Lady Nessby. En berättelse från upproret i Skottland år 1745. VIII. Språnget från bastionen. (Forts. fr. n:r 63). Då var det du, som förrådde hemlighetens, skrek gubben, hvilkens bleka kinder på en gång fingo lif. IIimmel och jordo, tillade han, för sitt hämndbegär förgätande all försigtighet och klokhet, nu är det mig klart, huru de kunde veta allt förut. En märkvärdig förändring försiggick med Alick Campbell, då han hörde detta. Ilans ansigte blef svartgult, som om hans galla plötsligt utgjutit sig i hans blod, och haus hår reste sig uppåt, som hos ett vildsvin, som angripes af jägaren. Men dock beherrskade han sig så mycket, att hans röst, då han vände sig till qvinnan, ljöd nästan mild eller åtminstone lugn och kall. yDu aflägsnade dig i dag på morgonen, under förevändning att inköpa lifsmedel. Madge, var du verkligen under denna tid i Pinkinhouse?) frågade han. Jag var dero, svarade qvinnan med ett vildt, triumpherande leende, Hoch din plan, så skickligt du än hade an