Derföre hade hon ända tills nu icke helt och hället förbjudit honom sitt hus, utan tält honom, såsom man måste tala ett nödvändigt ondt, hvilket man icke kan afvända. Men efter Alicks sista förrädiska handling beslöt sig grefvinnan till att för alltid afbryta all förbindelse med honom. Hon var ju öfvertygad om, att han verkigen hade haft för afsigt att lata mörda sir Allan Glencairn! IIan häde ju för henne, om detta mord icke hade lyckats, icke destomindre utseende af en mördare! Hela natten, under hvilken dei förra kapitlet beskrifna scenerna föreföllo, hade lady Nessby icke kommit i sin säng. Det stora sällskapet, som var församladt hos henne, hade ända in i sista ögonblicket sett samma kalla och allvarliga ansigte, så att ingen hade anat, hvad som föregick i hennes inre. Åtven emot sina niecer hade hon förblifvit lika sluten, och hade besvarat Constances ifriga frågor om underrättelsen från Ulrik Cravford liksom Alices sorgsna blick, öfver Allans plötsäfven liga försvinnande, med samma envisa tystnad. Men knappast hade hennes salar blifvit tomma, knappast hade det derigenom blifvit henne möjligt, att draga sig tillbaka till sina privatrum, förr än hon ropade till sig den tjenaren, åt hvilken hon förut hade anförtrott att bevaka Alick Campbell, och bortmed ett nytt uppdrag. Efter en fjerdedels timme kom tjenaren tillbaka, för att berätta henne, att lairden af Glaschelles ännu icke hade hemkommit. Vänta då i hans hus, ända tills han kommer tillbakas, befallte hon tjenaren, derefter den Men sin kammarjungfru, kan gå till sängs, ty jag behöfver icke mera dina tjenför i sände honom voch tillför mig begärda underrättelsen. du, Mego, sade hon derefter till ster aftonyo Med seberlik otålighet gick hon nu upp och ned i sitt rum och följde hvarje minut, utan gick fortare. att tiden derföre Framemot morgonen hörde hon slutligen skyndsamma stez och hon öppnade hastigt dörren, för att inkalla den väntande tjenaren; men det denne, utan lairden af Glaegen var icke schelles i Lefver han eller är han död? ropade den gamla ladyn honom till mötes, med en ton, som uttryckte hela hennes ångest. -Han lefvers,, svarade den gamle lairden, HPeller fastmer lefva begge och den förträfflige Saunders har försäkrat mig, att begge ater skola blifva friska, ifall ingen oförmodad tillfällighet inträffar. Men hårdt medtagna äro de och det foräras hela deras ungdomskraft och starka fysik, för att öfvervinna en dylik storm. En djup suck höjde sig ur den person. gamla ladyns bröst, men det var en suck af lättnad. En tung börda hade vältrats fran hennes hjerta och först nu återfick hon sin vanliga fattning. Lairden måste ända intill de minsta detaljer berätta allting, men då han hade slutat hade hon redan fattat sitt beslut. Gud förlåte er er dårskap, att inveckia de stackars gossarne i en förlorad sako, sade hon till den gamle lairden; omen hvad som en gäng är skedt det skedt och i hvarje fall mäste jag tacka eder för min tappre Allans hf. Men säg mig nu på edert samvete, tror ni, att Carl Edvard är nog vansinnig att försöka ett uppror? är Vår afsigt varo, svarade den gamle lairden, att ej nu försöka detta steg, men om jag skall säga sanningen, sa är jag öfvertygad, att han under intet vilkor afstar fran sin afsigt. Om näagra veckor skall ni få höra, att han har ankommit till Skottland.n I sådant fall har jag ingen tid att förlorav, svarade lady Nessby beslutsamt, oty på mitt grefskap finnes det icke en enda bonde, som icke med lif och själ hänger vid hans sak. Då upproret bryter löst, så gå de allesammans öfver till honom, och regeringen har då en orsak till att på nytt konfiskera mina gods. Men vid himlen, det skall dock lyckas mig, att sätta ett p derför.Huru skall ni kunna göra det, dyra lady? fragade lairden af Glaschelles. oJag skall på ögonblicket begitva mig till mitt slott Nessby och förbjuda mina underharvande, vid förlust af deras arrenden, att taga nagon del i upproret, svarade ladyn beslutsammare än nagonsin. Hon utdelade genast på stället befallning om, att man skulle hafva allt i ordning, sa att hon och hennes niecer foljande dag skulle kunna företaga den beslutade resan, och en tinune derefter var hela tjenste-personalen i full verssamhet, för att verkstalla de nödiga inpackningarne och öfverbutvud göra allt, som är nöligt i ett dylikt kall. Sjelfr meddelade hon sina niocer det fattade beslutet och glömde äfven icke att förklara för dem den förflutna nattens händelser och tillika lugna dem för sir Allans och Ulrik Crawfords öde. . En gang måste ni ja likväl erfara deto, sade hon, och då slumpen så plötsligt har gjort mig förtrogen med edra hjertans hemligheter, så är det bättre, att ni erfar det genom mig, än genom en sqvallersjuk tjenarinna, som framställer sakerna helt annorlunda, än de i verkligheten förhalla sig. Aftorka alltså edra tärar, ty jag är icke ond på eder, och ännu mindre på de bägge ynglingarne, som hafva bevisat, att det slar ett tappert hjerta i deras bröst. så friska som fisken i vattuet, och vill Gud det, så skall jag veta att afvända det öde, som hotar dem. Om några veckor äro de åter I detta ögonblick anmälde man sir Alick Campbell, som var kommen att göra sin tante ett besök. IIuru skrymtaktigto, sade hon. Ålog, för in honom hit, och ni flickor, visen honom inga sorgsna miner, ty den elake skall icke fa gladjas öfver edra tarar och ännu mindre far han märka, att ni veten, hvad som har händt under denna natt.o Straxt derpå inträdde Alick och hans blick var så lurande, att man vil sag, att han blott hade kommit för att spionera och lyssna. vÅlick Campbell, hvad för dig hit på en så tidiv stund? fragade hans tante med ytterst kall ton. huset i allarms, svarade han undvikande, 5troligtvis har nagot utomordentligt händt mitt. deltagande Jag finner hela och ... 1 vNagot utomordentligt? afbråt honom lady Nessby ännu kallare än förr. Icke hvad jag vet Jag utför blott ett fattadt beslut att tillbringa sommar-månaderna på mitt gods.Men det gar så besynnerliga ryktenv, framkastade nu Alick Campbell. vill veta, att invecklad i den sorgliga affären från i natt, och ... 2 (korts.) länge vMan sir Allan Glencairn är