Norrländska Korrespondenten – 12 juli 1867, sida 1

a gången och 4 öre för föl: pud stil, och för större stilar rna böra inlemnas Månda1867 is införes under 25 öre. — , riboden. Den finska wetenskapen och det finska fosterlandet hafwa åter lidit en stor för: lust genom prof. emer. kanslirådet Ga: briel Reins död ven 24 Juni. Helfing: fors Danblad yttrar om ten aflidne: vOm man på någon Finne fan tillämpa witsordet att representera en guldren tro och heder, så kunte man det wisst om kanelirådet Rein. De sweko honom aldrig, dessa egenskaper, likaså litet som hans wänliga, fryntliga och humana wäsende, hans warma hjerta och sannt finska sinnelag förnekade sig. Ett annat nofabelt dörsfall är general: löjtnanten H. Schramms, hwilken d. 29 sistl. Juni afled i Helsingfors, 76 år gammal. Den aflirne hade deltagit i ktrigen mot Napoleon oc under tre decennier fungarat fom lommendant i Hel: singfors. Tyskland. Fässtningen Luxemburgs afwäpnina och utrymmande bedrifwas kraftigt. Den fortna förbundgefäftningen8 materiel är bet fordna tyska förbundets egendom och stall följalttisen förtelas bland de far ter, som utgjorde detta. För att för: enlla rerna förrättning har Preusfen föreslagit för ten Ffomitt fom bar beftyret med förbunts-egendomeng liqvidering att, tilldess rälenskaperna blifwit upp: gjorda, låta upplänaa den betydliga mar terielen i Keblenz, Mainz och Sarlonis. Frankrife. Sultanen af Turkiet anlände den 30 sistl. Juni till Paris. Hand intåp ffers re med owanlig ståt. De gamla statswagnarne till och med drogos fram och bemtades från Versailles. Turkiske ges sandten i Paris, hela beffidningsperfor nalen och Kiamil Bet), den turkiske öimwerceremonimästaren, fom befinner fig fe: dan någen tid i Paris, för att ordna ceremonielet, ha emottagit fultanen i Tou: lon. Sultanen är litet bekymrad öfwer att ban ej fan tala ett enda ord fran: ska. Han tyded för öfrigt wilja i Par ris uppträda såsom kejsar Napoleon, ty då man nifmit honom nötig förklaring angående dannes trägt, befallte han, att man skulle åt honom förfärdiga kläder, efter sullkomligt samma snitt fom hans fransla majestät och att i hang stall får vara hästar skulle utwäljas, fom mest likna kejsar Napolcons älsklings-bästar. Mirsommarsdagen besökte franske tejsarprinsen werläes expositionen i Paris, åtfölid af 5 uppwaltande. Under de twenne timmar, som han uppehöll sig i byganaden, war en otalig menniskomasja församlad. Alla wisade sia glada öfwer att fe, att prinsens sjukrom ide lemnat någet spär efter jig, och att hand helsa aldrig warit mer blomstrande. Prinsen besökte isynnerhet utställniugen af are tillevis och marin-föremåt, samt tafmels expositionen. Kl. 11 lemnade han utställningen under folkets lifligaste hurrarop. På arund af de många fester, fom nu gifwas i Paris, har håret för dametoiletter stigit med 200 proc. Priset å blondt hår är få högt, att endast mil: lionärskor perna funna lägga fig till en sätan dyrbarhet. J sitt tal wid pris-utvelningen i ers pofition8-palatfet yttrade kejsaren: han lunde säga att follen och konungarne kommit för att fröna arbetets bemödanben, att äwägabringa försenlighet och fred mellan nationerna. Genom fårvana möten fom detta, fortfor han, utsläckas alla halfulla känslor. Wi funna wara stolta öfwer att ha wisat werlden Frante rile stort, lyckigt och fritt, utan att det någonsin låter berusa fig af materiella njutningar. De fom uppmärksamt bes traktat oss, skola ha anat att national: länslans strängar städse äro färrviga att vibrera för ära och fädernesland, men venna ädla länolighet hyser ej någon farhäga för lugnets störande. Wi ha wisat werlren att wi uppriktigt önska lejwa i fred med alla. Kejsaren slutade med att ultrycka den förhoppning, att 1867 åre orpofition skall beteckna in gängen af en ny ra af ehvrägt och jromätffridanre, och fin fasta tro på ven sluttiga segren för de moralens och rätt: wisans stora principer fom allena förmå befästa thronen, uppfostra folken och förs ädlu menskligheten. Italien. . Rom war den 29 sistl. Juni ffåves 2 44. (11 ö656.. Mat