Övorfd. 5rankrike, dito, Tagal, Stangebye, Dorz drecht, dito; Albatros, Svendsen, Holland, dito. Till salu finnes: Färdiggjorda Måöbler, diverse sorter, af furu och björk hos rån denna dag till den 25 September F försäljes under hand, till godt pris, uti Smetden L. Nordlöfs gård, wester i staden, bättre och sämre möbler och annan lösegendom, hwaribland nämnes ett ut: märkt bra piano med stålskifwa, 2 anti qua ffåp, det ena af ef, en särdeles wacs fer antique byrå, en förgyld förmaftss spegel med bord och marmorskifwa, vivans bord, förmats-foffa af mahogny med res sorer, en jernspis med kopparkärl m. m. En gard uti 3:e qvarteret. Å1. underrättelse uti boktryckeriboden. Kommissonslager aj Dubbelt Bayerjit öl, eSdweizer-öl och Porter. Reqvisitioner, insända till undertecknad, expedieras skyndsamt. Eric Nordlöw. 500 siycken Thermometrar af 18 JA forter, äro nu infomne och säljas till billigt pris uti Joh. Nybergs Galanterihandel. Obs. Wid partihandel lemnas 12 precents rabatt. Cirnka 100 dussin wackra Fotografi:Ramar, till vet billiaa priset 25 öre stycket. J parti lemnas 20 4 rabatt uti Joh. Nybergs Galanterihandel. in Tran J. E. Zwerlingqodt H5 Sontraböder uti bottryderiboren.. Underteänad realiserar mot extra kontant sitt stora wälsorterade Tapetlager. Simpla Tapeter fr. 25 öre t. högre priser, Ordinära dito fr. 40 öre Ölands dito fr. 58 öre ,, Carl Kihlman. Jint oc hos Twerling. En mycket nöjsam och rolia historia om älsfyerg cis märkwärdiaa PEN i främmande länder. Prie 12) öre, uti boktryderiboden Historicer uti boktryckeriboden. Bemmjöl wid Sidsjö Tegelbruk. i Frithiof Modin. Taktegel, gort och wälbrändt, af Sidsjö älvar ning, finnes nu och framgent att tillaå wid Tegelbruket. Frithiof Modin. Postpappce, linieradt, slätt, hwitt och biått trykeribeten. Hyreskontralter uti boktryckeriboden. uti bots —: On: HLIUELUD med fi och till Widar (E! LIr boktry beståer källare 6 mm Et att Di bes beståer gatan, aft hy städnir telse u ön k. ko, m samme som ka ma ko densan då an Tjulin Få I P bi rades messir ningar behaga geriet. CEr n. knäet A. rätta fan St ni Wattli wid S För finnes Hernö läseter delas en 2 eller länna finnes 1867. Ei pass ge TF å af en innehe öfwer bes 2 2 — ( emotts sla Ni h är bo