Norrländska Korrespondenten – 23 juli 1867, sida 1

UItrikes. Tyskland. Kroatiens och Slavoniens injörlifwande med Ungern skall nu mcd frit sättas i werket. J full det nationela partiets motstäånd skulle yttra fig i hansling, skall landet förklaras i beläarings-tillständ. Furst Henrik ven 67:te of furstendåmet Reuss, Europas älvfte suverän, har ten 11 Juli aflirit i Gera, 78 är gammal. England. Regeringen har förklarat, att efter Maximilians afrättante har engelska be skickningen i Mexiko intet widare att gös ra, och den nya renerinaen kommer icke att erkännas. Regeringen mill ide att huset skall afgifwa någet yttrande öfwer mordet å kejsar Maximilian, helst fom parlamentet ide bär något answar för hand död. Lonron ten 13 Juli. Sultanen anlände i går och reste i öppen waan med prinsen af Wales till palatset. Miottas ganret war lifliat och folktilloppet stort, wädret praktsullt. — Den 14. Telegram meddela, att en förfärlia jordbäfning har inträffet på Java. — För att hämna sig för Englands på fin tid i noter uttalade teltagande för Pohlen, har furjt Gortschakow till ryska jänreburet i London aflåtit en not, i hwilken frågan om Irland omordas. Deri witröres i jtörsta lorthet den irlänmska frågans aviftt: gaste punkter, om hwilka yttras: att de hwar för fia förtjena ven allwarliaaste pröfning. J slutet heter det: Här erbinder sig ritlig: stoff till en unrersökning från makternas tiva, lif ten som eat rum rörande Libanons angelänenheter od) den fom Frankrike nu söreslår I fråga om Kandia Ett liknante medtes lande är aflåtet till ryska fändeburen i Paris och Washinaton, för att från franska och amerikanska regeringarne framfalla ett utbyte af åsigter rörande det elyckliga landets belägenhet. Kölnische Zeit. anser ofwannämnde depesch för oäkta; ware härmed huru fom helss, är den emellertid bra hopkommen. Jtalien. Florens den 15 Juli. Budaeten för 1867 upptager utgifterna till 650 millis oner; teficit för året är 210 millioner, resterna oberäknade. — Deputeradvefams maren bar med 192 röster mot 93 por: tänt minifteren8 hållning i ven religiösa frågan. i Förhållandet mellan Italien och Österrile påästäs un ide wara allveleg gort. J Wien klanas öfwer Jtalienarnes ins triger i Trient och Jllyrien, och å an: tra siran klagar Jtalien öfwer att Österrile wägrar att merpifwa äskad arånsreglering. — Ett nytt infall af revelntionära friwillige har eat rum wid Ceprano i Kyrtostaten. Detta aflopp doc ide bättre än vet förra wid Terni. 80 man tillfängatogos af påfliga trupperna. — Mellan Garibalti och några med lemmar af romerffa national komiteen har uppstätt oenighet, till följe hwaraf decsa un hämnats mer att offent liggöra