allt i lanz skärgård. Fiskaren Johan Olsson från nn landte Kulholmen beaaf sig ven 30 April från töpa gödhemmet till Tjärholm, för att förskaffa som med litet mat åt fin och de sina; men han mjöltar tom ej fram, utan återfanns några var gar verejter intlämd mellan twänne i8are bhafs siycken. Den oroligt wäntanre bucirnn alemente begaf sig ut på upptäcktoresa ren 2 Maj, sanfen i tå tet rasate ett jörfärliat yrwärer, fom ingen är ajorte att bon omöjligen tunte skilja isen na lära från de ställen, ver vet gick öppet, biwar förslaget van hon gick ned i en wak, men lyda: mna fån tes, märtwärtiat nog, att arbeta fia upp lag i 10 på aet: stort isftyce, på bwiltet hon fena alet näclate en stund och fom få fluttiaen på mot in jast is igen. Ai töld och anvftränanins , att bes gar mar ben teck wir återtomsten till hemmet få met tagen, att hon ögonblidskriswer linen dignare ved, och en stund derefter ndags d. införde man i hemmet mannens lik. grafning, Wid denna för upphörte äfven hustrun ltagande, att ljqwa. Tuänne minreräriaa barn varpå den woro redan nästan halstöra of bunaer wer höfoc tölt. En af grannarne har för tills BPetteres lället tagit vem i fin wård. En ans I. söndag nan fistare, i Gyt, uthärvare 2 ryan t flöt fig på sjen ech värvare fia på tet fött att i och wid han trangporterare fia och fin tälte från och folf ret ena ioftydet till tet antra och tom pastor ins på tet sättet bäre bort och bem, — J armt tal allmänhet hajwa skeppare och fiskare ti isom den tit stor nör. Wärst har warit att skaffa werla cf bränele, och mången agammal tista samt pningens ett och annat familjestäp har måslt upps nödor och effras. Det säges att man till och mer vad pligt, warit nörsatar äta vå fisk i brist på t fordra. hrör. — För några dagar setan blef, en åsom den Nianresluta intrisuen i skären utanför ljdafanz Kåreholm, ver ren, efter nagra timmars sednaste frutttösa anstränaningar för bevaningen, vana blef kreossates af drif is. Besättningen, 4 or, lif fris personer, rätrate fia på issiycken och ör andre. erhöll i land all ven omwärtnad man äro till tunte eana te skeppobrutne. Lasten, fom våga ans bestod af kalt och slipstenar, nick förto: gen mwädrad. — Den ewanliga företenljen har egt s midtaz rum, att man ven 1 Maj törde öfwer — bortz fjärren mellan Yterarm och Tjärholm — ett wågsftycke, fom dagen terpå äfwen ewalla ut försöktes af en fiskare, Gustaj Ersson i rogen all: Storäng, men fom ej lyckades bättre, än att bäre han och häst trunknare. Kviftianz — Af Tidning för Trädgärdsodlare nå yngre har Juni-haftet hittommit, innehallande: bar fal: Vlommande Aloe på Sässtaholm fommar erneslanz ren 1866. Några notiser om alocawärten. )ans Ires — Ett mindre wäxthus eller s. t. last, :nom fill ensamt assedd för odling af fruttwäxter. ide tomz — Om ettåriga blomsterwårter, (slut). . Huru Yågra ord om mwilioren for wärternas vägen för sortlomst, (sorts.) — Minnscslista för j heller i blomsterodlare i Juni 1867. — Diverse sig. Att notiser och meddelanden. cssa har — Silffisket. Från Mjellby skrifwes är han i till Cartsdamn d. 12 Maj: Wäårfisket jyslulle ha nes mycket loswande; ty unter te fed: gar efter nare dagarna har det lyckats somliga att stianstads fånaa flera hundra walar sill vanligen. ning, och Detta är ganska wäl för ten fottigare iterande, befolkningen, ehuru tock, genom ren stora nisstänla, mängd som fiskate, priserna blifwit få rtomma. låga, att de nctaått till 12 a 14 öre anns att walen och terunder. Flera hafwa fått erob, äffå rika fanaster, att de icke wetat hwad ir. Så: te stulle göra med tem; ty de äro för ypaifnit fattiga att tunna insalta dem. Hare ej de inlagz gresshantl:n S. Helm i Sölwesbora före nd. Före barmat sin öfwer ve arma menniskorna andtwerz och inköpt flera tusen walar, för att in: en långa salta och setan afsänta vem till antra orter, bare månaen af ve fattiga fiff ana hafrarne ej haft annan rår, än att tasta i förra fin fån st åter i haswet. a Bou: — Finst utsädesråg. Frän Kuopio skrijwes ren 4 Maj i ortens blad: Några öthlantrs hanrelehus härstädes hafwa under loops för att genast skall han bedia eder stjioa in