inom wissa sambårlcu, der bränwinismen fått rittigt fotfäste. Att uppfostra det yngre slagtet, så att det i en framtid kan undwara spirituoja, är för beswärligt och tager allt för läng tid. Nej allt sår ha sin jemna gång. Annorlunda är det i Amerika. Der har man resonerat unge sär så här: är lrogen wår wärsta fiende, så måste den utan skonsmål bort; wi skola se hwillet som är wigtigast: en menniska eller ett bränwiunsfat. Följden har blifmit en agitation emot dryckenskap och fri rituofa, fom sannolilt kommer att ide blifwa utan resultat. J Amerila föres, som man wet, hwarje agitation med en hästighet, bwaraf wi knappast kunna göra oss något begrepp. Så haswa på sednare tiden de som supa och de som icke supa (tcatotalers) uppträdt emot hwarandra såsom förbittrade fiender, och i en och ans nan stat bar fplittring bland republika narne uppstått för denna frågas skull. Som man länner, finnas twenne stater, der spirituosa icke får finnas utom på apoteken, nemligen i Maine och Jowa. J andra stater äro teatotalers ganska all: männua. J Galesdurg t. ox. finnes omr tring 80 swenskax, som hwarken sjelswa smata bränwin eller tillåta det komma in i sina hus J Chicago, som är en ung stad, finnes omlring 10,000 teatotalers. Dessa äro i allmänhet de förmögnaste och respeltablaste personerna och utgöra ten lärna hwaromiring allt flera samla sig. Agitationen pågår genom tidningar, böcker, möten och man och man emellan. Tweune personer funna knappast mötas på gatan utan att frågan asfshandlas. De fom ide smata brämmin hafwa en måstiR bundsförwandt på fin sida, nemligen qwins norna. Tusentals unga flickor hawa före pligtat fig att ide ingå ättenstap med personcr, fom dricka spirituosa. Agitativs ren har redan börjat inwerka på laaftifts ningen. J Connecticut Har man upplifwat en gammai lag emot spirituosa. I Kews yort har man uppletat en gammal förorde ning mot försäljning af spirituosa på föns dagarna, och detta har ifynnerhet bland tvsiarna wäckt en oerhörd förbittring. J Philadelphia, qwäkarstaden, har man antagit en bill, fom i stränghet öfwerträffar fira förebilder. Mainelagen är der i det närmaste införd. De flesta af nordftar terna torde inom årets ssut hafwa refors merat sig med en måttlighetslag. Med rätta wänder man sig huswudsakligen mot utskänlningen på småkrogar, fom finnas i hwarje gathörn (alldeles fom hos of), der bränwin supwis förfäljes och hwilla för den fattige mannen med fin belymmersamma tillwaro erbjuda en alltför stor frestelse och bilda plantskolor för supare af wana. Staterna Kentucky och Ohio samt en del af westra Pensylvanien äro för Amcrika hwad Kristianstads län är för Swerige, nemligen brämvinstillmwert: ningens huswudorter, och här, der så stora industriella intressen äro med i spelet, är naturligtwis striden ännu häftigare än i de öfriga staterna. Bränwinismen har der wunnit sådant insteg att på många tällen män ech awinnor, ynglingar och flickor dricka af det förföriska och berufande eldwattnet. Till sydstaterna har nykterhetsagitationen ännu ide hunnit. Man kan kuappast tänla sig ett distrikt i sydstaterna utan negrer och bränwin. Den gamla negeraminnan, som jemrade sig och fade: sex lefwande barn och ide en drop: pa bränwin i hufet!F) är lita beted: nande för tillståndet och täntefättet derftäs des, fom den allmänna sägnen, att en res sande Kentuckyer i fin packning har twå bus teljer bränwin ec emellan dem en ffjorta på det de ide stola flås sönder, är betedz nande för sisinämnde land. J England och Skottland inskränker sig spirituosa agitationen till försäljning af spritwaror under föndagarna, ehuru en mängd röster äfwen höja fig emot ro: garna i allmänhet. Man har både der och i Amerila flagit in på den mycket förs nuftiga utwägen att inplanta nylterhetss grundsatser hos den uppwexande ungdo men. Hwad gör man i detta sall hos of? Huru få äro ide de fäder och mör drar, fom rå fullt allwar söla förmå fina söner att makta sig för deras farligaste fiende. Så borde det ide wara. Frågan förtjenar åtminstone att tänfa på. ) För omkring 30 år sedan, eller när fmåpans norna woro i flor, war förhållandet ungefär lika på slänsta och hobändska landebygderna. Då war ide owanligt att föräldrar gåswö fina barn bröd doppadt i bränwin. En af Skånes meftframftås ende industridkare och tillika publicist har förfäs krat att han ofta i fin fosterfaders hus sålunda trakterades. Att låta barn dricd bränwin mar då ganffa manligt, — 2 — 4A— —