dem ej tillräckligt uppehälle, och det ve förer dem till jängelset. Derur de med samma nöd för ögonen som dem dit, och återkomma snart ånyo ller ock till D:illströmska inrättningen, ultsorten för en det af Stodholms Ä sjunkna befoltning. )itterst så ar som kommit ända derhän, funna nås in åter höja is ur dyn. De pigor, ej genast erhålla tjenst, eller jemnt te, hamna jnart i aftens fin utsigaste n, för att efter några år af sedlig dring och derpå följande ytterlig nöd, ofta i fängelset, stundom i ett uthus på en sopbacke. Taflan är dyster, den är sann. si wänta oss derföre till husbönder, erskap och andra personer i lande OM Men infiytande, och jemwäl till förs r, anhöriga oc målsmän för fådana, ännu ämna begiswa fig hit, med den arliga hemställan, att de må offent: och enskildt söla öf fwertyga desfa ftacutwandrade från hembygden om de wådor, fom möta en hwar af are lassen härstädes, hwilken hitkommer på en förhoppning. ntan wisshet om jär finna arbete eller anställning; och enom sota företonuna ätminstone rår olycka. Endast för dem, jom lyckats i bestämd plats sig anwisad, som de säterhet funna lita på att erhålla, ör yttning hit att tillfturta. Sirskildt da wi oss till presterstapet, som, wid dande af betyg för de arbetssölande, a ett tillfälle att söla inwerka på de beslut. Wäl skola kansle dessa mars ar mötas af samma misstro hos de dige, men just till följd af fin ofunt och oerfarenhet misstänisamme, fom wåra utvandrare till Amerila till egen skada döswa för alla skäl, men nstone en eller annan torde wäl qeföreställningar lunna räddas. Må att en betryckt ställ ning i hemoräår ett släl för många att begifwa it upp; men ställningen för dem om warblifwa kan dock i de flesta fall ej a sämre, och är för flertalet troligen bättre, än hwad fom här möter dem. (Wättaren.) engelska narerhuset har nyligen en ssion egt rum om medgifwande af ätt äfwen åt qwinnofönet. Den 21 Maj framlade nemligen hr Stuart twå petitioner i denna syftnina, na försedd med 2,318 underskrifter. så öfwergick han till motivering af enen. Han föreslog sörst och främst, reformbillen ordet men skulle utbynet persons, på det härmed slut e göras på qwinnans obillina ute: ute från walrätten. Detta uteflus är oberättigadt, förklarade han, står ensamt inom hela den engelsta ttningen, för såwirt det ide finnes t annat exempel på ett så absolut itande. Derigenom kränker man lott rättsprincipen, utan äfwen den udgruntsats i författningen, att bes ing och representation skola mota hwarandra. Sn un betala qwins a lika wäl skatt, fom männen. In: ärer funna påstå, fortfor talaren, iqwinna, fom sjelf förestår sitt hus en rörelse och skattar derför, eller. ärarinna, som lärt sina lärjungar än många walmän i hela sitt lif a lärt, icke skulle wara mogen att För att en person eller en hel ffall funna uteslutas, måste sörst dess på intelligens eller dess farliahet zssas. Men på qwinnorna flår ken det ena eller andra in. Och a äro nu de praktiska motslälen? icke, att awinnorna wid jättemötena eparke ide spela någon roll? (mun t). Här äro mera fänsto-ffäl än indg.stäl med i spelet, bland tem ft den känslan, att det bärwid är Åom någonting alldeles nytt. Men n detta är ide fullt rigtigt, ech NL answarig. J ssället att twinga dem, eller inwerka på dem genom smicker, må man tillåta dem att öppet uttala sina politiska meningar. Jförstånd och samwetsgrann. bet ftår hustrun ofta öfwer mannen. Man må i staten gifwa dem de rättig: beter, fom de hafwa skäl att fordra: rösträtt, rättighet att förfoga öfwer sin egentrom och rättighet till praktistt amvänvante af akademiska yrkesstndier d. w. s. berättigande att fungera såsom läkare, advokater och pastorer. Flera medlemmar understödde förflas get. Hr Laing talade mot detsamma. Det finnes, sade han, blott en enda stat, fom medgifwer qwinnorna omedelbar andel i regeringåsärendena: konungaritet Dahomay, men dess fambhällg-inrättningar förefalla föga önskwärda. — Lord Galway yrtate på motionens återtaganre, emedan alla beundrare af det täcka könet skulle genom en omröstning