ällning. J ning till del: llning i Huf öretaget skall n att brufes 3 alla delar r bidrag till imnre bidrag 1 12,000 rdr, bringande i t utom eller tt asyttra de a marinader bolag i fam der bildande, alticbolag. är altielapidr, sördeladt r. ang. Alring answar en har tillrsäljande får nöjligt, men is af grund. j funnit ssäl raomftällnins lning af ute t inom ffarps d andra skäl n föreslagna rna få delar å olita gruns t, men 54 i nu rådande mannaminne län, de af k. e är för lär rag ide mot ch mest trucd. 24 sistl. underftodesyldighet af Wid jed: töfparban: inte beslut. lig, genom undfend af Som emelse kapital ide If bebösligt, teterna, får förslag att, )a realemen: örande i bet ts-winst, till damåäl inom en föresleg till anmäns vagnaterna, 500 rer till till hällande reläsningar, n, Göteborg VO rdr rmt. in extenso Luxemburg, liccrad i når ro julltomligt ernas folletseras. Vims et med Hols vimburg äro at slutna ur e. Den 30 mels färdsdag et stådespelet unnsgatan i mo släpande lis i redlöst — Öfwer orimliga kommunalskatter klagas litet hwarstädes. Så anföres från Lund, att en der boende gesäll, som har 4 rdrs weckopenning, hwarmed han nu underhåller hustru oc) barn, i fommunals skatt har något öfwer 8 rdr. Skall han betala dessa 8 rdr, måfte familjen undergå twenne weckors swälttur, såwida ide barmhertiga menniskor taga sig an den. — Katekesen bedömd i Teaologist Tidskrift: 7I pedagogiskt afscende är den ett mästerwert af osticklighet och förwändhet, i dogmatiskt assseende ger den de mest grun: dade anledningar till missnöje. Och detta machwerk af den neologiska teologin har i öfwer ett halft århundrade warit swenska kyrkans officielt antagna lärobok i triftendom! Jngen otrosstyist har gjort tyrlan så djupgående ftada, fom denna kateles. Generation efter generation har genom plågan att utantill inlära denna för barn ställwis nästan obegripliga tärobof fått leda och afsmak för sjelfwa kristendomen. Denna platta, jordkrypande, tråliga fram ställning af de himmelska sanningarne har gjort dessa för mången lika motbjndande, som den Lindblomska katetesen sjelf är för barnafinnet. — Ett par lsringstrykande mormoner anlänte för några bagar seran till Sörby i Oftergöttanrg skärgårt och tycktes få god framgång i att utbrera sin lära, få att ett par drängar och tre pigor före tlarate sig benägna att lata töpa om sig. J venna assigt begaf sällkapet fig till fjön, ber en af mormonerna beredte fig till den bheliga förrättningen ; men de båta drängarne fattade hwar fin preft od) doppade vem åtskilliga påns ger ned till hakan, hwarefter de gåfwo rem ett duktigt kok stryt, till stor för: nöjelse för ett antal åslädare, fom infunnit fig för att öfwerwara högtivlig: heten. — Werldsutställningen i Paris. An: gående de till fonstnärer utdelade belöningar meddelas: Stora hederspriset, guld medalj om 2000 francs wärde, erhöllo 8 konstnärer: Mieisfonier, Cabanel, Gerone, Th. Ronsseau (fransmän), veye (belgier), Knaus (preussare), v. Kaulbach (bairare) och Usji (italienare). — De 15 första prijen, gulomedalj om 800 francs, erhöllo 8 fransmän, 2 belgier, 2 bairare, 1 öfter: rilare, 1 engelsman och I spanior. — Andra priset, medalj om 300 francs, tillföll 10 fransmän, 1 nederländare, 1 belgier, 1 österritare, 1 preussare, 1 engelsnon, I nordamerilan, 1 spanior, 1 ita: lienare, I schweizare, I badenser. — Tre dje prisef, medalj om 400 srancs, erhöllo 10 ssransmän, 1 pkreussare, 1 österrilare, 2 bairare, 1 nederländare, 2 engelsmän, 2 italienare, I ryss, 2 spauioner, 2 fricns star. Således