Article Image
rsalen. Det måste finnas en angemenfam grund fom förtlarar de irtade fenomenen. Först och främst man knappast päpeka oriktigheten jådan slutsats, litsom det ej more att likartade sjukdomar hos en enjon eller hos en statstropp lunde här alldeles olika orsaker. Widare wet en som något följt med Sweriges toria för fednare årtiondena att 5, fom inträffade före 1844 års härledde fig från 1834 års realis från ett briftfälligt ordnadt pens ch kreditwäsende. Men om följs eraf blefwo för en del af landets are kännbara nog, få hade dessa ehöft Hela 10 år för att utweckla de man då haft 1865 års ultra: lssystem dertill, hade nog, enligt an fan sluta af hwad man nu har en, följderna ej dröjt få länge elr git få mild natur fom då war fal)ökningssummorna haswa nu fris män fyrdubbelt emot 1844; egenrdena hafwa nedgått med förfärans ghet, under det att arbetslösheten numa åtföljande nöd stigit i fam ållande; detta allt oaktadt mi in: ofantliga utländska lån, för att r prodnktionsförmåga, då deremot mnde tidpunlt Swerige icke hade tländsk skuld mer än de 10 mill. hypoteksförening upptagit. Det vara ganska lätt att inse, att får ningetillgången skulle wara bättre arbete mindre saknas, och följatts ven nöden bland arbetande befolfs wara mindre, om ej det oss pår srihandelssystemet uppmuntrat till rd öswerflödsskatt åt utlandet, och n både direlt och indirelt nedtryckt na förädlingsnäringar, samt mins ittningen af deras alster och följs äfwen af produltionen. bud till gräslig olycka på jerns Då extråtaget från Wenersborg ewalla anlände till sistnämnde 6—7 eftermiddagen i söndags ia att spärwexlaren lerte in tår väntskifwan i stöllet för hufwurs Tränen går först rakt fram på och skjutes serdan af lokomotivet tt annat spär till sjelfwa platts Tillfölje häraf funre lofomos n, fom bade hela tåget framför fe i hwilket spär ban gick. Epås vändskifwan stod händelsewis öpr i linia, hwadan efter det fen: warsnat faran och gifwit uppe ignaler, lofomotivföraren fid till: t sakta farten och stanna tåget, vågen olycka inträffade. Hare spärwexeln på wäntskifwan sänligt beskrifwit en halfcirkel, så inen eller åtminstone de främsta a störtat ner i djupet utanför warande muren och säkert hun: rfoner tillsatt lifwet. Det war på bet hela taget endast en lycka, nna gång hindrade en katastrof rysligoste art, och rättskänslan anlen för jernwägens kredit är rereställd dermed att fpårmwerlas enast bortkörtes. Det är ven ee, fom bör tillse att den wert: för fin tjenst, isynnerhet på en tenna stora wigt. ermländsla bedrifter. Från Ar ifwes den 11 Suli till en af s tirn. bland annat följande: re folksamling har nyligen egt rstätes. Wermlants Ansgariir bade utsatt sitt ärsmöte att håls stärxes ten 3:rje och 4:de dennes. en att deltor Fjelister t skulle fom: ma att illustrera högtirligheten, hade bit lockat en ofantlig mängd folt ej mindre från alla delar af länet, utan oc från mera aflägsna orter inom landet, och man fan antaga, att första dagen om. kring 3 a 4,000 personer woro samlare uti och omkring förfan, der man mäns tare fig att få böra ren namnkunnige mannen, hwars utebliftvante wäckte myc fen förbittring bland de församlade, af hwilka många aflägsnare fig, då hr OÖlsfon uppträdde och wälfägnade sina talrika åhörare med att ve alla äro få för. härdade syndare, att någon nåd ide war tänkbar hos mår herre etc. etc. Efter honom framträdde flera talare och man fick af tem bland annat weta, att de största och mest herrskande synderna i wår tid, äro — skarpskytte rörelserna och — onami. Den oekunniga ech i får dant mindre erfarna allmogen frägade wäl sins emellan hmwa T vä för näniting? huruwida någon förklaring deröfwer erhölls är ide bekant. Af en ans nan baptift-preditant, fom en tid uppes hällit fig här fick