nmunde trosbekånnare, illningen, dörsstraffete Det skulle wara orime mwrepresentationen skulle mänarers sammanwaro ja frågor genast frame stäntigt utarbetade bes , men ten bar nifwit r, på biwilfa vet setan n och reprafentationen sna. Så t. ex tan man lla såtana pelitiska vät: e stå i nagon beröring anaclägenbeter, skola äfwen andra, än cvanrosbetännare, hwarines e winst gjerts ät bur menniskorättens lraj. att ett nenomgripante örjwarets omerganijas a länge wänta på fin. s af landet ogitlate Håll: i början, har ten setan äntrat, och tet är en ita antagantet sasom märnepliat utan vält ch af landtjioringorga: lomte ingen gerna tan söreslagna fPvergånges ute pa rcternnge och iabetens öfwerfliyttante tturna från ve enstilta mmunerna. Den mora en är ej öfwergijwen, fetilltrer sig lunna pe: end Jnart, tillämpa Ten dning. J ajseente på untete finanstella Pål tld fötjta Jyneäemeto lantet yttermera Ära? en en i mer än ett sall uttalats met ett allt: cstlöit qsortstyntante på us bana. Ett tran, ta feltet har stert stäl ur warit ten parjams e representatienen gjort land gaente till en tlavus 1 nästan tomisk vjiwvere ck i allmänhet utöjwat båtar gett för rum om man säller ven i t ej sällan lättsinniga om utmärtte Ten gamla onen. Derfsör stall jolnåängen motmwilja bära omen tillfälliga intis en i nagra tuvujtfrtöj: en förheppning, att rer i sorgsälligt öjwerwaka wäntante. i fara. En EStodholmesDGotlands Tioning prinsarne, hwars pappa e en liten utjärd harvims und för att äje utffjutångbåt. Ett litet ertra fjutningen bereddes prins t så ett sorgligt slut, liga rylten spritocs da: ostaden. Sedan Ångbå t, inbjöd nemligen grofz ins junior de små hog: n gjutning i gjutbujet. ne bade troligen någon attenpartillar funnits i lllandet af den sjudande inmassan utwecklade fig gasform och lringkastade ssan i alla rittutngar. ög tätt öswer hufwudet parnen, en annan bräns Jrcstaii egna barn på , och en stor pladafta llen Flach midt på brönäpptta rod, rann ned— — ——A för densamma och sälunda uppbrände hans lläder, men skadade honom ej för öfrigt. — Från Stockholm striswes till G.P.: Emedan. den inträffade stagnationen i jernwägsbyggnadsarbetena försatt ett stort antal ingeniorer i i mwertfambhet, ha åtffils liga af dessa hos härwarande ryska mini: stern gjort förfrågan, om anställning wid de ryska jernwägsbyggnaderna tunde på räfna-. Derpa lärer ett gynnsamt swar lemnats, och följden deraf är, att flera swenska ingeniörer, få fort sjöjarten till Finland öppnas, äro beslutna att afresa till Russland, der skickliga personer lätt erhålla sysselsättning wid jernwägarne och mot ganffa hög aflöning — 3 de senare tes larne af Fryxells berättelser ur swenska historien citeras osta handlingar befintliga i Etenbodfta artivet rå Thorsjö. Detta artiv utgöres af en ganska rit manuffripts samling, bildad dels af Stenbodldska famils jen och dels of Lengt Oxrenstjerna, fwars till sluttigen tommit alla de handlingar, fom den sist aflidna grefwinnan Stenbock arsde efter prinsessan Sofia Albertina. Heta denna dyrbara samling har nyligen a) Stenbockska familjen blijwit försald till owerste tammarjuntaren srih. Carl ed ward Bonde, Jom redan eger rita bhiftos usta samlingar, hwilta sorwaras på Erusberg i Sormland. Wisserligen hade det narit mera önskligt om det intrecsanta Thorsjö arlivet hade sör statens rumoimg intopts. Jag lånner dock ej fue ruwida