Det ryska lånets fiasco och hwad man deraf lärer. J N. D. A. förekom för några poftdagar sedan en uppsats, hufwudsalligen tå nad ur Economist, af följande innehäll: Wi hafwa omnämt, att det nva ryska jernwägslånet (d. w. s. lånet mot pant af jernwägen mellan Petersburg och Meoffma) å ej mindre än 300 millioner franes utbjudits på börserna i Paris, London och Amsterdam. Läfsaren erinrar fig äfwen de synnerligen lockande wilkoren för läns gifwarne, då obligationerna å 500 francs, fom skulle löpa med 5 procents ränta, utsläpptes för 307 fr. 50 c Utluttnins garna woro ingalunda ansträngande. Det oaktadt, mill det ej blifwa något utaf. Det nyligen hitkomna numret of Econos mist innehåller i anledning af denna af fär, under ofwanstående rubrik följande upplysande artilel: För några år sedan war ett ryslt låns fullkomliga missluckande på den engelska och franssa venningemarknaden i högsta grad osannolitt. Ryssslands lkredit stod högt: man wisste att det hade stora inkomster: man antog att det hade alltid utan dröjsmål betalt fina räntor på dagen. Dess politit ansågs med affeende på Perningefrågor förträfflig; Ryssland war den enda stat på Europas fastland, der revolution war omöjlig: det war fritt från demos krati; det war fäst mid tsaren: dess regqeving war stark, om någonsin en regering war det. Derföre kunde Russland låna nästan huru mycket det wille. Men nu är allt förändrat; det fan ej låna ett fer pencestycke. Hwad är orsalen till denna stora förändring, och är det wist eller owist att nefa det kredit. Utan all fråga är def wist. Nysslands politiska finansiella ställning är förändrad. Krimkriget bröt det gamla finansiella wäl standet. Wi lunna ej säga, att wi fänna salens werkliga förhållande, men enligt all sannolilhet och alla tecken har IR lands ffatttommare allt sedan def warit i förlägenhet. Detta lrig förjofte Russland i stor stuld, lemnade det dåliHnt mynt med twångskurs, en inkomst, fom mar nås an omöjlig att öla, och utgifter, fom woro omöjliga att förminsta. Slafemancinaz tionen har förändrat bels ryffa polititen; långt ifrån att wara et: and, fom ej är utsatt för demokrati, byrtar nu hela statasystemet vå demotrati Landtkommunen, fom nu är landets volitiska enhet, är en llvarjehanda. Gesälln kring verlden vandrar, uti silt yrke lärd. — Förre målaregesällen Johan Alfred August Andersgon stod häromdagen i Stockholm såsom svarande part inför domstolen, anklagad att hafva i af starka drycker berusadt tillstånd fört oljud å gata, äfvensom förolämpat några fruntimmer. Ordföranden: Du heter Andersson, du, och är f. d. målaregesäll. Hvar är du född? Andersson: Långt uppe bland klipporna i Bohuslän, herr domare. Ordf.: Och när? Andersson: Det skall väl högvördiga presterskapet i min församling ha reda på ... Men såvidt jag kan erinra mig, såg jag dagen första gången i April . nej, i December månad 1821 ... ja en kulen Decemberdag måtte det ha varit, herrr domare, då min lefnadshimmel alltjemt varit mulen, dyster .. Ordf. Seså, domstolen har annat att göra, än att höra på långa romantiserade beskrifningar; det är nu icke fråga om sådant. Andersson: Ack, mina höga herrar, hela mitt lif är en roman, full af äfventyr och knalleffekter . . Ordf. Hör på Andersson, han är något lifvad utaf sig i dag, han måtte ha tagit sig en rundlig frukost Andersson: Åja, sjön suger, mina herrar, och jag måste blöta den sista femtioöringen jag hade, för att bli återställd vid någorlunda sunda vätskor, Ordf.: Har du varit ute på sjöresor? Andersson: Ja, mellan Riddarholmen och Drottniogholm. Jag var derute, för att bese Kina slott och öfriga märkvärdigheter . . . Blott jag får mig nödiga respengar, skall jag göra en tur till Wisby, för att studera de gamla ruinerna ... Ack jag riktigt vurmar för ruiner och kinesiska slott. Ordf.: Hör du, Andersson, det är visst klent stäldt med ditt hufvud? Andersson: Mitt hufvud (lägger flata handen på pannan) . Så sa Bohusländningarne också, då jag var hemma i våras, och så sa dåm i Wenersborg oeh öfverallt dit jag kom... Och jag låt dåm lefva i den tron och sa ingenting, men nog äro ni galna allihop, tänkte jag