Norrländska Korrespondenten – 26 juli 1867, sida 1

eta gangen och 4 Ore fortöle orpus stil, och för större stilar terna böra inlemnas Måndas 1867. ons införes under 25 öre. — deriboden. fom blifwit gjorda af preussiska regerinpen. Från Slesvia omtalas äfwen, att till följd of en kungörelse från öfwer presitiet, tommer från flutet af venna månad till merlet af Augusti, att upp: köpes remonthästar för preussiska ar: måns räknina i ve största städerna båre i Slesvig och Holstein. Frankrike. Senaten har med 53 röster mot 46 beslutit bysättningstwånaets afskaffande. En fransk tidning will weta, att stor uppståndelse räårer inom den mosaiska werlren i Frankrike, i anledning af en bof af rabbinen V. B. Coehen, i hwilfen denne erkänner Jesus. Christus wara ven af Jndarne wäntare Messias. Spanien. Enligt från Spanien til Paris in: nånana underrätteljer hafwa en mängd personer blifwit arkebuserare i Barcelona somt många häktningar egt : um i Marrid. Amerika. Amerikanska konaressens bära hus hafwa, trots presirentens veto, antagit lagforslaaet om utwidaad matt för mir litärbefälhafwarne i ivoftaterna. Mexiko. Den krigsrätt, fom römt kejsaren, bestod af helt obscura officerare, nårra af entast öfwerstes rang Den mest bekante bland dem war Escobedo. Man berättor upprörante historier om ven rähet, hwarmet romstelen gått till wäga. Jjynnerhet skall Escebedo allt fom oftast hafwa insulterat fångarne och till och med slaait tejsaren. när denne föreftällde honom vet cenständiga i hang beteende. Hwar och en af fänaarne hade blifwit tilljagd att bland rättens närwarante ledamöter wälja sig en ferswarare. För twå år sedau, när Ercobede war krigsfånge hos de kejserliga, hade general Mejia fört hans talan och rärrat hang lif. Nu, rå Mejia befann fia i samma status, hop: patres han samma tjenst tillbaka och walre saletdes honom, Men Escobedo wägrare att åtaga sig hans förjwar, sägande sig fastmera hoppas att snart få se honom på afrättsplatsen. Nästan sam:itigt hafwa i Mexiko tre pretencenter, som med wapen i hand lämpat om sanrets besittnina, funnit sitt slut: Maximilian, Miramon ed) Santa Anna. Seran det mexitanska fridetskris pet 1821 har Mexiko icke haft mer än twå regerinaar, fom den fiftnämnde ide försött att störta, Maximilians och hang enen. Santa Anna sted i spetsen för det uppror, som braate Jturbide på fall, bun bar swärt mot Perraza såsom Guer reros anhänaare och mot Bustamente i sörenina med sin fordne fienre Perraza. Efter att sjelj hafwa älskilliga gånger warit president, aick Santa Anna 1835 i lancoflykt till Kuba Sedermera före spealare han Förenta Staterna, att han skulle gynna Teras ffiljante från Mexito, och äterwänte få till sitt hemland, men prollamerade snart fris mot Förenta Staterna och kom, uppbnren af den nationella entusiasmen, åter i spetsenför republiten. Meran han wit aränsen stred met Nordamerikanarne, ner slog han med kraftia hand en rival i sitt eget land, och medan Mexito anförtrorde honom lina öden, låg ban i förräriska unvers bandlingar med general Scott. Dessa blefwe emellertid utan resnltat, ed) mar penlyckan gaf utslaget till ven oförwäne ifwentyrarens nackrel, ehuru han obe ttritliaen utwecklare mycken militärisk kickliahet. Jamaika blef vu hans till. slyttsort, der han i fem år förde ctt till bakadraget lif, till vef wid upproret mot presitenten Arista ten gamla luften för intriger och äfwentyr blef bonom öfwer mättin. Ännn en aåna fattade ban statsröret, öjweränrakastate fin egen författ. ning och framaick ur den nya ombwälfs ningen såsem fräntig presirent med titeln lallernåtiaste böabet. J twå år förde jan en tespotisk spira, tius Alvarez ber senrate honom och han 1835 måste återgen gå i lanceflytt till Westinrien. CFourn elycklig i få många företag och srundligt hatad of te flesta sina landge nän, uppgaf Santa Anna ide heller nu )oppet att ännu en gåna kunna bemäkiga fia wältet, och i Kuba, Venezuela dh S:t Thomas, ver ban tillbragte de