deröfwer komma uti en skef fällning. — Or Onslow, fom lilaletes war emot omröstningen, berät tade, att han i korriroren hade träffat twå unga damer, och på fin fråga, hwem te skulle gifwa fina röster, ifall man gjorde dem walberättigade, fått till swar: alltid ät den, fom gifwer oss de wackraste briljanterareör-vingar. Enär hr Stuart Mill wägrake att atertaga motionen, skred man till omröstnina; denna utjöll med 73 röster sör och 173 emot hr Mills förslag. Ä Ekonomiskt. Om förwaring af födoämnen i mindre hushall. Som bihang till almanachan metdes lade wetenffapg-afodvemien för ett par år setan de manliga metoderna för förwar ring af mat, fåfom insaltning, rökning, uteftängande af luft och inneslutande i låg temperatur eller begagnande af köld. Detta sednare, utan twifwel det bästa och i wåärt land lättast anwändbara föts tet att länge bibehålla färskmat ifynners het fött, är, besynnerligt nog, bland den större befolkningen föga anwändt. Få äro re, fom ha råd att byaga och uns derhålla iställare, men hwarje mintre, något wälbergatt och förtäntsamt ng hall, både i städerna och på landet, fan utan fåran anläggning, för godt pris och till oberäfnelig fördel, benagna fame ma fonjerverings-fätt i de få kallade id: ffåpen, hwilta, förfärdigade af hr Guntberg och kansle flera i Stockholm, under några år warit begagnade med allt mer tiltagande förtroende, Hwarje husmor wet hwilken mishushållning upptommer genom brist på medel att under den wars mare årstiden från föruning ffydra lifgs medel, Dwitta sj äro hårdt insaltade ele ler rötta. Catf dylilt isskåp, hwiltet ej tar större mmromme än en wanlig byrå, och fan stänas i ett skasseri, en förstuga eller på yn oe annat mindre solitt ställe fom. bettt, skall inom fort för bugs hållet mer ön en befparing och begwima lighet i bella affecnde, fom snart betar lar den ej uswerdrifna tostnaden, omkring 70Ärtr för ett tylikt; och en gång wand wid dess fördelar, skall man anse det får fom en bland de oundgängligaste förnös venbhetå:ariuilarue i husets inredning. Till vef uncerhållande erfordras blott i staden, att hwar åttonde dag skaffa sig ett par kubilsot is från en förre igtällare, oc på landet att under wintern inlägga några lass god is uti en fån spånotös, hwarwid blott iatttages, att lita mycket, om ej mera, sågjpån bör ligga under ifen, fom ofwanpå och oms tring den; fäpfpångbetädningen eller isoleringen får i allmänhet ej wara af mindre än 20 tums tjocklek. Hwarje gång is hemtas, hwilket bör ske om morgnarne, måste tillses att betäcfnins gen med omsorg åäterlägges. Wi ha nämnt företräreswis mindre hushåll, men kunna tillägga, att, fram för allt i större, äfwen der iskällare def llimat i andra afseenden ådrager oss. Måtte wåra landsmän allwarligt befin: na så wäl det ena, som det andra. Imigrantens afsked. (Ur Oresundsposten.) Mitt fosterland, din son förlåt Att från din strand han flyr Och ut på oviss, stormig stråt Med längtan strömmen följer åt, Som genom haf och äfventyr Till fjerran Vestern styr! Der i en ny, en bättre verld Jag bygga vill mitt hem, min härd, Fritt från betryck och träldomsband! Farväl mitt fosterland! Den lott, du mig i lifvet bjöd Som redlig mödas lön, blef så tung, så surt mitt bröd, knappast tryggad var mot nöd: var mest armods bittra rön, Trots arbete och bön. Nu går jag dit, der bättre lott Så mången broder ren har fått, Mig vinkar längesen hans hand Farväl, mitt fosterland; Mig Jag Det För dig jag alltför ringa är, Ej gods, ej guld jag har, Och ingen titel ens jag bär, Som rätt och värde mig beskär; Dock, utan röst, så blott och bar, Jag tunga skatter drar. Nej, bättre passar mig den jord, Der lika gälla allas ord; Dit drifver mig min längtans band Farväl mitt fosterland; Der mannens värde ej bestäms Af rocken, han har på, Och ingen för sitt yrke skäms, Men arbetet en heder nämns, Hur simpelt ock det vara må; När bröd det ger ändå. Ett kapital jag bringar dit: Min starka arm och redlig flit; Der ej behöfver mer ett grand — Farväl, mitt fosterland! Reen seglen hissas — snart ej mer Din jord mitt öga når; Med vemod jag den svinna ser. Ack, för den son, dig öfverger, Hur kärt, hur dyrbart dock du står, Sett genom saknaens tår! Mitt hem! min fosterbygd! ack nej, Din bild så kär jag glömmer ej. Jag ljuft dig minnas skallibland — Farväl, mitt fosterland! Långt bort i fjerran Vestern förd Din hågkomst följer mig. Ej mer i tvängets fjettrar snörd, Der skall min fria bön bli hörd, Så öm, så varm, så innerlig, O fosterland, för dig: Och när fullbordadt blir mitt hopp, När klar din frihetssol går opp, Då vill jag återse din strand — Farväl, mitt fosterland! — Z. Sjöfartsunderrättelser. 