bond-befoltning. Fastän de olika lanrskapen hafwa ffiljaktina talspråt, funna de alla meddela sig med hwarandra genom skrifspråtet; teraf söljer den stora fördelen, att unrer ret äterstoden af menniskor måfte tilltalas med mer än 3,000 tungomål, funna Kinas 400 millioner räckas med ett! Kinas religioner. 1. Kenfricränism. Detta är ftatsre ligionen, och kejjaren är dess öfmwerfteprest. Dess serolära är ren och anslår förnämligast förnuftet och den moraliska tänslan. Den kan dock swårligen kallas en religion, emedan den nästan helt och hället har afseende på tetta jort iska lif wet. Det afgnteri, fom nu är dermed jörenatt, är en sernare tiders utwäxt. 2 Tanism. Ursprunglinen woro dess anhängare Mystiker, ett slags Esseer: de äro nu andebeswärjare och ftjerntydare. 3. Butthism. Detta är en fråm mande religion införd till Kina i tiden etter Kristi förelse. Den har blifwit endast de lägre klassernas religion. Men till och mer presterna känna föga af des ras egen tros lära. Den har ide på längt när samma fotfäste fom i Burma, eller som Brahmanismen har i Hin: dostan. Alla tre dessa religioner synas nära att utsleckna. Deras särstilda prester tricka och spela tillsammans, under det deras lärjungar ide göra någon fvåriar bet wid att ombyta religion, få ofta der: med näpon fördel fan winnas. Huru liten matt afguderiet har öfwer folket, röjde fig af den fora och längmariga sramgång, fom höftingarne i sista upp: roret hade, blaud hwiltas syften, wid tdenna märkwärtiga rörelse, förstörandet af ajgudasbeläten mar ett of ve förnäm: sta. Kina har fött fin fiyrka uti ifjolering. Denna är nu borta, och ten mos derna cwilisationen pätränger sig och ge: nombryter ret Jwaga metstånket. Ekall Kina blifwa ett kristet land. Stall detta öfwermättan talrita föll, detta i många afseenden vet märfwärdt: gaste på jorden, ett folk fom knappt fen sägas hafwa någon Teligion, och endaft behöfwer antaga den friftna tron för att med ens intaga en hög plats bland ci viliserare sollslag; skall Tetta folk, till hwillet Gud i sin sörsya så nyligen sagt: Görer portarna wita och törrarna I werlten höga, att 21 s Konung må draga devin Bj. 24: 7, skall detta blifwa ett kristeligt folf? ? Rom fwarar ja! på sitt sätt. Det började först sitt mid: sionswerk i öster för att godtgöra fina genom reformationen lidna förluster i wester; och dess sista misssten i Europa egga dess nertsamhet i Asien, och gifwa behöfliga män. 3 sanning, det hed niska Rom fullföljte aldrig mera ihärdigt sitt stora mål, att eröfra werlten, än det påfwiska Rom nu gör; och tet förrag wälöfwade legioner gingo aldrig fram med större mod och förtröstan, än det senares presterliga legioner i dag. Unter tet man beslutat sig för Österns cröfrina i allmänhet, är vet Kina uns vertufmanre isynnerhet, som åsyftas. Amerikanste miosionären Blodget i Kina såger: Der äro 500 europeiska prester spridda öfwer det tinesiska ritet. De började sitt werk under stora faror, ech gå nu framåt med wäxante nit och framgång. Den ena generationen af desse män, efter den andra, lefwer och dör i Kina, att de må winna rilet åt ten påf. wiffa tyrtan, och teras werk går framåt ifrån århundrade till århundrade. På färffilva titer, då omständigheterna wo: ro gynnsamma, hafwa de bragt stora stricstrafter i fält. En dominifaner: munt, Moralis, återwände en gång ifrån Europa med 28 nya arbetare. Men Rom tror på politisk, få wäl fom på religiös öfwermakt. Detta är ide något tillfälligt utbrott af äregirig: het. Det är en grundartikel i vefs trode betännelfe. Rom fördöljer wäl under: stundom fina anspråt, men öfwergifwer vem aldrig, och fastän tiden i allmän: bet afbröts, få har doc understundom en olycsbringande brädska yppat fig. Så har skett i Kina och Japan, och der: före bewakas Rom med miftänffambet, och dess framsteg fruktas. Likwäl, fastän det betalt sin äregirighet dyrt med eget blod, så är dock dess lugna oförändrade språt, och arbetet swar till orden: Kina skall winnas för fyrfan. Kinas swar. På frågan skall Kina blifwa ett Eri stet land, swara många Kinefer ett be: Makt nd — — — — — — — — —— — edi.q — L—ö— —TLL mm —