dagen i Oxford offentligen aflägga sin trosbekännelse. Marquisen, fom för när warande är 20 år gammal, blifwer, när han fommer i befittning af fina gods en afde vifofte män i England och, man fon föga, i Curopa. —Prygelftraff får nu mid Enalands arme och flotta i fretotir enrast årömas för myteri eller suborrinationebrott i förening med personligt wåld mot befälet. — J London gär tet pikanta ryltet, att flera parisertirningar försatts i stor bestörtning genom en hotelse från grefwe Bismarck. Han skall nemligen hafwa förklarat, att ban slulle, ifall kriact ut: bröt, offentliagöra namnen på te Parisertidningar och journalister, fom under förra årets fria emottagit penningeuns derstöd från Prenosen. — En hnndälssare berättar följande historia i Cdinburah Erprefz: Ellon är en poststation omkring 18 engelska mil norr om Aberdeen, och för cirka 40 år sedan uppehöll jag mig der i tralten. Der fanns en hund, fom fom 6 a 8 mil från det inre af landet med en breffäc, aflevererade den rå posthuset i Ellen, sick sina bref i säcken och sprang hem med dem till den del af landet, hwarisrån han war. Men emellan Ellon och hans hem läg en gård, hwilken han antingen måste passera igenom eller tätt förbi. Egaren af denna gård hade en hund, en öfwersittare, hwillen fom oftast gaf posthunden duttiga bett. En dag anföll denne poftbunden, misshandlade och uppehöll honom länge, innan det slutligen lyckades honom att slippa undan och bringa bresäcken ordentligt hem. Hunden kom emellertid hem setnare än manligt, och hans herre sann snart orsaken till hans uteblifmande, genon. upptäckten af hang i striden be komna får. Han räckte honom den fed wanliga . belöningen: en bafretafa, men hunden rörde den ide. Mattimman fom — men hunden war borta. Twenne mil derifrån war en annan gård belägen, och der sanns en hund, fom mar mydet ftorfare än de två omnämnda. Man erfor sedermera, att posthunden aflagt ett wänslapligt besök Hos fin granne, för hwillen han utan twifwel omtalat, huru han blifwit misshandlad och hwad han nödgats lida. Hans män sympatiserade med hos nom, och de följdes åt. De togo wägen till wåldswerkarens boning, od) då denne ide kunde lemna nägon tillfredsställande förklaring, hwarföre han hade uppehållit posten, angrepo de och ihjälbeto honom.