man, wid ett af honom hället föredrag uti de s. k. brätarne, bland annat weta, att Plato lärde för 200 år seran. Särant är ju uppbyagligt och wittnar om mycken beläsenhet. Hwad godt dylifa möten funna åftats komma wet man wäl ännu ide; men att sårana folksamlingar merföra fylleri och dryckenskap, slagsmäl, öfmermwåld, otukt och andra jörargeljfeewädande uppträden, derpå hade mi nu alltför beklaganswärda exempel; hwarförutom jorrbruket, närins gar och andra företag, derigenom ganska säkert, wid detta tillfälle, förlorade 8 a 9,000 dagswerken, oberäknart de flera 1000 rdr fom härunder offrades i Bacchi och Veneris tempel. Mycket wore härom att säga; men wår tid tilläter oss icke, att denna gäng widare syoselsätta oss härmed. — åångwäga resande. Enzelske hbiskopen Tozer från in Zanzibar på Östra Afrikas kust har i dagarne bejötft Stodholm. Tozer har gynsamt upptagits af den muhametanske sultanen på Zanzibar och sysselsätter fig ver mer en skola för befriare flafbarn. Det för armeen antagna s. k. Reming: tongewäret. Konstruktion. Pipans längd och falis ber äro lika med de å 1860 64 årens modeller och således 32 och falibern 0,41 d. t. Refflornas antal, fer, äfwen lika med nämnde modellers, deras djup och stigning dock något större än å förenämnda. Stoden af björk är skild i 2:ne delar, hwilla förenas genom den s. t. lådan, i hwillen låsdelarne äro placerade. Alla beslag äro blåanlupna och pipan brungjord. Sigtet — s. k. ringsigte — är ide få som wanligt fastlödt wid pipan, utan är ringen med sigtet medelst en skruf sästad wid densamma, hwadan det i händelse af bristfällighet tan hastigt af soldaten sjelf utbytas mot ett nytt. För pipans rengöring finnes en läftftod faststrufwad i stocken. Bajonetten, brungjord, är fyrkantig, i stället för de förr brukliga trekantiga. Gewärets wigt 10,97 ffålp., således nå got mindre än wigten å 1860 och 1864 ärens modeller. Laddning. Sedan ställning med färdigt gewär intagits och hanen är satt i helspänn, drages slutstycket, fom utgör stötbotten, till: baka; hwarefter patronen, en kopparhylsa som omsluter fula, krut od) antändningssats, införes i pipan balifrän. Slutstycket nerfälles och gewåret är färdigt til stjutning. Då hanen nerjäller, traffar ben ett i slutstycket anbragt rörligt s. k. tänd stift, hwillet i sin ordning berörer den i patronen befintliga tändsatsen, då skottet brinner af. Då omladtning skall mert ställas, medföljer den tömda patronhylsan slutsmycket wid def tillbatadragande. Det ta orfafas nämligen af en i pipan anbragt extractor, hwillen mid nämnde rörelse rå far patronens flens, hwars uppgift tillis ka är att täta föreningen emellan pipan och det nerfällda slutstycket. Will man ej efter werlställd laddniug strax gifwa eld, sättes hanen i halfspänn, då wädaskott ej bör ifrågafomma. Gewäret uppsyller de strängaste fordrins gar på enkelhet i förening med styrka, och laddas hastigare än tändnålsgewäret. Kongl. m:t har nyligen på grund af den, af swenska och norska ledamöter fam mansatta gewärskomitäns utlåtanden, ans tagit nämnde gewärsslag, fom modell för tillwerkning af gewär såwäl mid kronans faktorier i Swerige och Norge fom wid Husqwarna. 10,000 gewär äfwensom 20,000 låsmekanismer äro beställda hos uppfinnaren af ifrågawarande gewär, Remington, hwilken tillika är egare af en fabrik i Amerika, hwarest mänadtligen tillwerkas 28,000 ges wär. Korparne. Gammal Studenthistoria från Lund. (Berättad af Onkel Adam.) På hela sex weckor hade kamrerarens fon, fom mar student i Lund, ej fått bref från hemmet och det fom mar wärre — inga penningar. Hans wärdinna på Miårtensgatan war orolig, hans spiswärd på Gråbergsgatan war äfwen orolig, ffräddaren i Käppslängaretrådet likaledes, ty alla hade att fordra; och slutligen blef tamrer rarens