-Wåra prester. Under rudrit Pre ditoföredragen och den offentliga kritilen innehåller Aft.-bl. en uppsats, hwilken till en del lyder jå här: Ni är folkrepresentant — pressen meds delar fullständigt eller i referat, granskar och bedömer inför hundratusenden af läsare edra tal samma dag de erhällits i riksförsamlingen; ni uppträder i en tommunal-förfamling, på ett politiskt eller annat. möte — offentligheten och kritiken följa er, såsom skuggan fin kropp; ni sitter på domarens stol för att skipa rätt, ni framträder såsom minister på riksdagen för att förfäkta regeringens förslag, för att förklara och förswara hennes åtgärder — hela folket åskådar och bedömer, klandrande eller gillande ert uppträdande. Men ni stiger upp på predikstolen, bjuder i en påstådd högre auktoritets namn, att edra åhörare skola tro ett och förka sta ett annat, ni fördör mer, ni hopar opassande utfall och fmär delser, anför inga skäl, trotsar sanning och förnuft, öfwerskrider hwarje ögonblick det uppdrag, staten gifwer er, och den norm, kyrkoläran uppställt — och ni und: går kritiken, wäl kanske ej fnartningarnes, likgiltighetens, de privata anmärkt: ningarnes, men den offentliga granskning, fom är en hufmud-beftåndvgdel i den mor derna odlingens lifsluft. Hwilken anomali! Vi taga oss friheten att lägga tidningse pressens målsmän detta förslag på bjers tat: följen med oafbruten uppmärtjambet de offentliga predito-föredragen och bereren plats för referater och kritit af dem i tidningarnes spalter, likawäl som J bemöden eder att med ftädfe ötad full: ständighet redogöra för och bedöma flere af det offentliga lifwets öfriga företeelser. Om wårt lands prester werkligen äro hwad de kalla sig, protestantiska prester, ej endast officielt och till namnet utan i anda och sanning, skola re med glädje helsa detta offentlighetens ljus, detta oförbehållsamma, äkta protestantiska fan: ningssökande, fom pröfmar allt, för att endast behålla det godt är, och de skola vå — i stället att för fig och fin lära taga en katolsk, anti-proteitantift ofelbarbet i anspråk — fe en stridskamrat i hwar och en fom — låt wara med fritikens mot predikanterna rigtade wapen — ärligt arbetar för ven religiösa uppe lysningen. Och få wida wårt lands pre ster werkligen äro öfwertygade om den läras sanning de förkunna, om de i henne je någonting högre än ett skröpligt mennistowerk, fom med ett annat fåvant skall stödjas och upprätthållas, skola de wmisserligen ej af den offentliga kritiken frukta någon fara för lärans bestånd och seger. Endast från dem, fom begagna precdititolen för andra ändamål än förkunnandet af religiös upplysning och tröst, fan det synas obehagligt att dragas fram i fritikens dagsljus; endast de, fom, hittills oantastade, derifrån utgjutit fin intolerans, gifwit sin fördömelselusta fritt lopp, förtunnat en sinnligt rå, antireligiös lära — hwilken hädat Gud liksom den förnedrat menniskan — endast dessa ffola i häfdandet af den offentliga pröfs ningens rätt äfwen å ifrågawarande oms råde se någonting, som förtjenar ogillande, och förmodligen ur fina Eriftliga anar temers rustkammare framleta ett före swarligt antal kraftiga beswärjelser mot denna nya uppenbarelse af tidens otro, som ej längre i stum wördnad böjer sig för den orenaste af all fanatism. Men få mycket mer skäl att, ju förr desto hel: dre, ffrida till wertet. Skola wi wäl anföra bewis för det trängande behofwet af den ätgärd, mi före flå? Inför ffaror andligen omyndige — qwinnor, hwilkas lättrörliga och uppe strämda inbillning pinas och sargas af läferi-apoftlarne8 gräsliga skildringar; inför barn, i hwilkas unga finnen de groft materialistiska, fanatifta lärorna ine tränga såsom ett för all sann religiositet dödande, andligt gift; inför obildade, hwilkas outwecklade förstånd förwirras och hwilkas länsla förslappas och förtors kas af de hårdragna satser, som bjudas det förra, och de skräckbilder, hwarmed man fyller