tomma tillsammans 32 pris på Frankrite, 5 på Waiern, 4 på Belgien, England, Spanien, och Italien, 3 på Preussen oc Ösfierrile, 2 på Swerge och Nedertänderna samt 1 på Baden, Echweiz, Ryssland och Förenta Staterna. — Great Cafteru, jätteångaren, har åter haft otur. Den gjorde en tur från Nemyork till Liverpool och bare för vens samma berälnat få 3,000 passagerare, i anseende till werlte-utställningen i Paris, men det måste gå med end ast 191 passagerare. Nu bar fartyaet i Liverpool atagits i beslag i anledning af ins lupna klagomål från 300 matroser, hwilkfa fordra betalning auf innestående löner till belopp af 800 p. st Skeppets egare mwägra att betala, tilldess det genom domstols utslag blifwit afgjordt, hurn mycket besättninaen har till godo — En lomiker och egare af fälljamma natur-föremål mid namn Kaa har nyligen upptrått i Zweibriden, ter han med öfwerhetens tillstånd hade uti en bod exponerat följande naturföremål: Slafminnan, en 16 års flicka, fom i 12 år måst försmäkta uti en undverjorvift fängelfehåla mid Damascus i Syrien. Hela hennes kropp liksom håret på ben: nes hufwur är förwilt art och flickan fan icke tala något språäk. Hon wisas lef wanbe. Söndagen ten 12 Mai war trängseln till slafwinnan jå stark, att golfwet brast sönder och publiken bders före måste åtstiljas. Förewisaren, som förut hade med mycken framgång upp tvärt i Landan och Ludwigshafen, blef nu af polisen ålagd att förete ten olyds liga slafwinnans legitimations-papper. Flickan inställte fia nu på polig-bureanun, talade god pfalziska och war 172:åriga tjenstslickan Marie Weber från Gräns stadt och bade fungerat såsom flafminna sedan julen 1866. Hela hemligheten med slafwerict och det 12 äriga tängelfet bes stod deruti, att Marie Weber icke på flera månader bade twättat och kammat fin. RKomifern fick fia 14 taaarg ar: rest, vet war tet komiska i saken, och Marie återförpassades med tjenliga mec delatill hemorten. — Jordskakning. Stavangers Amtetirende af ten 13 Maj berättar: Ett mårbvärdigt fenomen, fom tisvagen ven 7 Maj, kl. 10 f. m., inträffade bär på westlandet — hwars orsak sannolitt mä ite härledas från en lätt jordskakning eller vulkanisk rörelse — är här före: mål för gissningar och samtal. Såwidt wi haswa erfarit, är vet i Studrenedhavn, på Karmöens westsida, Hwiriugd och Flelkefjord, hwarest wertningarne af denna underjorriska eller unbderwats tensrörelse wåldsammast hafwa wisat fig, och hwars enskilda omständigheter när: mare omtalas i netanståaente strijwelse af ren 7 Paj från ortfsöranden i Stur teneshavns Formandskab . ... Unter en fmag fyroftlig bris, få att wattnet knappast krusade sig, uppsted i dag plötsligt i den inre hamnen en så wåldsam ström, att alla fartygen gingo i trift, sörst met utloppet af hamnen och derpå tillbala och få återigen ut til bafa; klockan war ungefär 10 på före midragen, då strömmen började, och en half timma derefter mar wattnet lugnt. Under den sförwirring, fom uppstod, gick intet menniskolif jörloratt, deremot hafwa 12 fartyg blifwit mer eller mins dre skarade och atstilliga båtar trossade, en pråm, lastad med sten, sjönk och från ett af hamnens muddrerwerf rärtade fig manskapet med swårighet och fom iland. Hwad fom förorfatat detta fenomen, är sannerligen ide gort att afgöra, rod har här unter de sernaste dygnen wa rit en owanliat stark brytning af sjön mot skären, oaktatt winden dels bläst från land och tdels warit stilla, hwadan man warit förberedd på owäter och haft fartygen förtöjda .... Om famima fenomen ffrifwer