fon, fom skulle betala — också orolig. Hwem kan föreställa sig hans fröjd, då han en wacker dag får se jars ena dräng, den hederliga Mårten, komm:a Bredgatan fram, lugn oc wälmående fom wanligt. Det är klart att han skyndade till Honom med ett wänligt: goddag gamle Mårten; bur frår till hemma? YAW jo bra Gu ski lof — tackar fom frangar, fade Mårten och tog af hatten. Snoffelof för det. Kom upp, Mårten, få mi fpråta. Safå, allt stär wäl till der hemma? återtog samrerarens fon. Wet du ingens ting nytt? i RNyt? — naj, inte wed ja — jo ded är sannt — di tamme korparne å döa. Aro korparne röda, begge twå ... det war ett par roliga djur. Nä, hur tom ret sig? Hor ded kom fe? Ia inte med ja, men de åd wäll ihjäl fe på as, fan jag formena. As? Hwad kunde det wara för döda treatur ? . Kritter? Naj jo, ded ble nod as då beddje (begge) wöjnshästa ftyba. Ha min fars wagnschästar stupat? Hwilten förluft Ja Gu ha de ded. Men hwad gick åt dem?2 Smwa ded wa? Jo, det fonne inte bäds re gau! ded wa inte ungerlit heller. Att föra sau urimligt . . Hmad war det för förande? Dmwa ded wa att föra? Jo, fast ded inte bjalp, fau lörde mi hela natten i ett förande. Smad då? Sma då? Jo, wann wed ja; ded å inte gött föra wann, tönna pau tönna. Batten, — hwartill? frågade fam rerarens fon aningsjullt och skälfwande. an full af höghet vände sig jag dig ditt lif; hvarom icke, så dör vHvar vistas fröken Alice? fråWanns? Jo wisst behofde de wann, då herregauren brann ner. Min Gud! har min fars gård brun: nit? Ja, ded är en sag ded — vent i grong? Min Gud! rent i grund, — men hur tom elden ut? Ay! ded wa wäll nån gnista, tan ja weda, ty ded wa en falig hop med lys, och hur de snuppa, ha wäl nått skarn kommit ner bland bomull eller såendt. Pjus! Hwarför hade de få många ljus nu på ljusa wåren? Qys? Jo, de sto wäll hundra kring kamrerskans kista, när hon begrafdes. Min mor är således död? Ad jag anar de olyda! — Men Mårten, är det fannt, är hon död? Fa, ded ä en sag ded — å begrafwen oss mä. Lar hon sjuk länge? Syg? Ah nej; hon do nod å liasom en altrationsförskrättjelfe, fan ja tro. Af alteration, af förskräckelse hwad säger du? Jo, ded ä en sag ded; när kamreraren hängde säj på en spig. Min far! Har han taget lifwet af fig? Ja, ded ä en sag det. Men hwarföre? Han hade ju ingens ting att sörja öfmer, återtog sonen, sedan han något sansat fig. YInget att sörja ower? AH, ded wa liasom af beftjämmelfe. Af blygsel! — min hederlige far! Ja, ded ä en sag ded, när mamsell, herrens syster, rymde bort med Pär — stalldrängen. Rymde min fyfter ? Ja, ded å en sag ded; för fi Pär blef wärfwader till Tulleriet i Kreschansta — å så for hon mä. Nu wisste kamrerarens fon allt. Egendomen hade brunnit, sadren och modren woro döda, systern hade rymt, hästarne hade stupat, de tama korparne hans barns doms nöje, moro döda — allt war borz ta, och ändå måste han tacka Mårten, fom medtelat honom nyheterna dropptals. Mårten handlade omedwetet, fom få kallade ömma mwänner handla — med föresats. J stället för att gifwa en olycklig underrättelse på en gång: en hel matsked oc) dermed slut — fördelade han den bits tra sanningen i droppar — af endast ffonz samhet. Om förgiftning med sprängolja. Upptäckterna, som oupphörligen fortgå till gagn för näringarne, bringa i bruk en mängd nya ämnen, hwilka icke äro tillräcktigt kända af de personer, fom begagna dem och således till en början förorsaka många olyckor. Bland tessa nyuppfunna ämnen är sprängoljan, en förening mellan faltpes tersyra (qwäfsyra) och glycerin, och fom derföre kallas nitroglycerin. Hwartera för fig af def beständsdelar ena ingen sprängande kraft, och ve äro ide heller att anse fom giftiga, fastän salpeterssyran (skedwatten) är farlig, men förenade till nitroglycerin eller sprängolja