1111( A4 P FT ITA Jan 3 od wen underkasta sia den att betala änta till tio gånger högre tullafnaift än te hwilka äro i den lyckliga ställningen att lunna löpa bättre och dyrare wara; att en stor del konsumtiens skatter trabbar folk ide i mån af deras större eller mintre arbetekraft, själsgäfwor, lunskaper, förmönenhet eller inkomst, utan i mån of reras familjs talrithet, få att ten i elonomiskt hänseende wäl lottade, om ban blott har hustyu oc) ett barn, skattar wira mintre än ren fottigafte, om denne råfar att hafwa hustru och flere barn, hwitten erättwisa äfwen tunat trabbar den jorrbeulande llassen, fem bar en större arbetare: och tjenfteperjor nal i sitt bröd; slutligen att unvervet att ve ordinarie skatterna unter leppet of ett tjuautal år blifwit eföräntrare, tå man förtetar deras summa på hwarje persoen i vitt, få har deremet rden incirelta beffattuins gen, sörtelad på enahanda sätt, blijwit trerutblad unter samma tir rymd. Det förefaller fom om man temligen allmänt skulle ha förbifett fammanhan: pet mellan bränwinsreformen och tills wärten i införseln af kuffe och socker. Til oc med år 1854 brändes i Sweriae bränwin till en myckenhet fom man ide med noggrannhet kan angifva, Det har af enssilde perioner beräknats att närmare sextio millioner Er bwut år fiörare ur pannorna; efficielt bar antagits dels 434 millioner Er och d.els (of bränmirganffottet wid 1853-54 årens riletag) 36 millioner lanner. Wi stela taga ten sernaste siffran för ged. Deosa trettiosex millioner sannor till: werkares wid syratiotretusen bränncrier. Antalet of brännerier war således twå tredjetelar af samtlina bemmans ankal. Med andra ord: för hwarje 3 hemman funnos 2 bränncrier. Den fördcrfliga rrycken serderares till busb hef — mer än till bnersbef, Foltmänaten war 3.600,000. Det fom tio lannor om året på hwarie Shetiaes inbyggare, män och qwinnor, älterstigna, merplåltrviga, ur sa och spenabarn sammanrälnate. Brän: winet, som tillwerkates öfwerallt och war belagtt med ringa förfäljninaseffatt, fanns att tillaå öfwerallt. Det war ock ett allmänt supande, på landet mera jemnt och mera allmänt öv i siärerna. Samma år tå husbehofspannorna trogo fin sista pust, nemligen 1854, stea den införta qvantiteten af kaffe till 13 520.082 skalpund och af secker till 29.146,4105 skälrund. Jmporten wäxte härefter i jamma mån som felket fom att länna safnaden af tet stimulerande merel fom busbebofs-bannorva ymniat siäntt; och år 1865, rå blott 165,768,250 kannor bränwin tillwerkades införres ver: emet 17,6149,095 ffålp. kasse och 43,605,1338 skälp. foder. Felkmängren i riket war den 31 Dec 1854: 3.606,987 personer och ren. 3 Dec 1865: 4,111.141 vpersener. Ar 1854 fom 10 kannor bränwin, 3,72 skålp. kaffe och 8,10 ffålp. foder på hwar och en af Sweriges innebyagare. År 1865 fom tet 407 fanner brånw n, 4.29 stälp. kaffe och 12,08 slälp. seder på hwar och en af Sweriges innebygaare. Mot en minsknina of nära 6 tannor bränwin om året på hwar persen finna wi en öknina of 57 ort foffe och nära 4 slålp. secker om året. Den synes mara billig, denna lilla tillötving i bwar som onelliaen anses för någet of lifwets goda, då foltet mil liat funnit fia i att untwara 20 millioe ner lannor bränwin om året. Och tå follet, jemte det att vet sparar fia fot: naten och ffadan af få mycket bränwin, betalar en ny slattesumma af bortåt 15 millioner rev (förfäljninag-ffatten inbes räfnar) för det jemförelsewis ringa qvan: tum fom det nu förtär, tå isynnerhet lantebygren är i safnad af tet förr få wanliga bränmwinet och srällt tricker saffe, borde rileragen finna billigt att ide öka tullskatten på kaffet, fom erfätter bränwinct, från 10 till 12 öre fföls pundet, och på ret till kaffet hörande sekrat från 12 öre till 14 öre. Kan lagstijtningen olljelea den betrugta ssälluingen i landet? De inhemsta fabrikerna, banttmertkerierna samt importhanteln liva på fom ma fått or wår banklag, och wi funna terföre gemensamt behantla derag ftålls