den senare — inför en till stor del af sädana elementer sammansatt åhörarekrets uppträder predikanten, poce kande på en gudaboren auktoritet, hotande med ewiga qwal den som ej följer hans fingerwisning. Något hwar lärer känna fådana företeelser ur den kamp, som frän predikstolen föres mot fann folkupplysning och follfrihet, hwaran wi ej tro oss genom anförande af exempel behöfwa gå det förslag i förwäg, fom wi härmed hem ställa till den perioriska pressens män, och) fom — wi äro derom öfwertygade — förr eller senare skall tomma till utför rande i form af referat och kritik, hwarie måndag, öfwer de Jöregående dag hållna predifo-föredragen. — Stockholms tonjumtions-förening under namn Uppköpsaaktiebolaget, har nu redan 355 attiegare af de 500, hwilta skola wara tecknade innan bolaget börjar sin wertsamhet. — Ferssens anteckningar. Man mäns tar snart från trycket utgifna grefwe Frez dril Axel v. Fersens efterlemnade antecningar, omfattande tiden från 1719 till 1790. Den rol han fyelade under fri: hetstiden gör utan twifwel dessa antedninz gar, hittills undanhällna historieforskarne, serdeles intressanta. — Pensionsinrättuing. I Karlskrona är man betänkt att bilda eu allmän pens fionstasfa för staden, i hwilken kassa en hwar af stadens medlemmar, fom få ön: ffade, kunde deltaga. Jndetalningarne och understöden skulle delas i 4 klasser, fålunda, att den som erlägger 5 rdr om året erhåller wid 60 år en pension af 75 rdr; för erlagda 10 rdr 150 rdr; för 15 rdr. 225, och för 20 rdr 350 rdr. En tomite har för detta ärende redan blifwit tillsatt. — Dyr bro. Vångebro, fom är bygd öfwer Helgeå wid staden Kristianstad på wenstra sidan, har kostat 306,820 riksda ler 79 öre. — Trefaldigt barnamord. I Borås tidning läses: Wid en mindre landtegenz dom, Jutagärdet, belägen något öfwer en half mil från Borås, höll man häromdagen på att ombygga boningshuset, då, wid upp: brytandet af golfwet på winden, man emellan detta och taket till det nedan belägna rummet påträffade twenne skeletter af späda barn samt huswudskålen till ett tredje. Huswudskålen och det ena sklelettet woro all: deles utan kött, och endast benen funnos i behåll; men på det andra sunnos ännu der och hwar köttfliser fästade mid benen. — Riksdagsman. Malmö nywalde riksdagsman hr Bager har afsagt sig det erhållna uppdraget. — Upfala-jångarnes Pariserfärd är nu definitivt bestämd. Antalet deltagare är 90. Första konserten gifwes i Stockholm, antagligen i dag. — Dykare från Trelleborg hafwa lyckats upptaga det i närheten af fäftningen Kungsholmen sistlidne wår strandade ångfartyget Skånes ångpannor. — Christina Nilsson uppträdde wid den storartade fest med konsert, som den 16 sistl. Juli gafs i kristallpalatset i Sydenham till sultaneno ära, och sjöng en aria ur Ernani och en ur Trollflöjten samt deltog med de förnämfta artister i finalen uv Don Juan. Hon och fröken Titiens skördade rikt bifall, säger Times. Auditoriet utgjorde omkring 27,000 personer, och körer sjöngos af 1,600 personer. — Twenne barn drunknade wid Trolhättan. För cirka 14 dagar sedan ins träffade på Trollhättan den sorgliga händelsen, att en liten flicka, fom uppe i få: garne ofwanom mwattenfallen war fysfel: satt med att plocka stickor, gick elfbrädden för nära och föll i wattnet. Hennes fy ster skyndade att bispringa henne, men föll. derwid äfwen i strömmen och innan någon hjelp hann ankomma, woro båda bortförda af den milda forsfen. — Nöd. I Sunne i Wermland fins ned ingen mat, inga penningar hos alls mogen; en stor del måste lefwa af gräs och ben, kokt i watten. — Amnerilansk geografi för nybegynnare. En norst tidning berättar följande: 3 en Anerikansk geografi för nyYybegynnare, hwilken tillfälligtwis fommit i wåra händer, framställes under Swerige och Norge först bilden af en Norrman, fom häller på att döda en björn inuti en stor skog; derefter lemnas följande beskrifning öfwer dessa länder, hwilken wi i dess