4867. Apru 3. John Ericsson, Steiometz, anl. till Callao från Montevideo. 23. Primus, Hastzell, anl. till Rio de Janeiro från Bordeaux. — Flygarson Son, Lindström, afg. från Rio de Janeiro till Falmouth för ordres. 27. Betty, Olsson, afg. från Lowestoffe ITalloll., RorsbarsOch töfhbars-Sall. BOTV. JOHANSSON. Sockrade Lingon-, Hallonoch körsbärs-Säfkkk i Vinfabriken och i Butikerna uti Hrr Edströms och Kindlunds gårdar. 10 a 15 lass god Gödsel hos J. Dav. Nordström, boende i smeden Olssons gård, gamla Kyrkogatan. — Potatis. Undertecknad försäljer nyss hemkommen god och frisk Jemtlands-potatis, särdeles tjenlig till frö. Skönwikt den 28 Maj 1867. C. Wiklund. En god och alldeles ny Stkrid-PWeaftin till salu för gort pris. Widare underz rättelse uti boktryckeriboden. 0 Fröhandel. J likhet med förra tillkännagifwandet: wälgroende Trädgårds: och Blomfter-frön till de mest billiga priser. Reqvisitioner expedieras med all möjlig ackuratess. Adress Starsbacken. Sundswall i Maj 1867. C. F. Nygren. Trädgårdemästare. Ett stort och väl sorteradt lager af Färdiggjorda MANSKLÅDER, såsom: Ytterrockar af flera sorter, Bonjourer af kläde, Promenadrockar af korderoj, MorgombEOCRKaL-. Kavajer af kasinett, hamptyg och randiga tyger, från 8 rdr till högre priser, Byxor afkorderoj, kläde, svart satin, mollskinn ete. ete, från 6 rdr till högre priser, Västar af olika sorter, till högre priser, Mössor af kläde och korderoj samt Halsdukar hos H. C. W. Barthel. Kontraböcker uti boktryckeriboden. Pudrette försäljes till billigt pris att Å Miest hos S. D. J. Mesch, boende i Skön och GStönsborg. d. SCHARS Hydro-Elektriska Giktkedjor från 4 till 12 R:dr finnas att tillgå hos Guldsmeden J. E. Sundberg i Sundsvall. Dessa kedjor äro de mest utmärkta medel mot gikt, reumatism och nervösa lidanden. Obs. Kedjorna finnas med beskrifning i förseglade omslag, så att den lidande kan vara säker att kedjorna äro af mig fabricerade. xN. Schaks. från 4 rdr Färdiggjorda Manskläder, C(2 A. Urpemes gård är till salu för billigt pris och på goda betalninggwilkor. Joh. Wilh. Pilo. ndertecknad försäljer 6 tunnland wäl häfdad jord till billigt pris och på goda betalnings wilkor. Joh. Wilh. Pilo. Kaffe, Sirup. Ärter, Bruna Bönor, Fotogen, Tändstickor, i commission hos Olen ceh 2 Historier uti boktryckeriboren. Från trycket har utkommit och säljes i boktryckeriboden a 6 öre. En tänhwärdig wisa om barnamörderskan Christina Helena Pehrsdotter från Alnön och Wii, som med uppsåt qwäfde sitt barn der 20 November 1866 föreställningswis författad af L. M. öm. En mocket nöjsam och rolig historia om Ulspegels märkwärdiga lef ER i främmande länder. Pris 123 öre, uti bottryderiboten. Postpapper, linieradt, slätt, hwitt och blått uti bots tryckeriboden. Hyreskontrakter uti boktryckeriboden. Ett urwal Wisor uti ti bektryckribeten. Beumjöl wid Sidsjö Tegelbruk. Frithiof MWi Myodin. Tattegel, godt och wälbrändt, af Sidsjö ilhertning, finnes nu och framgent att tillgå wid Tegelbruket. Frithiof Modin. Åstundas köpa. Kreatursben uppköpes till högsta priser af Frithiof Modin. Utbjudes Hyra. (6 beqwäm handelå-lofat, emot billig hyra, belägen cirka i midten af ftar den efter Stora gatan, hwilken får tills trädas den 1:sta Augusti innewarande år, såwida ej annan öfwerenskommelse tan träffad på någon tid förut. Wilkoren fan uppgöras med undertecknad. Sundswall den 3 Juni 1867. S. Wredenberg, Stepparc-Enfa. Trän den 15:de instundande Juli blif1,