Norrländska Korrespondenten – 10 maj 1867, sida 3

Article Image
ns ör Ik — bar, bdefto billigare bör bet funna lever tera gasen: fe deruti orsaken hwarföre större stäter alltid hafwa ett billiaare pris på fin gas än mindre samhällen; foftnarerna för ett förre etter mindre gaewerk (d. w. s. triftestnaten) äro nära enahanta för ett förre som för ett mins tre aacwerk. Förenåenre tabell är icke avuntad på appreximativa beräkningar eller uppaif, ter från antra, utan på buntratetels ar sörfattaren anställte egenbänriaa förföf unter leppet of 10 ärs tid. Tillåt mig att få göra läsaren uppmärlsam på förs telen att mid inlernina af oasrör läta ten blifwa generel öfwer hela huset, i alla tess olika retar. Om samma reael bliswer anwänd wid begagnantet of gas, som i bwarje wäl ortnart hus gör fir gällande wid begagnandet af talaljus, neml. att gas endast begagnas wid får rana tider och endast i få afpassad gquans titet, som är of bebojwet päkallat, så blifwer kosinaren af ang wira billiaare än af hwiltet annat lyeningeämne som helst. Sättet att mäta den gas, som af hwarje enskilt persen benagnas, sker genom en i hwarje letal särskittt anbraagt gacmätare. Aj ngasmätare finnas bare så kallate wåäta gasmätare (fyllda med watten) famt torra gaemätare Förtelen af terra gaemår tare är så mångfaltig, att te sannolitt snart tomma att uttränga de så kallate wåta gaemätarne. En gasmätares fon: siruttion är för wirlyftig att här af: hantlas; jag instränter mig tersör till att entast omnämna att Thomas Gtos vers i Lendon terra gadmätare enligt mina tankar är den som bäst upplyller sitt äntamål att lemna en terrett uppe nift på atnängen of gas, utan att, sajem te wåta gasmätarne, wanligen fororsata en flatrrante röretje of gaelögan. Herr Glebers torra gasmätare är en högft sinnrik uppfinnina, fom med störstu pre cisien lemnar säterhet åt båre gusjör: bonkaren och gadlevearantören. En af gadlysningens största förrelar är onelligen ten stora säterhet emcet elds fora som är förenad termet, när ven rätt handhaswes. Allt hwad fom är nödiat att läras för att riltiat hanthafwa gastvaningen inom ett privat hus, tan en hwar lära fig på mindre än en half timme; man har blett att ialttaga att altria öppna franen till en brännare förr än samma ögenblick man är färti)j att genast antänta tenjamma, samt att altrig utbläsa en gaslåga utan att alls tid släcka ven genom att igenwrita franen. Mian bör tillje att brännare samt te öfwer brännarne anbragte glaslupor ssläntigt äro rena, och skulle man 1ör: märta någon läcka på nagot af rörtede ningen, hwiltet man genast tänner genom luften, få bör man altid genast läta reparera det felaktiga, och aldrig spara termed till en söljante tag. Man bör genast ifrån en början wänja fig wid att hushälla med gas lika wäl fom med all: tina annat här i werlten, ech tjenare böra inse att ret är lita illa af dem att för sitt husbonrefolk misshushålla med gas fom med brör, tött, wed eller hwad eljest som helst. Hwillen förrel merför ide anbringan: ret af en liten gaslåna, fom brinner bela na:ten, t er i en barnkammare, en sänakammare eller ett toeilettrum: i ett ögonblick kan denna låga sörölas i händelse of sjukromsfall eller andra bes ref; hurn beqvämt är tet icke att för en sjnk inom några minuter funna åftars lomma en warm tryck. Man har under sernare titer äswen med mycdkn förtel iAii ss ? x AA VA EA q6566 a mi SRA iska anletsdrag och svart hår, ett visst a

10 maj 1867, sida 3

Thumbnail