Norrländska Korrespondenten – 4 juni 1867, sida 1

ta gången och 4 öre förfölpus stil, och för större stilar — erna böra inlemnas Måndaz 1867. må insöres under 25 öre. — eriboden. uti Bucharest göra föreställningar till förmån för den betryckta juriska befolk: ningen. Enligt tillförlitliaa underrättelser fom mer kröningen i Ofen att ega rum den 8 Juni. Samma dag fom konferensen öppnas des i London, ren 7 d:s, åvagalare Lurems burgarne sjeljwa fin owilja met Prenssarne genom ett stort slage mål, fom egde rum i Nemich, nära preussiska gränsen. Derom skrifwes derifrån i on tirnina i Trier ten 8 d:s8: 7I aår afton företeds de torget i Remich anblicken of en blos dig walplats. Redan ven 4 Maj bade Luxemburgarne börjat förolämpa och för: följa ve här bosatta Prenssarne, aenon att fråga tem om pass. fastän te woro allmänt bekanta på platsen. En Preusfare fom wille gå önver bron utan pafss, blef arresterar, fastän han begärde ven iuremburaffe borgmästarens hjelp. Den 6 Maj på aftonen uppstod strit en i en kirurgs hus i Remich. Preussarne dros go fig tillbaka, emeran Luxemburgarne började skälla ut Bismarck o. s. w. En wiss BD. gick helt frerliat öfwer Moselbron med sitt 10-åriga barn, då han Bf werfölls af Luxemburaarne med orden: Hugen! Det är en Prenssare! Twå karlar gäfwo Prenssaren flera flan i bufwutet, få att ban stöp omkull; läkare tillkallates genast. De härwarande Breugd: sarne skyndade till hjelp, och en allmän kamp uppsted. På mindre än en half timme kommo c:a 2,000 perfoner tillftädes, hwilka deltogo i owäsendet. Först om aftonen fl. 9 slutades kampen med båda parternas utmattning. Luremburs garne gåfwo prof på den ytterligaste förs bittring mot Preussarne. Berlin. Konungen af Preusfen skall persenligen till kejsaren af Frankrike framföra fin inbjumnina till ett återbes sök. Keisaren och kejsarinnan bafwa afe taat besök hos krenprinsen of Preusfen, mid hwilket tillfälle kejsaren mar civil: flärd och utan effort. Liener-presfe meddelar, att Franks rike och Ryssland, med anlednina af Omer Paschas nederlag på Candia, i irentiska noter uppfordrat de makter, fom jemte tem untertecknat Pariser freren, att hos Perten kollektivt träda emellan till förmån för cantioterna. J tessa uoter föreslås allmän omröstning på Candia. Deputeradve-fammaren antog med 171 röster mot 75 en resolution, fom förtlarar, att Iuftitiesminiftern genom förflyttning af Hannoveranska domare till Preussen öfwerträrt konstitutionen Ministern anförde deremot, att i förewas rande full ingen positiv lag öfwerträrts. — Bismarck komwer att åtfölja kfonuns gen till Paris, jemte twå embetsmän inom utvifegsminifteren. Konungens refa till Paris är utfatt till den 4 Juni. Enligt Brovincial-Correfpondenz ffola unrerhandlingar trolinen ftrar efter pinast öppnas med sydstaterna, i ånramål att renlera deras tullförhållanden till Nordtysta förbundet. Regeringen bar afstått från att i allmänhet widtaga stränga åts gärder mot Hannoveranarna, och kommer blott att med eftertryck uppträda mot alla vem, fom blifwit fomprometterare. VBiener:Abendpoft innehåller ett meds delante från Mexikanska sändeburet i Wien, enligt hwilfet republikanerna blifwit slagne och Jnarez drifwen på flvkten. Om tet besannar fia, att kejsar Maris milian blifwit tilljångatagen kommer sterrike att ifrigt arbeta för hans bes frielse. Frankrike. Paris d. 26 Maj. Londoner-fördraact kammer troliaen att merrelas kamrarna om fredag. Det säges, att kejsaren skall i September besöka hofwen i London Berlin och S:t Petersburg. Afronmonitören wirrörer frågan om de härda åtgärderna mot Judarne i Rus mänien, samt försäkrar att refamma blifwit, på Frankrikes föreställningar, genast återtagna. .. Etendvard berättar, att kejsaren aj Österrite efter kröninaen i Pesth tomr mer att anträra fin Parifer-refa. England. London. England anfluter sin till öfwerläggningarna rörande Cansias afträs ÅN sanka