Flekkes fjorts Avis under ten 8 Maj: En händelse, som ej på många år för refallit, inträffade i går förmirdag, IL mellan 10 och 11, unter åskwäder, i tet att elfwen näften alldeles utströmmade, få att ven mar nästan länjad på mate ten, oc) ett af fl ra fartyg, fom lägo wid bryagan, måste man fastgöra med troesar i land, få att vet ej ffulle fan: tra. Wid samma tillsälle blefwo några fartyg til ren grad skatare, att deras bogspröt bräcktes samt mistade en del tånwirke. Ett fartyg törnade mot en sjöbod och splittrade en vel af dess brärbeklädnad. En båt, fom låg lastad med tunnstaf, kantrade, få att lasten wid watt: nets stigande flöt ut öfwer fjorden, o. s. w. Det hela påstod en lort stund, och inom några minuter förefanns åter ret wanliga wattenståndet i elfwen. Sams tirigt märktes en swag jertskalning. Wäl anwända penningar. i Enligt utfedde tomiterades förslaa är genom fongl. förordningen den 30 Nov. 1866 bestämtt, att hwart sloltistritt owilkorligen skall till fonden för foltffoler lärarnes pensionerina årligen erlägga 4 procent af ven lön, fom skollärarne åtnjuta. Och på tet att intet ffolviftrikt må funna undvandraga fis denna extra utgift, skall konungens bjhte innehålla ten föreskrifna afaiften aj te ur ränte rierna utgående foltffole-medlen. Syftemalet att skaffa åldriae wålförtjente skollärare pension, på det de, sedan ve i skelans tjenst bliswit utslitne, må tunna lemna rum för yngre och friskare trafter, är onelligen gort; men med als drig få liten werllig kännedom om ret för helja och krafter få ansträngande selistele lärarelallet fon med allt släl jjrågasättas, om tet gota systemålet i ringaste mån winnes båten nu betrända wägen. För pensiens erhållande fordras 60 lefnatsär och 30 tjensteär. Om un en ibland 100 skulle hinna få långt, få busar nas han med twå tredjedelar af lönen, såletes i ve aldra flesta fall belommas 300 rdr. Stulle nu hända, att en eler annan slollärares lifsträr tunre få länge hålla ihop, så torte dock tanste twifwelattigt wara om den penfioud-berättigade eng mill begagna fig af ven wunna penfiong: rätten; emedan ban genom fortsatt inue hafwante af tjensten betommer miust dubbla beloppet. Sä länge han möjligen förmår infinna fig i stolrummet, stall ban nog gå dit och genomfirafna fina lästimmar, wil: fet vå oftaft torre ske till föga batnad för flolbarnen. Han wet, att han ej tun uflättas så länge han ej begår bewielina tjenstesel. Hör sarana fel attar ban sin nog, för att, med åtnjutande af heia lönen, ega alminstone ett növtorjtigt uppehälle för sig och ve sina. Om satunta för sitt rätta änramål tretigast gagnlösa penstons-Jonten, som stan biltas dels genom allmänt ftatsauslag och dels genom fommuncrnug tullflott, tagna af teras förut otillräckliga slolmerel, måste emellertid enligt alla tonstens reglor förwaltas. Och om det är grundatt, hwad nägra titningar omförmält, har förwaltningen af den lilla peufions-fouten redan blifwit sålunda ortnar;: Direttionens ortsörande med årlig lnnn.. 800 tdr Dirokttonens 2 ledamöter a 600 111.. . 1,200 I setreterare ochombutsman 1,000 ,, 1 tammererare. sa 1,500 1 tassör och bothällare. 1,200 ,, 1 reviser echtammarstrifware 1,000 ,, 1 wattmästare. 500 Förwaltnings tostnater, ljus, wed och embeterum Eu arlig afbränning således a afsA. . 10,000 ror. Häraf synes att förwaltninas männen blijwa de egentlina pensionärerna; och nås gra synnerliga göromål kunna dessa wäl lönare tjenster ide merföra. Den önskan synes derföre wara gauska billig, att ofswannämntda förwaltninggtjenster bli anförtrodda åt äldre mälför:2,509 I förr Allar OSIOIn Al 11. . 