— 4 Anlänt i dag till Oueretaro, erfar jaa, att Te den 14 d:s römra fångarne sisil. söndag undergått en werklig mos ralisk dd. Så stall hela werlten bes trakta fofen, ty efter vet ve bliftvit full ständigt förberedra på att slola dö den dagen, fingo te i en hel timme wänta, att man skulle komma och hemta tem, för att föra dem till det ställe der de slulle emottaga dörsstöten, tå slutligen pr telcaraf ten befallning ingick till vem, fom uppsköt domens werkställande. Wår tirs serer äro alltjör humana för att tillato, bet te, sedan be lidit detta förfärliga qwal, skola andra mergondas pen undergå töten en andra gång. J mensklighetens och hederns namn beswär jag eter att gifwa befallning om sionandet af deras Lif. Jag upprepar ännu en ång, att jag är wiss om, att h. m:t konungen af Prenssen, min fus verän, och alla de krönta hufwuden i Europa, fom äro genom hjertote band förenate med den fångna prinsen — yang broder, kejsaren af Österrike, hang fsusin, brottningen af Storbritannien, hang swäger, lonungen af Belgien, och hans andra slägtingar, såsom drottningen af Spanien, konnngen af Italien och konungen af Swerige-Rerae, skola ge h. ere fenor D. Benito Juarez at slaas garanti för, att ingen af fängarne här danefter skall mera sätta fin fot på merifansk jord. A. V. Magnus. Härpå erhöll Magnus från Juarcz utrihed minister följande swar: San Luis ve Petosi, d. 18 Juni tl. 10,10 på ajtenan. Till baron A. V. Magnus, Queretaro. Jag är letsen öfwer att nörgas föra eter till swar på vet telegram ni behagat sända mig tenna afton, att, sasom jaa Jate eder i förrgär, republilene pre: sicent ej är af ven åsiat, att vet är möjs ligt att gifwa Maximilian af Habobu: g når, på grund af fora rätteskäl och isynnerhet i betraltante af nödwändig: boten att för framtiten betrygga reynbutend fred. Jag är, baron, med mycken högaktnina, eter ötmjule tjenare. S. Lerdo de Tejeda. Här följer vet telegram, bwarmet acneral! Cecebero underrättar JuarCåfrigsminister om afrättningan: San Luis Potesi. 19 Juni 1867. Metborgare krigsminister! Den 14 t:s, kl. 11 på aftonen, töm: te trigsrätten Maximilian af Habsbura, Miguel Miramon och Thomas Meija att mista lifwet. Setan domen fratfåstats bär i geueral qvarteret, påbjöds att afrättningen skulle ena rum den 16. Nuta tills i dag har afrättningen blifwit uppskjuten af regeringen. Klockan är nu fin, och Maximilian har nyg blifz wit skjuten. Tilltännagif detta för republilens met-: borgare. Escobedo. Genast efter emottagandet af denna nyhet, skickate general Berrizobal, Au vernör i Matameras, ett officielt med: delante derom till amerikanska nenera: len Reynolts, besälhafware i distriktet Rio Grande. Generalerna Miramon ech Meija dlefwo afrättare på samma gåna fom kejsar Moximilian. Te blefwo först dearvare: rade ech seran stiutna såsom förrätare balifrän. Måxrimilian deremot wänte ansiatet åt solraterna. Hans sista ord woro: Arma Charlotta! Bland te papper fom han efterlems nat i sitt fängelse, har man funnit ett testamente, genom hwilket han utnämns te Theodosio Lanes, Josa Maria La: cuntea och Marqucz till regenter öswer kejsarröm et. Staten Mexiko aaf fia åt Porfirio Diaz d. 21 Juni. Juarez bare lemnat denne general full handlingefrihet i hän: syn till de mexikanska fångarne; men de främmande fångaarne stulle ställas till reneringens förfogande. Den fordne diktatorn Santa Anna blef ffjuten i Tifal (i Yucatan), ven 25 Juni — han war ätminstene icke någon främworde inkräftare. Bero Cruz tapituterade ven 27 Juni, ech 500 man, tillhörande främlinaslegi: enen, kunde i ro inskeppa fia, för att återwänta till Europa. Wår wärfta fi fiende. (Ur Malmö Handetstidning.) Man har länge både på denna och andra sidan ÄÅtlanten kommit underfund med att wår wärsta fiende är trogen,