sramstallning derom bliswit gjord, men tror icke att så stett. J alla sall ar det tillfrersstallande att detta artiv nu bliwit raodaot hän sörslingring, och att det wärdas på ett ställe, der det latt lan blijwa tillgangligt sor sorskare. — Sanitärt. Då ren warmare Årg titen nu borjar narma sia, anse wi ret wura tjenligt att ur sist urtomna häjte ap ten fortjenstjulla Tisstrijten fer Byganatotonst ech Jngemorwetenskap meccetu följande lätt ufjerbara sätt utt berttaga lutt i latriner, portgåns gur m. m. Ett halft skälp. jernvitriol uppköses i en half tanna warmt watten, Jem, fer ran oititelen smält, urspätes mer taut watten till 8 a lOtannor. Denna blands ning utgor jato jör 2 omgangar och 1äc: ber alltja en wecka, om man t er. Ywarje enctuö ech lertage-aften slär häljten tera med en stopa öfwer götjeln. Wid benannantet inomhus (jängerser, loggas vetter, siutrum m. m.) tages lill hwarje latet lurt ett halt fed i warmt watten upplest vitriot, hwarmed latrin-lärlet tanten stöljes och stöljwattnet utsläs i het seltistan. Cjter ett halft skälp. i weckan bör fojt: naten för ett ortinärt hushäll enrast uppnå till högst 3 rer om året. Genom tetta billiga merel winnes ej allenast ven för helsan wälnörante oc) för tutisinnet angenäma fördelen ett bes rias hän te lita skatliga som witriga uttunstningarna från latrin-jamlingar, utan tcesa sijinämude få oc ett ötatt wärte fäfom götsel aterigenom utt amoniaten (ten gasart, fom biltar den fiins kante lutten i latrinen) bintes och förs hintras att bortt nnsta. . Bort med loffet! Hit med tornet! Man läjer i Warstena Läve Tinving: Seran riteracen numera Löjt tullen å laffe och råsocker med 2 öre pr släålpund, hajwa wi bört flera persener of ven min: tre bemerlare tlagjen, som egentligen ffulle blifwa genom förhöjningen ytter: ligare beskattar, betlaga fia öfwer få: riabeten att jörse fia med dessa nörs wäntighetswaror. J sjelfwa werket äro red re få uttalare belymren od) farbtår gorna helt och hållet öfwerflödiga. Ty bwad den förra artikeln, faffet, betväffar, få finnes derför ett surrogat, fom båre är lika, om ide mer, wälsmakantde än, och i billighet och sanitärt hänfeente männa gänger öfwerträffar den öfter: läntska drycken. Wi mena wårt swenska forn, hwarpå bwarken blifwer brist eller länges tull. Reran i många år har man på flera orter begangnat prepareratt åa: rostadt forn för detta ändamål; och wi funna försäkra, att ven dryck, fom teraf erhälles, smakar alldeles förträffligt, bwilfet wi få mycket wissare funna intyga fom wi långa tider hafwa följt samma bruk, utan att derunder förtära en troppe kaffe. Kornet, på nyss nämnde sätt till rert, kostar wanligen 18 öre pr skalpund. Bererningen fan ide gerna werkställas af husmötrarne, få wira ten skall ske riktigt och drycken blifwa Ach, hwarföre det wore högst önsktigt, att här och ter anlates fabrifer för bererante af pre: pareradt ångrostadt korn efter mönstret och meteren af ve reran befintliga. Wi äro öfwertygare om, att ve skulle få en sirykante afsättning och, jemte den nytta och winst de gjorte ahlmänheten, gifwa fina egare en ritlig intomst. Så tunte te, som nu ängelas för taffets tyrhet, bespara in stora summor årligen och) göra fia ebercende al, ja tillintetaöra re före rerfliga werkningarne af beslutet om för: höjningen. J fråga om sockrets förryrande fan man äjwen lugna fig, emetan hwitbetsseckerfubritationen har i