blir det sålunda uppkomna ämnet starkare och wåldsammare än krut, rå det antäntes, och ett af ve mest farliga gifter man känner, om det kommer in i ämnen, fom förtäras. Redan ha allt förmänga olyckor uppkommit deris genom att man förtärt eller smakat på sprängolja, för att det ej stulle wara af nöden att derpå fästa allmänhetens upps märksamhet. För untertecknad är obekant, huruwida man ännu stiftat en lag för försäljning of sprängolija, fastän wi ega en lag, fom begränsar försäljningen af krut, hwilket är wida mindre farligt än den förra. En kanna sprängelja tillställer, om ten råkar antänras, större förftös relse än en fjerding krut, od) förmarans vet af en dylif wara borde förbjuras inom ftärerna, helst ett lager sprängolja fan, om olycka inträffar, förwandla en hel siad och begrefwa dess innewånare unter ruiner. Detta om def förstörande kraft, fom språngningamedel. Men lika, om ej mera, farligt är om fprängolia utlemnas utan kontroll åt hwem fom helst. Det sker då wanligen i smärre qvantiteter och är, fom sprängmedel mindre farligt; men det giftiga egenffas per återstå och degfa funna lätt förors saka olyckor, helst då man för fprängs oljan anwänder wanliga buteljer, fom, sedan be blifwit tömda, unvanfättag och glömmas och sedan begagnas till annat. Blott några droppar, fom blifwit qwar på botten, förmå förgifta en hel familj. Således är regeln den att sprängolja aldrig bör utlemnas i wanliga buteljer, utan helst i flaftor af bleck eller af egen och owanlig form, få att misstag ej fan ske. Åtminstone bör owilkorligen en lapp påtlistras med ordet fprängolja, tryckt eller med tydlig stil skrifwet, faftän tetta är wida osäkrare, helst en dylik lapp af någen orsak kan bli otydlig eller rent af bortrifwen. Äfwen bör köparens namn och arress antecknas, så om olyda händer, domstolen wet, Hwils fen man har att hålla fig till. Ett warnande exempel på fprängoljans giftiga egenskaper har jag hemtat ur tidningen för Fahlu Län och Star, fom innehåller följande meddelande, dels om bhändeljen, dels provincial-läkarens warning, . Den 29 sistlidne Maj afled i byn Ofra Heden i Åls socken gruffogden Per Holmgren från Hille focken af Gefleborgs län, till följd deraf att han aftonen förut förtärt bäjerskt öl ur en butelj, hwari förut förwarats nitroglycerin, utan att densamma blifwit nörtiat rengjord, innan ölet tappats derpå. Äfwen hantelsidkerskan Mer Anna Danietsson, hos hwils ken ölet blifwit köpt, samt Måre Per Persson från Holen, hwilka också före tärt af ölet, infjuknade; men de hafwa sedermera tillfrisknat. Rapport om före hällantet bar afgifwits till Domareembetet, fom förorrnat om wmedicoslegal besigtning å ten döda kroppen, hwilken besigtning egde rum ten 31 Maj. 3 sammanhang härmed merrelas nedanstående till tidningen insända uppe sats: 73 anledning af de här på orten nyligen förefomna fall af förgiftning med sprängelja (nitroglycerin), af hwilka ett haft dödlig utgång, och då denna mäts stas giftiga werkningar ide synas wara tillräckligt och allmänt kända, torde det wara skäl att uppmana allmänheten att äfwen med afseende på denna farliga egenstap hos sprängoljan, iakttaga den största försigtighet; den qvantitet olja, fom bär förorsakare olyckan, war föfers ligen ganska obetydlia. Jag har mig ej bekant huru lätt eller swärt ätkomlig sprängoljan är i handeln eller under hwilka wilkor ten utlemnas, men med anlerning af nu inträffade förgiftningåfall synes dess ätkomsten ej wara förenad med stora swårigheter. Den för dödlig utgång tillräckliga qvantiteten är wäl ej med säkerhet känd, men troligen kan sprängoljan ställas wid sidan af de fimås rare gifterna ech borde anses förtjena det af ditt bref blir utlemnad, eller smala och låga gluggar, som voro för

19 juli 1867, sida 3

Thumbnail