4Afp 122 A333—pp —— A — 22ä2 A — AY tjente foltffole-lärare, hwilka offret fina bästa krafter i skolans tjenst. Skolristritterna, fom årligen, för tillskotten till penfions-fonven måste fe fina wälbehöjliga skolmedel minskade, kunde då åtmins stone fröjta fia i medwetandet om att ba i fin mån bir ragic till gor utkomst för nägra få af fina mintre wäl lottare stollärare. Efulle reremot sådan anortning ej lomma till siänd, få få helt wisst samtlige skellärarne säga om pens sionsmerlen detsamma fom näswen fare om te högt sittande rönnbären och endast förmwaltningå-männen skola funna påstå, att penningarne wore wäl anwända. Måtte dersöre alla werkliga folkffolewänner ihärdint samwerka för att få sörberörtapensions anstalt behörigen oms bildad och metten gagneligare anwände. (OP. ) Arbetarentmandringen från landsorten till Stocholm. Det är ganssa längesedan man blef wan att hwarje mår fe staror af arbetare från olila delar af landet ansomma hit till hufwudstaden för att föla arbete, de fleste med öfwerdrisna förhonpningar om att här göra fin liÅka. Men troligen har denna sollwandring ej i mannaminne mas rit så stor fom innewarande mar, ehuru tolarten änna ide dlifmwit äpnnad tisl alla delar af landet. Man beråtnar dessa ens daft på de sista weckorna lättemna arbetare till fiera tusen: det siora flertalet ör från Emåland och Wermland. Da man fer dessa flora horar af främlingar, fom öfe wergifwit fur bembygd, ware sig till sölid af swårighet att der sinna sin bergning, eller ocksa af oroligt ursitenhetsdbegär och osörnöjfamhet mes fin förra fitting, för att här pa winst och förluft föra sig en högst osäter utkomit, mandra genom gar torna owissu hwarthän de såola wända fig, mäste man fattas af de ftörsia delyme mer wid tanten på hwad som inom fort siall blijwa af ten allraftörsta delen af dem. Ty tilträckliat ardete sarnas sedan länge för eu stor del af de arbetare, fom redan förut befinna sig hör. Hela mins tern har troligön enhwar, fom bott wid någon af de mera trasiterande gatorna, påträssat eu mango frissa om arbetsföra personer, fom tigat om arbete oc fom lagat öfwer att de lange falnat vet; för att ide tala om den mångo andra tigaare, fom alla tider på dagen wisat sig mid ens dörrar. (Åenom ven annn mer ölade lonlurrensen mellan ardetssölande blir nas turligtwis tiltstandet änun wärre, och lit wal har det ännu troligtwis ej oa lånat nar nokt sin höjopanlt, enar man fannos litt har att wunta eu ytterligare stor sontribution till de arbetstosa masjorna och deraf Joljunde ytterligare tillölning i eländet, nur ve norra hamnarna hannit Hit sända den mängd, fom från Norrland till löljo af nöden oerssädes lärer ämna fig hit i saanma andamal. Öwao ffall Olifwa dessa arma menniskors öre? Nagra torde wal lyas rädda fig if:an att bli wa ufoslutade af ben hwirfwel, som här med haftig fart förer fu många afiandac ortens ocrsanna unga föner och vöttrar i forderfwet. Meen alla de öfriga, det styra fertalet? Nagra framssäpa med tillfälliga arbeten nagon tid här on usel till waro, tills de ite langre tunna halla fig uppe. Om wi racdsraga polisens och råda busratiens prototoll, slola de gifwa of ett djupt nedflaende jwar pu förestaende frå oj de för söid, Jnatteri oc fylleri wid rätterna lagförda, dömda och häktade, hafwa sedan sjösarten öppnades, de allraflejte warit sadana från landsorten hitkomna arbetsjöfande personer. Deär de — — — 5. A 3 A Ö;aA, ska Tnona hactimma —— — dp— äf,nii nNAvrta KE (AAA241 D 2 61