landet just nu med större ifwer benyut betrif: was hwarigenom det är antagliat, att sockret tommer att lemnas till bättre pris. Oc för ö riat, om än för till: fället denna wara stulle betalad nägot högre till följe af ten nu beslutate tulls frenvingen, få fan man lätt tomma ut dermer, när man dricker torn, som for star blott 18 öre, i hället för taffe, fom testar 75 a 80 öre pr skälpund. Der: före bort med taffet! Hit mer tornet !! — Författaren of Afjtonbladets etonomista artitlar har i haga om de ons sliida banterna sökt wisa hwillet gagn innehasware af icalsälerheter hafwa af nämnde banter. Dessa banler innehaft: wa nemligen antingen med egande rätt eller sasom hypotet ett belopp af minst 55 millioner rdr uti räntebärande obligationer och sastighetsinteckningar. — Aftonbladets tforrejvondent frifwer rörande werldsutstallningen i Paris bland annat följande: våt också barnen få följa med engång på expositionen: Oändligt gerna. Om des ras swensla pappor och mammor tillåta dem att en stund följa farbror-torrefpons denten i Paris, få står han redo att föra de små till letfatsutftällningen i sranska afdelningen. Så tommen då fmå gosfar och flidtor. Derborta fe ni en gubbe med stor näsa, pudel på ryggen och trekantig hatt på huswudet. Han lallas polichinelle oc här stammar från italienska teatern. Högt uppe wid taket stär han så leende och winlar med en förgylld sana åt barnen, ty han är en stor wän af de små, och fom han är alla lelsaters skyddspatron, så har han också godt tillfalle att göra sig älskad. Här åär en menniskomassa samlad oms kring en hög pyramid af melanista Ief: saler. Det är kanske bäst att farbror tar fina fmå följeflagare på armen få att de riltigt få fe på herrligheten. Högst uppe på toppen sitter en tyrolare och bläser på sin skallmeja. Bredwid honom står en get i naturlig storlek, och på lnä frame för geten ligger en lilling och spisar frus kost. Geten nic hänger om hal Killingen wippa het, och då och i för att säga cf öfwer att bli så Nedanför frå spelar fiol. B inte leswande se dan apan en st dare med att hon sin stråle r hon inte är någ ner hon nästar sjelswa Ole Bu På andra si och smelas, und såglar hoppa fla hwar och en este Der står en bredwid honom jig att flå på h i naturlig storl gen att man sk. att lunna fe att Nu börjar e och hwit latt sp lienare weswar roar sig med a på bordet sprir ffriler. våt oss nu gå rummet. Der höra. Det är att beskriswa I barn. Tupparne fåren bräla, och I Här står mi Det är en fal slädda med gu dockor fitta på I solsjädrar, unde docka håller på just ingenting mina små? Ni om katten med Taramtamtan en trumma tätt oss dit för att med förwåning sinnes. Trumn ned från tatet o till, men äntå hwirflar. Mar trolleri och att man, men så är trumman hänge och den herrn, gardinen ästad elettrisk ström. Hopp och hej som tycker om för den som hel upp och drag på att springa. 5 detsamma åsa igen. Farwäl hopp! Hästarne lammaren flås och wi stå utan — En belyn J. T.: Herrar oss upplysningar far spår deraf ett mildt klimat. wår redan för nedgår nära ni wid sommarsols skola här i no natten under ir Det fer ut fo fig till of. L aftronomer om torde, om jori såsom mycket ar mkring trettio år efter måste man likväl tro henne vara ett bägge två voro begäfvade med en ovanfröknarna? L tt 1715 anh 1. U hyg3BFunntiinmor af Ta mm AA AAA A 12 AmA äAn FLOn anda an äl får höolt få all