Norrländska Korrespondenten – 30 april 1867, sida 3

fälle fe gewärets melanism, äro mi of wertygade om att den betydligt öfmerträf: jar alla hittills kända, det s. k. Remings tongewärets ide ens undantagen; en upp: jattning, fom mi hört delas af fackmän, till hwiltas insigter oh omdöme i dylita fall man tan hysa fullt förtroende. Wi ga ide rätt att meddela närmare beffrif: ning på gewårets tonstrultion, enär hr Hansson ännu ide erhållit patenträtt a sin wackra uppfinning; få mycket finna wi dock nämna att laddning och skjutning sker i tre tempo, under det Remingtons gewäret, litsom alla nyare fammarladd: ningsgewär, de s. k. repetergewären naturligtswis undantagne, för samma ändamål behöfwa fem tempo. Om wi tillägga att hr Hanssons gewär icke är tyngre än det wanliga af Wredeska modellen samt att priset blir föga dyrare, tro wi oss dermed hafwa ådagalagt, att det wore stort stäl att understalla den nya uppfinningen en närmare pröfning samt att i händelse den har förmåga att hålla Hmwad den tofwar, heldre antaga ett billigt och bättre wapen, uppfunnet af en pwensk man, än ett utlänostt dylitt, som till prijet är dy rare och till beskaffenheten sämre. — Om ännu en ny gewärsmodell berättas i mp för i thordags: Telegrafasfiftenten Norgren oc) urmalaren Gullberg här: städes, fom länge sysselsatt fig med förz sok att astadtomma ett förenlladt ffjutgewär, hafwa nu lyckas att aptera ett ar Wredesta modellen så, att man dermed tan stjuta c. 20 skott i minuten, medan hwarje skott erfordrar 2 tempo mindre än med det Remingtonska gewäret. Meta nismen synes wara särdeles entel och finns rit, och det skulle wara en betydande winst för landet, om man medelst denna uppe finning skulle funna begagna de Wredeska gewären med en obetydlig förändring. Hr Morgren afreste i går till fujmudftaden, för att presentera det nya batladd: ningsgewäret för gewärstomiteen. — Af (Tidstrift för Byggnadskonst od) Jngeniörwetenskap har Murs-och Uprushajtet hittommit, innehållande: Latugåärtelants tyrta och dess nya tupel, med träsnitt och planch; Baggenostäkets upprensning; Kajbyggnad i Ystars hamn, ned pl; Om utrymmet I EStoftolms hamnar samt om Mälarens utlopp, (forts. och slut fr. föreg. häfte); Nitroglycerin, med 7 träfnitt; Försök till utrönante af eu bubbel Å jernbalks bärförmåga; Om tapten John Ericssons kanonslup och förslaget n:o 1 af öfwerste Ljungs stedt och kapten Carlsund til bepansradt skärgäårrsjartyg, med pl; Trägaecwerk wid Hellejors styckebruk, med pl.; Förs ölning of styrkan hes hydrauliska prd: sars cylindrar; Stort gjutjjerusstycke; Att borttaga lukt i latriner, portgångar m. m.; Lifrärdningsbojar; Tunneln ger vom Mont Cenig. — Som ravitalt medel mot skabb hos får har man på Thiringer-Wabd au: wändt under några weckor å rad, hwar sjunde dag, en blandning af 800 delar watten, 200 delar nöttreatursurin, 4 delar trätjära, 4 delar osläckt kalk, 5 delar pott: aska och 6 delar hjorthornsolja till bad för nyilippta får; dock bör denna wätska rittigt och wäl ingnidas uti skinnet öfwer hela kroppen. — Hyitskurning of slädade golj. Golf, fom blifwit så flackade, att de ide tydas möjliga att få rena utan omhyfling, funna hwitsturas på följande sätt. Först skuras de med sand; borstas sedan med styfwa wiskor, doppade i natronlut, och sköljas med kothett watten. Jnnan de hunnit torka, öfwerstrytas de med utfpadd faltfyra oh derefter med en tunnflytande actranami; historia och litteratur: nå