dosor, hwilka tillslutas lufttätt, och kan sedermera förwaras, snart sagdt hurn länge som helst. Genom att upplösa en del af denna substans i ett glas rent watten erhåller man inom några ögon blick ren wälsmakande mjölk. Rörande de ånyo uppdykande förwedlingarne emellan kontinentalmakterna yttrar Malmö Snällpost: Förhållandet mellan Franlrile oc Preucs sen tyckes åter blifwa lifa fiendtligt, fom före Luxem burgska traktatens undertednuande i London. Den ton, fom för närmar rande råder inom Franska pressen, tem nar intet twifwel härom. De för franska lagstiftande fåren framlagda diplomatista dokumenterna utwisa, att grefwe Bismarck fjelf har uppmanat Frankritke, att inforpovera Luxemburg oc lofwat sitt bistånd dertill; till oc) med lord Stanley har uns derstödt Frankrikes ansprål, och det omån: tade omslaget i Preussens politik inträdde först då saken, som det tycktes, genom holländska regeringens indiskretion, blifwit offentliggjord. Bismarck unde, hans wisande till den allmänna nationella upp: hetsningen i Tyskland, förklara fina tölten omöjliga att hålla och förhindra Luremburgs inkorporcring i Frankrike, samt til: Lita upplysa werlden om, att de tyska 1Ydz staternas militärmalt ända sedan Augusti 1866 stått till Preussen disposition, och stutligen under pressionen af en öfmerhängande lrigsfara påssynda nordtyska för: onndets definitiva konstituering. Det foller af fig sjelf, att en fråga, fom blifwit bilagd på fådant fött, fom den Luremburgs sia, ide gjort förlållandet bättre mellan ie båda twistande matterna. Sedan den 11 Maj ha åtskilliga int rpellationee här: om gjorts i engelska parlamentet, och hwarje gång har den Luxemburgska ga: ranti traktaten förlorat något af den glvria, fom först omgaf den, tills man nu omsider knappt den wara wärd det papper, hwarpå den skrifwits. Äfwen Ssterrikes sörhållande till Prenssen har blifwit mera spändt och fiendtligt, sedan allt hopp om Pragerfredens revifion till fördel för fterrife har wisat fig wara illusoristt. Beust har aldrig uppgifwit hoppet om en upprättelse fö ör Oftervite, utan twärtom hoppats, att Bis mord under ett trig med Franlrite slulle köpa Österriles neutralitet genom betydliga concessioner: men alla dessa berälningar ha slagit jel, och Preussen går ohejdadt framåt på fin wäg till enwäldet. i Tyff land, utan att betymra fig om Åsterrile. Pressen i Tsterrike är äfwen på ret höge sta förbittrad häröfwer. Nene fr. Presse, hwilten eljest är fiendtligt stämd met Rapolcon, skrifswer: Under innemwarande förhallanden tan en försoning med Prenasen ide längre wara den Tsterriliska polititens mål. Det fon wara kristligt att me dergälla hat med lärlet, men en politik, som skulle jölja denna princip, wore det samma, som jjelfmord. Esterrite behöfwer fred, och wi tro icke, att någon i Öster rile för närwarande tänler vå att återeröfra wår fordna ställning i Tyskland; men det wore dårattigt, att icke anwända alla medel, för att paminna Prenssen om, att det ännu finnes anora intressen än de preusfisla, och att grefwe Dismarck ännu ide är enwåldsherre i Europa. Den dag är ide långt borta, då Ofterrife, frödjans de jig på Pragerfreden, ffall protestera mot Prenssens trattatsstridiga undertufwandeaf Tystland, och när derefter Bevtinerpolitis fen lomu er i sirid mer andra matter, hwilta bättre än wi tunna qwäsa Prousjens öfwermod, då sfall afwen tiden wara inne för oss att sasta den fönderrisna Brus gerfredens bitar för Preussens fötter