helhet här återgifwa i öfwerfätts ning: Swerige och Norge utgöra ett fonungarike och regeras af en tonung. Dessa länder utgör till en del de nordligaste och kallaste trakterna af Europa. Stod holm i Swerige är konungarikets huf: wudstad. Norge är bebodt af ett sträft och modigt folk, af hwilket några uppnå en hög ålder. Många sträckor af detta land äro betäckta med tjecka skogar, der det finnes en mängd björnar. Swerige är bekant för fina jernod) toppar: grufwor. Det är till största delen ett flättland, uppfyldt af insjöar och floder. Detta är hela beskrifningen. Derpå följer särskildt en lita fortfattad beffrif ning öfwer Lappland, beledsagad af en teckning, fom föreställen twå lappar, hwilka köra i pulka med renar. Boten har utkommit i Filadelfia 1863. — Mufittäflingen i Paris. Franska gardets, de österritiska och de preussiska musik-kårerna ha wid den musiktäflan, fom egt rum i industripalatset i Champs Elysees, wunnit högsta priset: en guldmedalj, wärd 5,000 francs. Fransla guiderne, ryssarne och bäjrarne erhöllo andra priset. — Mordbrandsanläggningen i Wisby är nu fullständigt utredd och målet af Wisby rådhusrätt afdömt d 3 d:s. F. d. kapten Gardel och hans redskap, muraren Berglund, samt de af den sistnämnde mid talade, smeden Widman och f. tällarmäjtaven Lundgren, blefwo alla dömda till 10 års straffarbete på fästniug samt att för lifstiden wara förlustige medborgerligt förtroende. Dessutom ådömdes de att gäl: da åtskilliga ersättningsanspråk till ejringa belopp. — En storartad plan. Fronffa regevingen ffall hafwa beslutat att låta det stora utställningspalatset på Marsfältet stå qwar äfwen efter det expositionen slutats. Man tänter uthyra maskinernas rörelsekrafter åt arbetare. Man skall i gallerierna anordna en permanent utställning af allmänt nyt: tiga produkter, och i ändan af parken skola ändamålsenliga byggnader uppföras, i hmwils ta arbetarne och deras familjer skola bo. — Otukt. En dräng i Mora focen har för brott enligt 10 Ä i 18 kap. ftraff lagen blifmit dömd till 8 månaders ftraffarbete. — Dalfolk i Tyskland. Med Hårarbeten kringwandrande dalallmoge, fom under fina wandringar i Slesvig och, Holstein hittills ver fått fritt försälja dem, måste nu dertill anskaffa tilftåndsbewis och erlägga en årlig afgilt af 16 thaler (omtring 43 ror). . — Från London skrefs den 17 Juli. Belgierna woro i går på besök i Winds for, dit de hade blifwit inbjudna af drottningen. Jnemot 3,000 man starka mars scherade de in i staden och blefwo mot: tagna och helsare af mayorn och stadens representanter. Derpå föll en mujfit corps in med engelska folksången. Då emellertid just wid afmarchen till slottet ett störtregn föll, gif tåget mera ffynde samt än militäriskt och imposant genom staden, utan att belgiernas glada lynne led deraf. De bejmwarade de enthufiafti: ffa ropen från allmänhetens sida med lifta eld, och begåfwo fia, när ve hade ankommit till slottet, med mycken anftäns vighet od) en tatt, fom wann allmänt erfännande, genom de till deras beffådande öppnade kongliga gemaken. De högsta hofembetsmännen gjorde i i drotte ningens ställe les honneurs oc urfäftas ve hennes frånwaro wid flott revyen, ver hon skulle mottaga sultanen. Sedan de första 1,800 Belgierna hade besett slottet, fördes de till den till matsal förwandlade ridbanan, der en middag, som kallades dejeuner, war i ordning för 1,100 per: soner och för andra 700 i den angrvänsande salen. Taffeln, fom war besatt med blommor och fat med sköna mogna drufwor, äfwensom med sherry, bordeaux och champagne från de fongliga fällrar: na, gjorde ett oändligt inbjudande in: tryck. Man gjorte full rättwisa åt bår de winerna och maten, och när fort der: på de särskilta herrar, hwilka wid hwarje bord woro wärtar, föreslogo skålen för drottningen, då hade belgiernas uppfluppenhet, ytterligare wärmd af måltiden, redan nått en sådan punkt, att enthufiasmen ej längre kände några gränser.