En barberare följer dem för att bränna prestens lockperuk och rata wagnmafaren hwarje lördag. Sedan kommer en paps pershandlare för att förse damerna med papper till deras korrespondens och deras papiljotter. En skolmästare, som märlt att de flesta af dessa damer icke kunna läsa, etablerar fig bredwid kyrkan, äfwensom en hattmalare och en butil för linnewaror. Barnen, hwilla äro nödwändiga för en kolonis framgång, föröka sig från alla fidor och skrita efter lelsaker och tårtor, hwillet gör upprättandet af en lelsufsfabril oc) en sockerbagarebutit nödwändigt. Under det att presten, som blifwit giktfull, tager sig en adjuntt till sitt biträde, skyndar en apor thekare i grannskapet, fom med förargelse hör att en foloni bildat fig utan apothetswaror, att flytta dit och ställer tre ofantliga flaskor af olila fulörer innanför fönstren i ett litet hus af tegel. Presten, wärdshuswärden, slagtaren och lryddlrämarens hustru få genaft gallfiulan, de bli nervösa och barnen få fonvulsioner. Apothelaren wårdar dem och fät ter spanska flugor på dem tills läkaren anfer ögonblicket gynnande att nedfätta fig i den nya byn för att göra lyda. Allt sedan lälarens ankomst må inwånarne sämre, sjukdomarne bortrycka dem och man är nödsakad att låta komma en leverantör af liffistor och begrafningseffetter. En dag förolämpar flagtaren ffräddaren och för att funna wisa honom fin armstyrka gifwer han honom ett blått öga. Då skickar skräddaren efter en advokat för att rådfråga honom; advokaten skaffar sig ett biträde, som engagerar en skrifware. Juristerna wända upp och ned på byn, och för att bringa fred ditssickar styrelsen domare och polis, och låter bygga ett fäns gelse. Genom uppförandet af en galge afslutas ändtligen denna rad af inftitutios ner oc) dermed är byn förwandlad till en fullständig stad.