ihjälskjuta de fleärde matematifern miska tabeller för gsgewär. Warnz e låter denna fin tre tid till att be gjuta lanoner af ills oerhörd ffotti krigets cacntliga selsätter man fig, nrättande af ful t är att ögonblid(joner, med invens ner, fwilfas förom det, fom ful: mycket har ej jar at den förste Ras wägen frambragte wad är wäl blodz en hos Bengalens Amerilas tajmaden menniskoslagt, dylita af mennis gsmedel Aftadtoms ntitet, en bagatell d menniskorna of: rig, en blodtörst en sius 2 af Adusfite i Dahomey, men ilicerade Europeer. (lt elände, fom fris de olila wis, både ll alltid förbli, få än hittills sjelswa genheter, så länge at inträngt bland nse de slyldigheter wa. Med iakttar e lösgöra fig från hindrar dem atti heter råda fig fjelfsin lust attifmår ll hjelp och aå till ty mer än en gång ört myndlingens skall bota oss få aga initiativet till derigenom twinga fer att upphöra e lrig i dynaftier8s blodiga Miolotstillräcktigt mänga etta samma elände så länge tänkaren, fridsame och mens det bafvnr förhärs talrila anhang. iensamt är i stäånd sarnes förmynderind att ändra detta erigenom rädda oss ÅÖS. 0 och hwad man er. för några poftdajufwudsakligen lås följande innehåll: Fr. RR KP korporation af bönder. gen medelklass: adeln är tryckt. J sjelfwa werket är Rypssland i politiskt afseende ctt nytt fenomen. Det är fys selsatt med att införa europeiska ideer i ett halfasiatiskt samhälle. Till och med tejsar Nicolaus tyckes aldrig hafwa delat den allmänna tanken i afseende på fin fö lerhet. Han fade alltid att han fatt fom på en tvutfjerding. Han wisste redan då, hwad mi weta nu. Ryssland har blott twå huswudsakliga egendomligheter — finansiel fattigdom för det närwarande och en oberätnelig politik för det tilltommande, — och båda delarne förbjuda of att till detsamma låna ut måra fapital! Wirare heter det i uppjatfen: Wi hysa mycket misstroende till fråm: mande regeringar. Wi hafwa lommit underfund med, Hwarför näftan alla reges ringar äro näftan ständigt i behof af penningar. Dertill finnas twå stora skäl — först det att frig nu är nästan öfver allt mer sannolilt än det någonsin war på de sednare tjugu åren. Den nya nationaliteteprincipen upplöfer, allt hwad den hinz ner, många politiska föreningar, skapar många andra och ingifwer alla ängslan och frultan. Öfwerallt fruktar man krig, Det finnes in: attig och nedöfwerallt behöfwer man penningar till krig. Och — för det andra är frig foftsammare nu än förut. Konsten att förstöra och konsten att förswara fig gå fram åt med hwarje dag; än får den ena för språnget än den andra. Ar efter år an: wändas på nya erperimenter, då wi fe en sådan mängd onyttiga, ewinnerliga cxperimenter. Nationerna frulta med hwarje dag mer för trig, nuuder det att foftnaderna för att vufta fig till krig ölas med lita hastighet. Den finansiella werlden fattar dessa safta och drager samma slutsatser af dem. Negeringarna förtjena ej samma förtroende, som förr. De hafwa dragit på sig hastigt tillwäxande utgifter och det är ons dast sådana stater, fom funna glädja fig åt hastigt tillwäxande inkomster, fom funs na med trygghet inlåta sig på sådana före tag. Och regeringar, fom tunna lessatta, wåga beskatta och weta huru de skola bes skatta, äro för det närwarande högst få i werlden. Man må lägga mårke till ratt här ide ifrågasättas andra låneoperationer än får dana som göras för inproduttiva ända: mål, för stående armeers underhåll och förölande, för krig, o. s. w. Produktiva statsläån, sådana fom Swerige i och för sina jernwägar upptagit, äro deremot sådana fom bidraga till ftatsinlomsternas tillmärt. llvarjehanda. Gesälln kring verlden vandrar, uti silt yrke lärd. — Förre målaregesällen Johan Alfred August Andersgon stod häromdagen i Stockholm såsom svarande . a